Nedan publiceras löpande texter som i huvudsak handlar om DN.

2020 > 04

J-r vad kunderna är aktiva. Nu när sista jobbet för veckan är avslutat väller avslappningen fram. Migränen lurar, men jag har lärt mig hantera den. Nu är känslan så svag, men tydlig, att den förknippas med avslappning och lägesförändring.
Under veckan dök en tacksam känsla upp för sista seglingsdagen i år. Den hårda vinden på SM och bataljen med David på VM i den lätta vinden var de minnesvärdaste händelserna. 110 knyck två ggr. Bra medar i slutet av säsongen. Dåliga i början. Nya seglet. Nya kläder. Regelsnacket.
3vlig helg!

Läs hela inlägget »

Vem har isåfall koll på viktighetskvoten för reglerna? Ofta kommer det upp i regeldiskussioner att regeln är oviktig och att man därmed skall man sluta prata om den eller tillåta att bryta mot den.
Detta har jag ofta motsagt när det dykt upp.
Idag fick jag vatten på min kvarn.
Peter tyckte ryggstödsregeln var oviktig. Nu verkar radien på ryggstödets överkant ha uppkommit av att en seglare vid en krock fick upp ryggstödet i bakhuvet så att skallskador tog hans liv.

Läs hela inlägget »

Det känns inte så dramatiskt. Det mesta blir nog som vanligt vilket är rätt bra. Den största förändringen kan bli att vi är mer alerta på vad reglerna betyder. Det har bildats små grupper som kommunicerat med varandra och i dessa har det bildats olika uppfattningar om vad eglerna stipulerar. Jag hoppas att Peter Hamrak nu bidragit till att öppna upp debatten så att folks internkommunikation blir känd för andra. Därmed får vi på sikt en större samsyn på hur isjakterna skall byggas. Bra jobbat Peter! Vissa har blivit sura på Peter, jag tycker att de kan byta klass om det inte passar dem att diskutera saker;) 

Sedan kan jag meddela att min tolkning av ryggstödet är i majoritet i TC. Jeff är en fena på att uttrycka sig. Han skrev att regeln är så tydlig att det inte behövs någon interpretation. Vi är i majoritet även på det. Ni som fortfarande är osäkra, kan ni inte höra av er till mig och berätta vad det är ni inte förstår. En radie är en radie. En överkant är en överkant. Ingen annanstans än i överkanten skall radien mätas. Om ni kan läsa dessa två meningar så vet ni hur det ligger till. Jaja, lite störigt raljerande tål ni nog. Jag tycker verkligen att det är så solklart. 

Nu är det riktigt skönt med fredag, 3vlig helg!
 

Läs hela inlägget »

En ny fråga har dykt upp. Det är ryggstödet som måste vara 11" långt och ha en radie på minst 2" i överkant. Vaikos båtar har två mindre radier högst upp. 

Tydligen har man i många år tänkt sig kravet på den övre radien som att den kan ligga inbyggd i materialet. Som om man först byggde ryggstödet korrekt och sedan lade på vilken form som helst över det. Man kan forma det som en mutter om man vill. Detta har pågått länge och därmed blivit normgivande. 

Klassen skall främja hembyggeri. Sådant som det här missgynnar hembyggnation å det grövsta. Man förstår inte regeln om folk åker omkring med fel på sina båtar. Ett argument är att det inte påverkar farten. Sedan när kan man ursäkta ett avsteg från regeln med det argumentet? Vem skall avgöra om det påverkar farten? 

För min del är det ok att segla vidare med Vaikos skrov. Det som inte är ok är påstå att regeln tillåter de mindre radierna på ryggstödet. Dessutom tycker jag att mätmannen skall diska för detta. Om någon protesterar skall PK diska. Alla som seglar med fel på båten skall kunna diskas så länge reglerna säger det.

Mätmannen diskar ju tex för den lika betydelselösa bommarkeringen.

Om man kan resonera som att det är ok att radien räknas inne i konstruktionen måste det även gälla framkanten på medarna. De kan göras 16mm radie fram och sedan kan man spackla upp en mutter.

Det måste vara texten som gäller, inte andra saker som hur länge man gjort fel, hur det påverkar farten, om det påverkar säkerheten eller något annat man hittar på utanför Yearbook.

Läs hela inlägget »

Den senaste veckan har präglats av att analysera medregeln. Det visade sig att den känsla jag hade var riktig. De som hållit på ett tag har ett gemensamt narrativ (Narrativ betyder "historia som man är överens om", typ) Ron kallar det för regelns intention. Deras idé om hur vi får bygga är inte exakt vad regeln säger. Undersökningen har gjorts genom att bolla frågor på först på svenska fb och i TC, sedan amerikanska fb. Det började med kloka ord från Fredrik som har samma narrativ som många rutinerade byggare. Warren och Ron kom med bra kommentarer. Warren och jag skrev några vändor privat. Han är en klok gubbe. Det var i princip bara dessa tre som kom med information som gick att använda till något konstruktivt. De viktigaste kvarvarande frågorna är;
 
1)    E.2.i nämner en minsta tjocklek meden måste ha längst fram. Frågan är hur långt bak det skall mätas och om det gäller träkroppen eller utanpå färdig med. Om man mäter 1mm från framkant är det många medar som inte mäter in. Om man mäter 20mm från framkant kan medarna göras smalare fram.
2)    Stålet skall ligga i en skåra i träkroppen. Hur mycket av stålet får ligga framför och bakom träkroppen? Ibland tror jag att man ser stål framför och/eller bakom förstyvarmaterialet. Då kan man misstänka att träbiten ligger en bit in i konstruktionen. Hur långt in är ok?
3)    Eftersom vi mäter stålets utstick undertill med en mall får träkroppen ligga en bit in i konstruktionen. Detta påminner om fråga 2. Hur långt över regelns 38,1 över eggen får man placera träet?

Sedan har vi några fastslagna effekter av regeln. Jag ser på dem som det nya narrativet så länge ny information uteblir.
 
Det som startade mitt intresse för träkroppens geometri var att skåran som medstålet monteras i får vara hur brett som helst så länge det finns lite trä kvar. Det betyder att det går bra att bygga meden inifrån och ut i alla material utom stål, trä och kevlar. Trä är ok att användas om det limmas direkt på träkroppens insida. När man når området mellan minbredd och maxbredd måste ett tunt träskikt limmas in. Utanför det är det fritt fram med alla material utom kevlar.
 
Allt som styr bygget finns i Yearbook. Man kan inte hänvisa till någon annan dokumentation eller diskussion.
 
Maxbredden på färdig med i medbeslaget är helt onödig. Eftersom man får lägga på valfritt material utanpå går det bra att tillverka meden 27mm om medbeslaget är så brett.
 
Höjden på meden och träkroppen är ospecificerad utanför medbeslaget. Det innebär nog inte så mycket, men om man kan dra nytta av detta så finns möjligheten.
 
Nu har jag gått in och röstat. Därmed är saken utagerad till i höst när medbyggen drar igång. Hur röstningen än går kommer mina att innehålla hockeyklubbor.

Glad påsk!

Läs hela inlägget »

Max har inte gjort någon justering än så ni får hålla tillgodo med mitt orginal.

------------------------------------


First I am keen to make you understand that I do not demand anything in this summery of the rules. I want to know what the rules say. 
 
I have not a clue what the intentions of the rules were/are. I am not interested in that. If you make the argument that the builders have to know the intention you do not help the builder. You only move the question one level.
 
Neither I like when some tell us there is people looking for loop holes. What do that mean? If something is ok to build it is not a loop hole, if it is forbidden it is also not a loop hole. Maybe a loop hole is an opening to make the performance greater within the rules. If so i appreciate the persons that find them. 
 
When homebuilders make their own runners, they must decide how to shape the wood for the runner. If it is some unclarified, the job is going to be much harder. We need the written rule to be easy understandable. Now it has some questions.
 
I will make one assumption, only the written and drawn rules in the yearbook decides how to build.
 
Length
E.2.a.
The whole finished runner (except the brake) cannot be longer than max length. The wood body cannot be shorter than min length. On runners already made the wood body are probably often shorter than the steel.
E.2.i. tell us the wood got to be at least ¼ inch wide in the front end.
 
Q1) In front end of the runner or the wood body?
Q2) How much shorter than the steel can we build the wood body?
 
Width of runner inside the chock.
E.2.d.
The max width of a runner inside the chock are 26,1mm (1-1/32 inch). The chock is allowed to be made 27,7mm (1-3/32 inch). Interpretation 01/15/2015 fourth part say that material can be added outside max width. The max width of 26,1mm (1-1/32 inch) (E.2.d.) become with that interpretation unnecessary. It only confuses the builders.

Height of runner
E.2.c. & h.
In E.2.c we only have a defined height of the runner inside the chock. Outside the chock there are no height defined. In the chock the wood cannot be less than 101,7mm (4 inch) minus the steel exposed under the wood body. 4 inch are the total height of the runner. Outside the chock we could decrease the height in a way that it is located over and on both sides to the steel. How deep over the steel is discussed below (E.2.h.)
 
E.2.h. say that the steel cannot be exposed more than 38,1mm (1/1-2 inch) under the wood runner body. This rule is reduced by some interpretations and the gauge. The gauge tells us if the runner is legal or not according to E.2.h. To that follow that it is ok to end the wood more than 38,1mm (1/1-2 inch) from the edge if the external reinforcement are added that the gauge fits. Lots of runner are made like this.
 
Q3) How much more than 38,1mm (1/1-2 inch) from the edge is ok to place the wood?
 
The slot
The slot are not defined. We are allowed to make it all the way out to the sides and top of the outer face of the wood body. We must have wood, so some wood has to be saved.
 
Q4) Is there a word in the yearbook that tell us this is not true?
Q5) Are the assumption in the beginning true?
 
Richard Larsson

Läs hela inlägget »

Ett förtydligande i båtfrågan; Laser är en jättefin båt att kappsegla med. Det jag vill är att kunna dra ut och segla för nöjes skull. Då måste båten vara kul i sig.

Läs hela inlägget »

Inte på Max för att det dröjer utan på Lasern för att den är så bångstyrig. Lätt undanvind är soft, som att paddla kajak ungefär. Mellanundanvind är mysigt. Hård undanvind är kul. Jättehård undanvind är vingligt. Lätt kryss går sjukt sakta och man sitter som en båtflykting. Mellankryss är härligt. Hård kryss är rätt kul. Jättehård kryss är asjobbigt.
Riggen hjälper inte till. Efter en nyss avslutad säsong i DN fattar man hur fina isjakter vi har. Lasern har inget av det en DN har. Lasern är till och med tung och bångstyrig att rigga jämfört med DN.
Nä, den här sommaren kommer jag inte att kunna undvika att försöka designa en segelbåt som liknar DN på så sätt att den går fort och hjälper seglaren med balansen utan att behöva ta till mycket muskelkraft. Dessutom skall den väga max 20kg per del så att det inte blir så slitsamt att rigga, sjö- och torrsätta.

Läs hela inlägget »

.......Får du inte ta del av nu. Max måste dutta med Cleo innan han rättar den engelska texten.

Det är en summering med 6st frågor som jag inte kan besvara. Jag tänkte lägga texten här något dygn innan jänkarna får ta del av den. De känner sig lite kränkta av ifrågasättandet av reglerna. Även generaliseringen att amerikaner tycker lika blir en av dem kränkt av. 

Om någon svenne kan svara på någon av de 6 frågorna eller har synpunkter som förtydligar tolkningen tar jag tacksamt emot dem. 

Läs hela inlägget »

2020 > 04

J-r vad kunderna är aktiva. Nu när sista jobbet för veckan är avslutat väller avslappningen fram. Migränen lurar, men jag har lärt mig hantera den. Nu är känslan så svag, men tydlig, att den förknippas med avslappning och lägesförändring.
Under veckan dök en tacksam känsla upp för sista seglingsdagen i år. Den hårda vinden på SM och bataljen med David på VM i den lätta vinden var de minnesvärdaste händelserna. 110 knyck två ggr. Bra medar i slutet av säsongen. Dåliga i början. Nya seglet. Nya kläder. Regelsnacket.
3vlig helg!

Läs hela inlägget »

Vem har isåfall koll på viktighetskvoten för reglerna? Ofta kommer det upp i regeldiskussioner att regeln är oviktig och att man därmed skall man sluta prata om den eller tillåta att bryta mot den.
Detta har jag ofta motsagt när det dykt upp.
Idag fick jag vatten på min kvarn.
Peter tyckte ryggstödsregeln var oviktig. Nu verkar radien på ryggstödets överkant ha uppkommit av att en seglare vid en krock fick upp ryggstödet i bakhuvet så att skallskador tog hans liv.

Läs hela inlägget »

Det känns inte så dramatiskt. Det mesta blir nog som vanligt vilket är rätt bra. Den största förändringen kan bli att vi är mer alerta på vad reglerna betyder. Det har bildats små grupper som kommunicerat med varandra och i dessa har det bildats olika uppfattningar om vad eglerna stipulerar. Jag hoppas att Peter Hamrak nu bidragit till att öppna upp debatten så att folks internkommunikation blir känd för andra. Därmed får vi på sikt en större samsyn på hur isjakterna skall byggas. Bra jobbat Peter! Vissa har blivit sura på Peter, jag tycker att de kan byta klass om det inte passar dem att diskutera saker;) 

Sedan kan jag meddela att min tolkning av ryggstödet är i majoritet i TC. Jeff är en fena på att uttrycka sig. Han skrev att regeln är så tydlig att det inte behövs någon interpretation. Vi är i majoritet även på det. Ni som fortfarande är osäkra, kan ni inte höra av er till mig och berätta vad det är ni inte förstår. En radie är en radie. En överkant är en överkant. Ingen annanstans än i överkanten skall radien mätas. Om ni kan läsa dessa två meningar så vet ni hur det ligger till. Jaja, lite störigt raljerande tål ni nog. Jag tycker verkligen att det är så solklart. 

Nu är det riktigt skönt med fredag, 3vlig helg!
 

Läs hela inlägget »

En ny fråga har dykt upp. Det är ryggstödet som måste vara 11" långt och ha en radie på minst 2" i överkant. Vaikos båtar har två mindre radier högst upp. 

Tydligen har man i många år tänkt sig kravet på den övre radien som att den kan ligga inbyggd i materialet. Som om man först byggde ryggstödet korrekt och sedan lade på vilken form som helst över det. Man kan forma det som en mutter om man vill. Detta har pågått länge och därmed blivit normgivande. 

Klassen skall främja hembyggeri. Sådant som det här missgynnar hembyggnation å det grövsta. Man förstår inte regeln om folk åker omkring med fel på sina båtar. Ett argument är att det inte påverkar farten. Sedan när kan man ursäkta ett avsteg från regeln med det argumentet? Vem skall avgöra om det påverkar farten? 

För min del är det ok att segla vidare med Vaikos skrov. Det som inte är ok är påstå att regeln tillåter de mindre radierna på ryggstödet. Dessutom tycker jag att mätmannen skall diska för detta. Om någon protesterar skall PK diska. Alla som seglar med fel på båten skall kunna diskas så länge reglerna säger det.

Mätmannen diskar ju tex för den lika betydelselösa bommarkeringen.

Om man kan resonera som att det är ok att radien räknas inne i konstruktionen måste det även gälla framkanten på medarna. De kan göras 16mm radie fram och sedan kan man spackla upp en mutter.

Det måste vara texten som gäller, inte andra saker som hur länge man gjort fel, hur det påverkar farten, om det påverkar säkerheten eller något annat man hittar på utanför Yearbook.

Läs hela inlägget »

Den senaste veckan har präglats av att analysera medregeln. Det visade sig att den känsla jag hade var riktig. De som hållit på ett tag har ett gemensamt narrativ (Narrativ betyder "historia som man är överens om", typ) Ron kallar det för regelns intention. Deras idé om hur vi får bygga är inte exakt vad regeln säger. Undersökningen har gjorts genom att bolla frågor på först på svenska fb och i TC, sedan amerikanska fb. Det började med kloka ord från Fredrik som har samma narrativ som många rutinerade byggare. Warren och Ron kom med bra kommentarer. Warren och jag skrev några vändor privat. Han är en klok gubbe. Det var i princip bara dessa tre som kom med information som gick att använda till något konstruktivt. De viktigaste kvarvarande frågorna är;
 
1)    E.2.i nämner en minsta tjocklek meden måste ha längst fram. Frågan är hur långt bak det skall mätas och om det gäller träkroppen eller utanpå färdig med. Om man mäter 1mm från framkant är det många medar som inte mäter in. Om man mäter 20mm från framkant kan medarna göras smalare fram.
2)    Stålet skall ligga i en skåra i träkroppen. Hur mycket av stålet får ligga framför och bakom träkroppen? Ibland tror jag att man ser stål framför och/eller bakom förstyvarmaterialet. Då kan man misstänka att träbiten ligger en bit in i konstruktionen. Hur långt in är ok?
3)    Eftersom vi mäter stålets utstick undertill med en mall får träkroppen ligga en bit in i konstruktionen. Detta påminner om fråga 2. Hur långt över regelns 38,1 över eggen får man placera träet?

Sedan har vi några fastslagna effekter av regeln. Jag ser på dem som det nya narrativet så länge ny information uteblir.
 
Det som startade mitt intresse för träkroppens geometri var att skåran som medstålet monteras i får vara hur brett som helst så länge det finns lite trä kvar. Det betyder att det går bra att bygga meden inifrån och ut i alla material utom stål, trä och kevlar. Trä är ok att användas om det limmas direkt på träkroppens insida. När man når området mellan minbredd och maxbredd måste ett tunt träskikt limmas in. Utanför det är det fritt fram med alla material utom kevlar.
 
Allt som styr bygget finns i Yearbook. Man kan inte hänvisa till någon annan dokumentation eller diskussion.
 
Maxbredden på färdig med i medbeslaget är helt onödig. Eftersom man får lägga på valfritt material utanpå går det bra att tillverka meden 27mm om medbeslaget är så brett.
 
Höjden på meden och träkroppen är ospecificerad utanför medbeslaget. Det innebär nog inte så mycket, men om man kan dra nytta av detta så finns möjligheten.
 
Nu har jag gått in och röstat. Därmed är saken utagerad till i höst när medbyggen drar igång. Hur röstningen än går kommer mina att innehålla hockeyklubbor.

Glad påsk!

Läs hela inlägget »

Max har inte gjort någon justering än så ni får hålla tillgodo med mitt orginal.

------------------------------------


First I am keen to make you understand that I do not demand anything in this summery of the rules. I want to know what the rules say. 
 
I have not a clue what the intentions of the rules were/are. I am not interested in that. If you make the argument that the builders have to know the intention you do not help the builder. You only move the question one level.
 
Neither I like when some tell us there is people looking for loop holes. What do that mean? If something is ok to build it is not a loop hole, if it is forbidden it is also not a loop hole. Maybe a loop hole is an opening to make the performance greater within the rules. If so i appreciate the persons that find them. 
 
When homebuilders make their own runners, they must decide how to shape the wood for the runner. If it is some unclarified, the job is going to be much harder. We need the written rule to be easy understandable. Now it has some questions.
 
I will make one assumption, only the written and drawn rules in the yearbook decides how to build.
 
Length
E.2.a.
The whole finished runner (except the brake) cannot be longer than max length. The wood body cannot be shorter than min length. On runners already made the wood body are probably often shorter than the steel.
E.2.i. tell us the wood got to be at least ¼ inch wide in the front end.
 
Q1) In front end of the runner or the wood body?
Q2) How much shorter than the steel can we build the wood body?
 
Width of runner inside the chock.
E.2.d.
The max width of a runner inside the chock are 26,1mm (1-1/32 inch). The chock is allowed to be made 27,7mm (1-3/32 inch). Interpretation 01/15/2015 fourth part say that material can be added outside max width. The max width of 26,1mm (1-1/32 inch) (E.2.d.) become with that interpretation unnecessary. It only confuses the builders.

Height of runner
E.2.c. & h.
In E.2.c we only have a defined height of the runner inside the chock. Outside the chock there are no height defined. In the chock the wood cannot be less than 101,7mm (4 inch) minus the steel exposed under the wood body. 4 inch are the total height of the runner. Outside the chock we could decrease the height in a way that it is located over and on both sides to the steel. How deep over the steel is discussed below (E.2.h.)
 
E.2.h. say that the steel cannot be exposed more than 38,1mm (1/1-2 inch) under the wood runner body. This rule is reduced by some interpretations and the gauge. The gauge tells us if the runner is legal or not according to E.2.h. To that follow that it is ok to end the wood more than 38,1mm (1/1-2 inch) from the edge if the external reinforcement are added that the gauge fits. Lots of runner are made like this.
 
Q3) How much more than 38,1mm (1/1-2 inch) from the edge is ok to place the wood?
 
The slot
The slot are not defined. We are allowed to make it all the way out to the sides and top of the outer face of the wood body. We must have wood, so some wood has to be saved.
 
Q4) Is there a word in the yearbook that tell us this is not true?
Q5) Are the assumption in the beginning true?
 
Richard Larsson

Läs hela inlägget »

Ett förtydligande i båtfrågan; Laser är en jättefin båt att kappsegla med. Det jag vill är att kunna dra ut och segla för nöjes skull. Då måste båten vara kul i sig.

Läs hela inlägget »

Inte på Max för att det dröjer utan på Lasern för att den är så bångstyrig. Lätt undanvind är soft, som att paddla kajak ungefär. Mellanundanvind är mysigt. Hård undanvind är kul. Jättehård undanvind är vingligt. Lätt kryss går sjukt sakta och man sitter som en båtflykting. Mellankryss är härligt. Hård kryss är rätt kul. Jättehård kryss är asjobbigt.
Riggen hjälper inte till. Efter en nyss avslutad säsong i DN fattar man hur fina isjakter vi har. Lasern har inget av det en DN har. Lasern är till och med tung och bångstyrig att rigga jämfört med DN.
Nä, den här sommaren kommer jag inte att kunna undvika att försöka designa en segelbåt som liknar DN på så sätt att den går fort och hjälper seglaren med balansen utan att behöva ta till mycket muskelkraft. Dessutom skall den väga max 20kg per del så att det inte blir så slitsamt att rigga, sjö- och torrsätta.

Läs hela inlägget »

.......Får du inte ta del av nu. Max måste dutta med Cleo innan han rättar den engelska texten.

Det är en summering med 6st frågor som jag inte kan besvara. Jag tänkte lägga texten här något dygn innan jänkarna får ta del av den. De känner sig lite kränkta av ifrågasättandet av reglerna. Även generaliseringen att amerikaner tycker lika blir en av dem kränkt av. 

Om någon svenne kan svara på någon av de 6 frågorna eller har synpunkter som förtydligar tolkningen tar jag tacksamt emot dem. 

Läs hela inlägget »

2020 > 04

J-r vad kunderna är aktiva. Nu när sista jobbet för veckan är avslutat väller avslappningen fram. Migränen lurar, men jag har lärt mig hantera den. Nu är känslan så svag, men tydlig, att den förknippas med avslappning och lägesförändring.
Under veckan dök en tacksam känsla upp för sista seglingsdagen i år. Den hårda vinden på SM och bataljen med David på VM i den lätta vinden var de minnesvärdaste händelserna. 110 knyck två ggr. Bra medar i slutet av säsongen. Dåliga i början. Nya seglet. Nya kläder. Regelsnacket.
3vlig helg!

Läs hela inlägget »

Vem har isåfall koll på viktighetskvoten för reglerna? Ofta kommer det upp i regeldiskussioner att regeln är oviktig och att man därmed skall man sluta prata om den eller tillåta att bryta mot den.
Detta har jag ofta motsagt när det dykt upp.
Idag fick jag vatten på min kvarn.
Peter tyckte ryggstödsregeln var oviktig. Nu verkar radien på ryggstödets överkant ha uppkommit av att en seglare vid en krock fick upp ryggstödet i bakhuvet så att skallskador tog hans liv.

Läs hela inlägget »

Det känns inte så dramatiskt. Det mesta blir nog som vanligt vilket är rätt bra. Den största förändringen kan bli att vi är mer alerta på vad reglerna betyder. Det har bildats små grupper som kommunicerat med varandra och i dessa har det bildats olika uppfattningar om vad eglerna stipulerar. Jag hoppas att Peter Hamrak nu bidragit till att öppna upp debatten så att folks internkommunikation blir känd för andra. Därmed får vi på sikt en större samsyn på hur isjakterna skall byggas. Bra jobbat Peter! Vissa har blivit sura på Peter, jag tycker att de kan byta klass om det inte passar dem att diskutera saker;) 

Sedan kan jag meddela att min tolkning av ryggstödet är i majoritet i TC. Jeff är en fena på att uttrycka sig. Han skrev att regeln är så tydlig att det inte behövs någon interpretation. Vi är i majoritet även på det. Ni som fortfarande är osäkra, kan ni inte höra av er till mig och berätta vad det är ni inte förstår. En radie är en radie. En överkant är en överkant. Ingen annanstans än i överkanten skall radien mätas. Om ni kan läsa dessa två meningar så vet ni hur det ligger till. Jaja, lite störigt raljerande tål ni nog. Jag tycker verkligen att det är så solklart. 

Nu är det riktigt skönt med fredag, 3vlig helg!
 

Läs hela inlägget »

En ny fråga har dykt upp. Det är ryggstödet som måste vara 11" långt och ha en radie på minst 2" i överkant. Vaikos båtar har två mindre radier högst upp. 

Tydligen har man i många år tänkt sig kravet på den övre radien som att den kan ligga inbyggd i materialet. Som om man först byggde ryggstödet korrekt och sedan lade på vilken form som helst över det. Man kan forma det som en mutter om man vill. Detta har pågått länge och därmed blivit normgivande. 

Klassen skall främja hembyggeri. Sådant som det här missgynnar hembyggnation å det grövsta. Man förstår inte regeln om folk åker omkring med fel på sina båtar. Ett argument är att det inte påverkar farten. Sedan när kan man ursäkta ett avsteg från regeln med det argumentet? Vem skall avgöra om det påverkar farten? 

För min del är det ok att segla vidare med Vaikos skrov. Det som inte är ok är påstå att regeln tillåter de mindre radierna på ryggstödet. Dessutom tycker jag att mätmannen skall diska för detta. Om någon protesterar skall PK diska. Alla som seglar med fel på båten skall kunna diskas så länge reglerna säger det.

Mätmannen diskar ju tex för den lika betydelselösa bommarkeringen.

Om man kan resonera som att det är ok att radien räknas inne i konstruktionen måste det även gälla framkanten på medarna. De kan göras 16mm radie fram och sedan kan man spackla upp en mutter.

Det måste vara texten som gäller, inte andra saker som hur länge man gjort fel, hur det påverkar farten, om det påverkar säkerheten eller något annat man hittar på utanför Yearbook.

Läs hela inlägget »

Den senaste veckan har präglats av att analysera medregeln. Det visade sig att den känsla jag hade var riktig. De som hållit på ett tag har ett gemensamt narrativ (Narrativ betyder "historia som man är överens om", typ) Ron kallar det för regelns intention. Deras idé om hur vi får bygga är inte exakt vad regeln säger. Undersökningen har gjorts genom att bolla frågor på först på svenska fb och i TC, sedan amerikanska fb. Det började med kloka ord från Fredrik som har samma narrativ som många rutinerade byggare. Warren och Ron kom med bra kommentarer. Warren och jag skrev några vändor privat. Han är en klok gubbe. Det var i princip bara dessa tre som kom med information som gick att använda till något konstruktivt. De viktigaste kvarvarande frågorna är;
 
1)    E.2.i nämner en minsta tjocklek meden måste ha längst fram. Frågan är hur långt bak det skall mätas och om det gäller träkroppen eller utanpå färdig med. Om man mäter 1mm från framkant är det många medar som inte mäter in. Om man mäter 20mm från framkant kan medarna göras smalare fram.
2)    Stålet skall ligga i en skåra i träkroppen. Hur mycket av stålet får ligga framför och bakom träkroppen? Ibland tror jag att man ser stål framför och/eller bakom förstyvarmaterialet. Då kan man misstänka att träbiten ligger en bit in i konstruktionen. Hur långt in är ok?
3)    Eftersom vi mäter stålets utstick undertill med en mall får träkroppen ligga en bit in i konstruktionen. Detta påminner om fråga 2. Hur långt över regelns 38,1 över eggen får man placera träet?

Sedan har vi några fastslagna effekter av regeln. Jag ser på dem som det nya narrativet så länge ny information uteblir.
 
Det som startade mitt intresse för träkroppens geometri var att skåran som medstålet monteras i får vara hur brett som helst så länge det finns lite trä kvar. Det betyder att det går bra att bygga meden inifrån och ut i alla material utom stål, trä och kevlar. Trä är ok att användas om det limmas direkt på träkroppens insida. När man når området mellan minbredd och maxbredd måste ett tunt träskikt limmas in. Utanför det är det fritt fram med alla material utom kevlar.
 
Allt som styr bygget finns i Yearbook. Man kan inte hänvisa till någon annan dokumentation eller diskussion.
 
Maxbredden på färdig med i medbeslaget är helt onödig. Eftersom man får lägga på valfritt material utanpå går det bra att tillverka meden 27mm om medbeslaget är så brett.
 
Höjden på meden och träkroppen är ospecificerad utanför medbeslaget. Det innebär nog inte så mycket, men om man kan dra nytta av detta så finns möjligheten.
 
Nu har jag gått in och röstat. Därmed är saken utagerad till i höst när medbyggen drar igång. Hur röstningen än går kommer mina att innehålla hockeyklubbor.

Glad påsk!

Läs hela inlägget »

Max har inte gjort någon justering än så ni får hålla tillgodo med mitt orginal.

------------------------------------


First I am keen to make you understand that I do not demand anything in this summery of the rules. I want to know what the rules say. 
 
I have not a clue what the intentions of the rules were/are. I am not interested in that. If you make the argument that the builders have to know the intention you do not help the builder. You only move the question one level.
 
Neither I like when some tell us there is people looking for loop holes. What do that mean? If something is ok to build it is not a loop hole, if it is forbidden it is also not a loop hole. Maybe a loop hole is an opening to make the performance greater within the rules. If so i appreciate the persons that find them. 
 
When homebuilders make their own runners, they must decide how to shape the wood for the runner. If it is some unclarified, the job is going to be much harder. We need the written rule to be easy understandable. Now it has some questions.
 
I will make one assumption, only the written and drawn rules in the yearbook decides how to build.
 
Length
E.2.a.
The whole finished runner (except the brake) cannot be longer than max length. The wood body cannot be shorter than min length. On runners already made the wood body are probably often shorter than the steel.
E.2.i. tell us the wood got to be at least ¼ inch wide in the front end.
 
Q1) In front end of the runner or the wood body?
Q2) How much shorter than the steel can we build the wood body?
 
Width of runner inside the chock.
E.2.d.
The max width of a runner inside the chock are 26,1mm (1-1/32 inch). The chock is allowed to be made 27,7mm (1-3/32 inch). Interpretation 01/15/2015 fourth part say that material can be added outside max width. The max width of 26,1mm (1-1/32 inch) (E.2.d.) become with that interpretation unnecessary. It only confuses the builders.

Height of runner
E.2.c. & h.
In E.2.c we only have a defined height of the runner inside the chock. Outside the chock there are no height defined. In the chock the wood cannot be less than 101,7mm (4 inch) minus the steel exposed under the wood body. 4 inch are the total height of the runner. Outside the chock we could decrease the height in a way that it is located over and on both sides to the steel. How deep over the steel is discussed below (E.2.h.)
 
E.2.h. say that the steel cannot be exposed more than 38,1mm (1/1-2 inch) under the wood runner body. This rule is reduced by some interpretations and the gauge. The gauge tells us if the runner is legal or not according to E.2.h. To that follow that it is ok to end the wood more than 38,1mm (1/1-2 inch) from the edge if the external reinforcement are added that the gauge fits. Lots of runner are made like this.
 
Q3) How much more than 38,1mm (1/1-2 inch) from the edge is ok to place the wood?
 
The slot
The slot are not defined. We are allowed to make it all the way out to the sides and top of the outer face of the wood body. We must have wood, so some wood has to be saved.
 
Q4) Is there a word in the yearbook that tell us this is not true?
Q5) Are the assumption in the beginning true?
 
Richard Larsson

Läs hela inlägget »

Ett förtydligande i båtfrågan; Laser är en jättefin båt att kappsegla med. Det jag vill är att kunna dra ut och segla för nöjes skull. Då måste båten vara kul i sig.

Läs hela inlägget »

Inte på Max för att det dröjer utan på Lasern för att den är så bångstyrig. Lätt undanvind är soft, som att paddla kajak ungefär. Mellanundanvind är mysigt. Hård undanvind är kul. Jättehård undanvind är vingligt. Lätt kryss går sjukt sakta och man sitter som en båtflykting. Mellankryss är härligt. Hård kryss är rätt kul. Jättehård kryss är asjobbigt.
Riggen hjälper inte till. Efter en nyss avslutad säsong i DN fattar man hur fina isjakter vi har. Lasern har inget av det en DN har. Lasern är till och med tung och bångstyrig att rigga jämfört med DN.
Nä, den här sommaren kommer jag inte att kunna undvika att försöka designa en segelbåt som liknar DN på så sätt att den går fort och hjälper seglaren med balansen utan att behöva ta till mycket muskelkraft. Dessutom skall den väga max 20kg per del så att det inte blir så slitsamt att rigga, sjö- och torrsätta.

Läs hela inlägget »

.......Får du inte ta del av nu. Max måste dutta med Cleo innan han rättar den engelska texten.

Det är en summering med 6st frågor som jag inte kan besvara. Jag tänkte lägga texten här något dygn innan jänkarna får ta del av den. De känner sig lite kränkta av ifrågasättandet av reglerna. Även generaliseringen att amerikaner tycker lika blir en av dem kränkt av. 

Om någon svenne kan svara på någon av de 6 frågorna eller har synpunkter som förtydligar tolkningen tar jag tacksamt emot dem. 

Läs hela inlägget »

Fara!

Jag var i januari 2018 med om en rejäl krock. Protestkommittén ignorerade regel B.5 och dömde mig till ansvarig för incidenten. Detta retar mig till vansinne då det är ett farligt domslut. Skulle folk bete sig så skulle det bli riktigt farligt. Snälla, kolla noga igenom de två dokumenten jag gjort. Du kan dra lärdom så att inte du råkar göra en lika farlig undanmanöver. I powerpointfilen skall du högerklicka var som helst och välja bildspel så att presentationen med rörlig grafik drar igång. 

loading...

Dnjakt är en superkul klass att kappsegla i

Att börja segla isjakt innebär att man ger sig in på ett totalt nytt område. Det liknar inget man tidigare sysslat med. När jag köpte min och funderade på trim, starter, medar mm trodde jag att jag förstod ungefär hur det fungerade. Det visade sig att man måste börja från början med att reda ut hur maskinen fungerar. Själva kappseglingen har exakt samma grundutmaningar som all bankappsegling, vara bra i starten, segla fort, växla trim i olika förhållanden, träffa layline, läsa av banan, ha bra båthantering osv...

Ni som vill börja segla isjakt skall definitivt välja en dnjakt. Det finns snabbare, klass 3 och IV-jakter, men de är tyngre och färre. Isabella var på g ett tag, men de syns inte till längre. Jag tror att de tröttnade på att bli rundade av dnjakterna som är enormt mycket snabbare i alla vindstyrkor. 

Ni som gärna skulle vilja provsegla kan göra det om ni kommer ut på isen där vi seglar. Det bästa är att vara med som funktionär på en regatta. Då får ni hotellrum mm betalt av förbundet och har chansen att se hur det går till. Det är inga problem att ordna så att du får provsegla några båtar före och efter tävlingarna. Vi är i stort sett alltid i behov av funktionärer och vi är alltid i behov av fler deltagare. Ta kontakt med mig så hjälper jag dig.

En viktig sak när man funderar på att börja segla är att acceptera att det kostar pengar att ha kul. Många andra intressen kostar också en massa pengar. Att segla 606 som jag gör har kostat oss 55 tusen i inköp, slipa hela botten, spackla kölen, köpa en trailer för 10 tusen, bygga om den så att den passar, masttransportstöttor, ny bom, en massa block, råttor och linor, två kompletta segelställ, hamnkapell och olika avgifter för att kunna vara med. Det räcker inte med 100 tusen för att köpa de grejjerna. Om man köper en sportbil eller en motorcykel kan det kosta vad som helst. Om man kitesurfar, seglar radiostyrt eller dyker blir det lite billigare, men man måste även där lägga minst 20 tusen för att det skall funka. Jag köpte min första utrustning för 25 tusen. Med de grejjerna har jag haft riktigt kul, men plankan och masten har gått sönder. Snart är det bara bom och några medar som är kvar från de ursprungliga delarna och det är värt varenda spänn. Jag vet att det tar emot att lägga 50 tusen på en leksak, men många gör det. Det gäller bara att inse att man köper riktigt coola upplevelser i många vintrar framöver när man ger sig in i klassen. Ni som är kappseglare kommer att tycka att den internationella prägeln känns ganska inspirerande. Polackerna och andra är riktigt seriösa. Jag har ambitionen att det svenska laget skall vara starka om några år. Det är en av anledningarna till att jag skriver detta och har denna hemsida. Om ni går och funderar på något om dnjakten, ta kontakt med mig. Även om ni inte bor i närheten går det utmärkt att kontakta mig, jag vet vilka som är aktiva i Sverige som ni kanske kan träffa. Alla aktiva vill ha med fler i gänget.

Träning

Fredagen före varje regatta tränar alltid ett gäng. Alla är välkomna, även de utan tävlingslicens. Om någon mjukvattenkappseglare är sugen på att prova är det ett bra läge på fredagarna. Jag kan inte garantera att man får segla mycket, men minst en liten sväng om förhållandena tillåter.

Träningen går till så att vi ställer upp oss 30-50m lä om rundningsflaggan. Vi kollar av hur läget är med deltagarna och när det är dags att köra skriker någon att vi kör om en minut. Vi bestämmer även om vi startar för styrbord eller babord. Det är mest likt tävling om alla kör åt samma håll. Två varv och avslutning med att runda länsmärket. Sedan ställer vi upp och diskuterar banan, vinden, medval, segelval mm. Sedan kör vi igen. Det är viktigt att inte stå och mysa för länge mellan racen så att vi får ut så mycket som möjligt av tiden. 

Ta med medar, segel, verktyg, mat och dryck så att du inte bränner tid på att åka in och byta prylar eller käka. I värsta fall orkar man inte byta och prova grejjer vilket vi verkligen behöver göra. Det är världens chans att testa konstiga medar eller nya trim. Det är viktigt att vid ALLA stopp göra en justering av något så att man lär sig hur de olika trimfunktionerna påverkar ekipaget. Om man inte har något speciellt att justera kan man ju känna på skotavståndet åt båda hållen. Jag lovar att många kommer att hitta något att fundera på med den utvärderingen.

Länkar

Dn Sweden har en hemsida där du bl.a. hittar information om tävlingar och resultat. 

Facebook sker den största aktiviteten. Där hittar man den bästa israpporteringen. Om någon skall cruisa någonstans brukar man skriva det så att andra kan haka på. Inför och under tävligarna brukar det bli ett ganska bra flöde.

Här på bloggen till vänster vill jag gärna ha kommentarer av alla typer. Det ni inte vågar skriva på Fejan kan ni skriva här. Om någon har någon idé av teknisk eller sportslig karaktär är det extra välkommet.

Mina kontaktuppgifter hittar du på mitt företags hemsida.

Min personliga epost: richardlarssons@gmail.com
 

Kontakta mig gärna här!