Analys och tankar

Vi mätte tre master ganska seriöst. Utvärderingen kring detta mynnade ut i en spännande tanke.

Resultatet visar följande:
-      H60 och CT85 är lika styva i sidled i underdelen
-      CT85 och CT90 är ganska lika styva fram/bak både i underdelen och över hela längden.
-      CT90 är mycket styvare i sidled än de andra masterna
-      H60 är mjukare i toppen än de andra masterna, särskilt i sidled.
-      CT85 är jämfört med alla andra mått relativt mjuk i sidled i underdelen.
 
Det är svårt att få ihop min bild av mina master och styvheten fram/bak. De har en förmåga att tvista seglen på ett kontrollerat sätt som jag trodde berodde på att de var mjuka fram/bak i toppen. Mätningen visar inte det. Masterna kommer inte sluta att vara snälla mot mig nu, men jag har fått något att tänka på. 
 
Jag undrar vad som ger dem den fina tvisten. Kan det vara så att en styv topp hamnar längre åt lovart än en mjuk? Om akterliket är kvar på ungefär samma ställe i sidled har man ju ett tvistat segel då. CT85:an böjer sig i sidled i nederdelen och inte så mycket någon annanstans vilket borde medföra att masttoppen hamnar mer i lovart än en mast med mjuk topp. Det som gör detta svårt att förstå är att tvisten inte uppkommer av att akterliket faller åt lä, som man lärt sig genom annan typ av segling, utan att förliket dras upp i lovart.