Sverige erbjöd en rad platser. Hudiksvall hade bra vindprognos dagarna innan som bara blev bättre ju närmre tävlingarna vi kom. Isen var väldigt ojämn men hård och säker.
-
Några tränade på fredagen. Jag hoppade över det pga svag vind. Det gick att segla, men vinden var svag.
-
På lördagen var det bra med vind, men det tröga föret krävde mellansegel på undanvinden. Det pratades en del om att byta till platt segel, men det funderade jag aldrig på. Ganska snart lärde vi oss att vänster sida var gynnad. Jag uppfattade det som att vinden var starkare där. På höger sida var det kortare till land.
-
Nu minns jag inte racen i detalj, men man kunde verkligen tjäna på att segla tidigt och långt åt vänster. Några kryssar tjänade jag massor på att gå där. Ett race ledde jag före Mats som låg ganska nära bakom. Jag uppfattade det som att det inte låg någon nära bakom Mats inför sista kryssen. Jag bevakade honom ut på höger sida och var nöjd med det. När vi slagit märkte vi att Tomas kom med bra fart på vänster layline. Där gick han om oss och jag kom tvåa i mål.
-
På söndag morgon var jag först ut och testade. Med samma inställningar som dagen innan märktes en stor skillnad på både is och vindstyrka. Nu bar det iväg som en katapult. Det är verkligen stor skillnad på att segla sakta och fort. När det går sakta, under 50 på kryssen och 60 på länsen, måste jag vara mer kreativ och får inget gratis. Med söndagens förutsättningar blev det nästan som blankissegling. Hårt i allt, vassa långa styva medar och platt segel. Då går jag alltid fort. Jag har hittat hur det skall seglas i de förhållandena. Jag tror att min vikt på 100 pannor hjälper till en hel del.
-
Jag hittade ganska snabbt ett ställe mitt på den långa banan, 3 km mellan märkena, där den lite finare isen började. Den platsen märktes ut av en stor grön prick. Jag var nöjd med den strategin och höll fast vid den hela dagen. De två sista racen hittade Tomas dit vägledd av mig.
-
Ett race ledde jag. Då seglade jag lite extra långt efter kryssmärket. Efter gippen, kanske 200-400m, körde jag in i en gammal överis som hängde flera cm över isen. Jag åkte på en rejäl sladd. Jag besiktigade båten snabbt, Tomas och Fredrik körde förbi och jag kom trea.
-
En annan gång slog bromsen i på kryssen. Jag stannade och satte tillbaka den. På sista länsen slog den i igen och det tog flera hundra meter att få stopp. Mats körde förbi och jag kom fyra.
-
Totalt blev jag trea och min klubb, Stockholms Isjaktklubb, vann lagtävlingen.
-
Riggen är jag riktigt nöjd med. Allt lirar utan bekymmer och jag kan trimma masten från för mjuk till för hård. Detta med fasta sidovant och fem cm vantskruv på förstaget.
-
Fredrik och Tomas har med sin rutin ett övertag i närkamperna. De låser mig med fin båtplacering. Dessutom vågar de göra manövrer som jag inte vågar, än.