Nedan publiceras löpande texter som i huvudsak handlar om DN.
2019 > 09
0 kommentarer 
Det var som fan! Utan att ha ändrat kurvan ligger åkytan på 70 cm med 0,1mm bladmått. Inga märkvärdiga konkava ställen är det heller.
Detta bådar gott. Om man kör med denna åkyta kan jag tänka mig att hela meden riskerar att bli konkav i kyla. Jag får runda till det lite, men den första meden spar jag med så rak kurvatur så att vi får testa.
Åsikterna går isär. Ron och andra tror att förslaget gör att vi kommer att behöva skaffa nya medar då de utan trä kan göras lättare och smalare. Smalare verkar vara en stor grej för jänkarna. Meden går lättare genom luft och snö om den är smal. Luftmostsåndet påverkas knappt av några mm tunnare medar. Snömotstånd, ja, hur ofta är det ett problem.
Fortfarande har jag inte fått någon som helst negativ kommentar till min aggressiva regeltolkning. Undrar varför? Jag skrev den i en tråd som hadlade om detta, ingen respons. Jag kommer att köra på den tolkningen så länge ingen bemöter det. Om man på banan börjar gnälla tycker jag att man är väldigt sent ute.
Masterna kan jag förstå. Farhågan är att man gör dem så lätta att de går av. Jag tror inte på det då det blir dyrt för mastbyggaren att dela ut master på garanti eller inte få sälja. Ok för mig att inte ändra mastregeln.
Förra säsongen hade jag två större problem. Det värsta var att precisionen på kurvan var för dålig. Det andra var att vinkeln var lite ungefär.
Nu har jag tagit bort plasthjulen och låter maskinen rulla på kullager. En snabbkoll utan ljus bakom linjalen gav mig bilden att det kan ha blivit bättre. Undersökning av det kommer att ske i nästa vecka.
Vinkeldefinieraren är omkonstruerad så att den är justerbar på två sätt. Det verkar som att denna metod är helt rätt.
Filmen visar hur den nu ser ut.
Om du inte får igång filmen nedan kan du se den på Youtube via följande länk; https://youtu.be/TT_ddjKh_4c
Idag har jag inget att komma med.
SIK har tagit fram en försäkring man kan tävla på. Bra jobbat! Jag har inte hört vad den kostar än, men min kostar 1000kr. Vi får se om det blir ett byte.
Nu skall jag kolla formel 1, träning 2 i Singapore.
Ni får ha en 3vlig helg allihopa!
Fredrik argumenterar för en ändring av regeln som hanterar övergången mellan eggen och framdelen. Han vill att jag skall driva frågan i TC (Tecnical Committee) . Det kan jag göra, men först vill jag reda ut vad jag själv tycker.
I nuläget har jag inget större intresse av frågan. Det är två saker som dyker upp. Det första är att man är oense om vad regeln säger. Dagge som satt i TC före mig förklarade en gång för länge sedan att det är svårt att hantera detta. Det andra är att det går att följa regeln.
Nu reder jag ut detta genom att skriva om det, utan texten försvinner det jag nyss tänkt J
Regeln som innehåller rätt mycket text säger att man skall rita en linje på meden som är parallell med isen när meden är i normalt seglingsläge. Linjens avstånd från isen skall vara 19mm.
Ett problem vi har är att olika personer definierar normalt seglingsläge olika. Jag definierar det så att man skall ha samma mått framför som bakom medbulten. Tex ställs meden så att det svarta ligger rakt under bulthålet. Ett annat sätt är att ta två 1mm bladmått och lägga dem tex 20cm från varandra. Meden ställs på dem så att medbulthålet hamnar i mitten. Avståndet mellan eggen och rakbordet (isen) mäts. Linjen ritas på meden med 19mm plus det mätta avståndet. Detta är ju min definition, en mätman kanske ställer meden på en slaskig is………
Den här linjen bildar en gräns. Över den får eggen inte vara vass, inte ha en skarpare radie än 1,6mm. Detta kollas på besiktningarna. Över linjen får man fasa av meden 10mm från kanten.
Under linjen får man ”fasa av” max 75 grader i eggen. Vinkeln på slipningen under linjen får alltså max vara 75 grader.
Problemet är hur man skall mötas i en linje. Det kanske inte är så svårt.
1) Om man under linjen ger fan i att fasa 10mm så är det inget problem. Sluta med denna fasning 21mm över isen så kan du slipa ner meden 2mm utan att den blir regelvidrig.
2) Om man över linjen ser till att inte ha mindre radie än 1,6 är man grön. Runda eggen långt ner förbi linjen. Det vill man ändå göra för fartens skull.
Det enda problemet med detta är osäkerheten i en kontroll på VM. Det är ingen liten sak. Man har investerat i material, resor, anmälningsavgift mm och riskerar att inte kvala upp pga att mätpersonens definition av mätmetod har betydelse. Om man vill lägga sig på gränsen riskerar man att hamna på fel sida och gränsdragningen måste ställas mot risken man är beredd att ta.
Fredriks förslag är enkelt att förstå och fungerar bra.
Ikväll har jag jobbat med medslipen. Det är en uppdatering av hur en kabel hänger och precisionen i rullbanan. Att använda skateboardhjul var ingen bra idé. De var inte runda. Jag pillade bort plasten och kör direkt med kullagren mot rälsen. Kullager antar jag håller tillräckligt bra precision för detta ändamål.
Film på maskinen kommer, men inte ikväll.
12/01/2012:
No wood, metal or carbon stiffener may come between the insert plate and the slot in the wood body.
Wtf? Det är mååånga medar som har kolfiber i skåran.
Jag fick indikationer på att min redogörelse för hur regeln kan tolkas var otydlig. En skiss som skulle tydliggöra tog fram en fråga.
Syftar regel 2.a.-2.e. på träkroppen eller färdig med? Kanske syftar de fyra delreglerna på olika saker? Vem vet det? Hur vet hen det?
a och e är träkroppen, annars hade man ju inte kunnat lägga på förstyvare.
b borde vara träkroppen, annars kan den vara kortare än 763mm vilket jag inte tror regelmakarna menade.
C borde vara samma som b, annars är det ju jättesvårt att veta.
Alla fyra är således träkroppsbeskrivande.
Här är skissen som jag vill att du falsifierar. Om någon sitter inne med kunskap som motsäger skissen men håller tyst om det blir jag lite besviken på denne.
Först lite medkropp. S1 pratade med en medbyggare om hur skåran i medkroppen hanteras i regeln. Svaret var att man inte får ha fiber där och att han hade minimalt glapp. Detta är ett exempel på en medbyggare med en konservativ syn. Motsatsen kan man ana i denna flera år gamla bild på Tomeks medkroppar. De visar inte skåran, men de är kortare än minlängden. Kanske lägger han in lite regelträ på liknande sätt som jag föreslagit. Vi kan inte ha det så här.
Nu till stålen som man fäller in i denna ospecificerade träkropp.
Vissa byggare har ju börjat skära ut massor med stora hål i stålet för att spara vikt. Det ställer ju krav på konkurrenterna att göra samma sak. Dessutom är det nog en ganska stor fördel att kunna limma ihop sidorna genom stålets stora hål.
Nu när medstålen ändå måste vattenskäras har jag försökt att reda ut om det går att köpa plåt som är hård och rostfri. Det gör det, 1.4418, men det kostar 215kr/kg plus moms vilket landar på 600kr/stål plus vattenskärningen.
Jag tar fram en skärfil som ni andra kan få om ni vill. Den kanske skulle kunna ligga här på hemsidan för nedladdning. Vi får se.
Nu gör POD807 comeback i nytt format. Det är lättare att lägga filen på Youtube.
Avsnittet handlar om tre förslag på regelförändringar. Förstahandsinformation direkt från TC!
https://youtu.be/dy4uAxUgQ1s
2019 > 09
Det var som fan! Utan att ha ändrat kurvan ligger åkytan på 70 cm med 0,1mm bladmått. Inga märkvärdiga konkava ställen är det heller.
Detta bådar gott. Om man kör med denna åkyta kan jag tänka mig att hela meden riskerar att bli konkav i kyla. Jag får runda till det lite, men den första meden spar jag med så rak kurvatur så att vi får testa.
Åsikterna går isär. Ron och andra tror att förslaget gör att vi kommer att behöva skaffa nya medar då de utan trä kan göras lättare och smalare. Smalare verkar vara en stor grej för jänkarna. Meden går lättare genom luft och snö om den är smal. Luftmostsåndet påverkas knappt av några mm tunnare medar. Snömotstånd, ja, hur ofta är det ett problem.
Fortfarande har jag inte fått någon som helst negativ kommentar till min aggressiva regeltolkning. Undrar varför? Jag skrev den i en tråd som hadlade om detta, ingen respons. Jag kommer att köra på den tolkningen så länge ingen bemöter det. Om man på banan börjar gnälla tycker jag att man är väldigt sent ute.
Masterna kan jag förstå. Farhågan är att man gör dem så lätta att de går av. Jag tror inte på det då det blir dyrt för mastbyggaren att dela ut master på garanti eller inte få sälja. Ok för mig att inte ändra mastregeln.
Förra säsongen hade jag två större problem. Det värsta var att precisionen på kurvan var för dålig. Det andra var att vinkeln var lite ungefär.
Nu har jag tagit bort plasthjulen och låter maskinen rulla på kullager. En snabbkoll utan ljus bakom linjalen gav mig bilden att det kan ha blivit bättre. Undersökning av det kommer att ske i nästa vecka.
Vinkeldefinieraren är omkonstruerad så att den är justerbar på två sätt. Det verkar som att denna metod är helt rätt.
Filmen visar hur den nu ser ut.
Om du inte får igång filmen nedan kan du se den på Youtube via följande länk; https://youtu.be/TT_ddjKh_4c
Idag har jag inget att komma med.
SIK har tagit fram en försäkring man kan tävla på. Bra jobbat! Jag har inte hört vad den kostar än, men min kostar 1000kr. Vi får se om det blir ett byte.
Nu skall jag kolla formel 1, träning 2 i Singapore.
Ni får ha en 3vlig helg allihopa!
Fredrik argumenterar för en ändring av regeln som hanterar övergången mellan eggen och framdelen. Han vill att jag skall driva frågan i TC (Tecnical Committee) . Det kan jag göra, men först vill jag reda ut vad jag själv tycker.
I nuläget har jag inget större intresse av frågan. Det är två saker som dyker upp. Det första är att man är oense om vad regeln säger. Dagge som satt i TC före mig förklarade en gång för länge sedan att det är svårt att hantera detta. Det andra är att det går att följa regeln.
Nu reder jag ut detta genom att skriva om det, utan texten försvinner det jag nyss tänkt J
Regeln som innehåller rätt mycket text säger att man skall rita en linje på meden som är parallell med isen när meden är i normalt seglingsläge. Linjens avstånd från isen skall vara 19mm.
Ett problem vi har är att olika personer definierar normalt seglingsläge olika. Jag definierar det så att man skall ha samma mått framför som bakom medbulten. Tex ställs meden så att det svarta ligger rakt under bulthålet. Ett annat sätt är att ta två 1mm bladmått och lägga dem tex 20cm från varandra. Meden ställs på dem så att medbulthålet hamnar i mitten. Avståndet mellan eggen och rakbordet (isen) mäts. Linjen ritas på meden med 19mm plus det mätta avståndet. Detta är ju min definition, en mätman kanske ställer meden på en slaskig is………
Den här linjen bildar en gräns. Över den får eggen inte vara vass, inte ha en skarpare radie än 1,6mm. Detta kollas på besiktningarna. Över linjen får man fasa av meden 10mm från kanten.
Under linjen får man ”fasa av” max 75 grader i eggen. Vinkeln på slipningen under linjen får alltså max vara 75 grader.
Problemet är hur man skall mötas i en linje. Det kanske inte är så svårt.
1) Om man under linjen ger fan i att fasa 10mm så är det inget problem. Sluta med denna fasning 21mm över isen så kan du slipa ner meden 2mm utan att den blir regelvidrig.
2) Om man över linjen ser till att inte ha mindre radie än 1,6 är man grön. Runda eggen långt ner förbi linjen. Det vill man ändå göra för fartens skull.
Det enda problemet med detta är osäkerheten i en kontroll på VM. Det är ingen liten sak. Man har investerat i material, resor, anmälningsavgift mm och riskerar att inte kvala upp pga att mätpersonens definition av mätmetod har betydelse. Om man vill lägga sig på gränsen riskerar man att hamna på fel sida och gränsdragningen måste ställas mot risken man är beredd att ta.
Fredriks förslag är enkelt att förstå och fungerar bra.
Ikväll har jag jobbat med medslipen. Det är en uppdatering av hur en kabel hänger och precisionen i rullbanan. Att använda skateboardhjul var ingen bra idé. De var inte runda. Jag pillade bort plasten och kör direkt med kullagren mot rälsen. Kullager antar jag håller tillräckligt bra precision för detta ändamål.
Film på maskinen kommer, men inte ikväll.
12/01/2012:
No wood, metal or carbon stiffener may come between the insert plate and the slot in the wood body.
Wtf? Det är mååånga medar som har kolfiber i skåran.
Jag fick indikationer på att min redogörelse för hur regeln kan tolkas var otydlig. En skiss som skulle tydliggöra tog fram en fråga.
Syftar regel 2.a.-2.e. på träkroppen eller färdig med? Kanske syftar de fyra delreglerna på olika saker? Vem vet det? Hur vet hen det?
a och e är träkroppen, annars hade man ju inte kunnat lägga på förstyvare.
b borde vara träkroppen, annars kan den vara kortare än 763mm vilket jag inte tror regelmakarna menade.
C borde vara samma som b, annars är det ju jättesvårt att veta.
Alla fyra är således träkroppsbeskrivande.
Här är skissen som jag vill att du falsifierar. Om någon sitter inne med kunskap som motsäger skissen men håller tyst om det blir jag lite besviken på denne.
Först lite medkropp. S1 pratade med en medbyggare om hur skåran i medkroppen hanteras i regeln. Svaret var att man inte får ha fiber där och att han hade minimalt glapp. Detta är ett exempel på en medbyggare med en konservativ syn. Motsatsen kan man ana i denna flera år gamla bild på Tomeks medkroppar. De visar inte skåran, men de är kortare än minlängden. Kanske lägger han in lite regelträ på liknande sätt som jag föreslagit. Vi kan inte ha det så här.
Nu till stålen som man fäller in i denna ospecificerade träkropp.
Vissa byggare har ju börjat skära ut massor med stora hål i stålet för att spara vikt. Det ställer ju krav på konkurrenterna att göra samma sak. Dessutom är det nog en ganska stor fördel att kunna limma ihop sidorna genom stålets stora hål.
Nu när medstålen ändå måste vattenskäras har jag försökt att reda ut om det går att köpa plåt som är hård och rostfri. Det gör det, 1.4418, men det kostar 215kr/kg plus moms vilket landar på 600kr/stål plus vattenskärningen.
Jag tar fram en skärfil som ni andra kan få om ni vill. Den kanske skulle kunna ligga här på hemsidan för nedladdning. Vi får se.
Nu gör POD807 comeback i nytt format. Det är lättare att lägga filen på Youtube.
Avsnittet handlar om tre förslag på regelförändringar. Förstahandsinformation direkt från TC!
https://youtu.be/dy4uAxUgQ1s
2019 > 09
Det var som fan! Utan att ha ändrat kurvan ligger åkytan på 70 cm med 0,1mm bladmått. Inga märkvärdiga konkava ställen är det heller.
Detta bådar gott. Om man kör med denna åkyta kan jag tänka mig att hela meden riskerar att bli konkav i kyla. Jag får runda till det lite, men den första meden spar jag med så rak kurvatur så att vi får testa.
Åsikterna går isär. Ron och andra tror att förslaget gör att vi kommer att behöva skaffa nya medar då de utan trä kan göras lättare och smalare. Smalare verkar vara en stor grej för jänkarna. Meden går lättare genom luft och snö om den är smal. Luftmostsåndet påverkas knappt av några mm tunnare medar. Snömotstånd, ja, hur ofta är det ett problem.
Fortfarande har jag inte fått någon som helst negativ kommentar till min aggressiva regeltolkning. Undrar varför? Jag skrev den i en tråd som hadlade om detta, ingen respons. Jag kommer att köra på den tolkningen så länge ingen bemöter det. Om man på banan börjar gnälla tycker jag att man är väldigt sent ute.
Masterna kan jag förstå. Farhågan är att man gör dem så lätta att de går av. Jag tror inte på det då det blir dyrt för mastbyggaren att dela ut master på garanti eller inte få sälja. Ok för mig att inte ändra mastregeln.
Förra säsongen hade jag två större problem. Det värsta var att precisionen på kurvan var för dålig. Det andra var att vinkeln var lite ungefär.
Nu har jag tagit bort plasthjulen och låter maskinen rulla på kullager. En snabbkoll utan ljus bakom linjalen gav mig bilden att det kan ha blivit bättre. Undersökning av det kommer att ske i nästa vecka.
Vinkeldefinieraren är omkonstruerad så att den är justerbar på två sätt. Det verkar som att denna metod är helt rätt.
Filmen visar hur den nu ser ut.
Om du inte får igång filmen nedan kan du se den på Youtube via följande länk; https://youtu.be/TT_ddjKh_4c
Idag har jag inget att komma med.
SIK har tagit fram en försäkring man kan tävla på. Bra jobbat! Jag har inte hört vad den kostar än, men min kostar 1000kr. Vi får se om det blir ett byte.
Nu skall jag kolla formel 1, träning 2 i Singapore.
Ni får ha en 3vlig helg allihopa!
Fredrik argumenterar för en ändring av regeln som hanterar övergången mellan eggen och framdelen. Han vill att jag skall driva frågan i TC (Tecnical Committee) . Det kan jag göra, men först vill jag reda ut vad jag själv tycker.
I nuläget har jag inget större intresse av frågan. Det är två saker som dyker upp. Det första är att man är oense om vad regeln säger. Dagge som satt i TC före mig förklarade en gång för länge sedan att det är svårt att hantera detta. Det andra är att det går att följa regeln.
Nu reder jag ut detta genom att skriva om det, utan texten försvinner det jag nyss tänkt J
Regeln som innehåller rätt mycket text säger att man skall rita en linje på meden som är parallell med isen när meden är i normalt seglingsläge. Linjens avstånd från isen skall vara 19mm.
Ett problem vi har är att olika personer definierar normalt seglingsläge olika. Jag definierar det så att man skall ha samma mått framför som bakom medbulten. Tex ställs meden så att det svarta ligger rakt under bulthålet. Ett annat sätt är att ta två 1mm bladmått och lägga dem tex 20cm från varandra. Meden ställs på dem så att medbulthålet hamnar i mitten. Avståndet mellan eggen och rakbordet (isen) mäts. Linjen ritas på meden med 19mm plus det mätta avståndet. Detta är ju min definition, en mätman kanske ställer meden på en slaskig is………
Den här linjen bildar en gräns. Över den får eggen inte vara vass, inte ha en skarpare radie än 1,6mm. Detta kollas på besiktningarna. Över linjen får man fasa av meden 10mm från kanten.
Under linjen får man ”fasa av” max 75 grader i eggen. Vinkeln på slipningen under linjen får alltså max vara 75 grader.
Problemet är hur man skall mötas i en linje. Det kanske inte är så svårt.
1) Om man under linjen ger fan i att fasa 10mm så är det inget problem. Sluta med denna fasning 21mm över isen så kan du slipa ner meden 2mm utan att den blir regelvidrig.
2) Om man över linjen ser till att inte ha mindre radie än 1,6 är man grön. Runda eggen långt ner förbi linjen. Det vill man ändå göra för fartens skull.
Det enda problemet med detta är osäkerheten i en kontroll på VM. Det är ingen liten sak. Man har investerat i material, resor, anmälningsavgift mm och riskerar att inte kvala upp pga att mätpersonens definition av mätmetod har betydelse. Om man vill lägga sig på gränsen riskerar man att hamna på fel sida och gränsdragningen måste ställas mot risken man är beredd att ta.
Fredriks förslag är enkelt att förstå och fungerar bra.
Ikväll har jag jobbat med medslipen. Det är en uppdatering av hur en kabel hänger och precisionen i rullbanan. Att använda skateboardhjul var ingen bra idé. De var inte runda. Jag pillade bort plasten och kör direkt med kullagren mot rälsen. Kullager antar jag håller tillräckligt bra precision för detta ändamål.
Film på maskinen kommer, men inte ikväll.
12/01/2012:
No wood, metal or carbon stiffener may come between the insert plate and the slot in the wood body.
Wtf? Det är mååånga medar som har kolfiber i skåran.
Jag fick indikationer på att min redogörelse för hur regeln kan tolkas var otydlig. En skiss som skulle tydliggöra tog fram en fråga.
Syftar regel 2.a.-2.e. på träkroppen eller färdig med? Kanske syftar de fyra delreglerna på olika saker? Vem vet det? Hur vet hen det?
a och e är träkroppen, annars hade man ju inte kunnat lägga på förstyvare.
b borde vara träkroppen, annars kan den vara kortare än 763mm vilket jag inte tror regelmakarna menade.
C borde vara samma som b, annars är det ju jättesvårt att veta.
Alla fyra är således träkroppsbeskrivande.
Här är skissen som jag vill att du falsifierar. Om någon sitter inne med kunskap som motsäger skissen men håller tyst om det blir jag lite besviken på denne.
Först lite medkropp. S1 pratade med en medbyggare om hur skåran i medkroppen hanteras i regeln. Svaret var att man inte får ha fiber där och att han hade minimalt glapp. Detta är ett exempel på en medbyggare med en konservativ syn. Motsatsen kan man ana i denna flera år gamla bild på Tomeks medkroppar. De visar inte skåran, men de är kortare än minlängden. Kanske lägger han in lite regelträ på liknande sätt som jag föreslagit. Vi kan inte ha det så här.
Nu till stålen som man fäller in i denna ospecificerade träkropp.
Vissa byggare har ju börjat skära ut massor med stora hål i stålet för att spara vikt. Det ställer ju krav på konkurrenterna att göra samma sak. Dessutom är det nog en ganska stor fördel att kunna limma ihop sidorna genom stålets stora hål.
Nu när medstålen ändå måste vattenskäras har jag försökt att reda ut om det går att köpa plåt som är hård och rostfri. Det gör det, 1.4418, men det kostar 215kr/kg plus moms vilket landar på 600kr/stål plus vattenskärningen.
Jag tar fram en skärfil som ni andra kan få om ni vill. Den kanske skulle kunna ligga här på hemsidan för nedladdning. Vi får se.
Nu gör POD807 comeback i nytt format. Det är lättare att lägga filen på Youtube.
Avsnittet handlar om tre förslag på regelförändringar. Förstahandsinformation direkt från TC!
https://youtu.be/dy4uAxUgQ1s
Fara!
Jag var i januari 2018 med om en rejäl krock. Protestkommittén ignorerade regel B.5 och dömde mig till ansvarig för incidenten. Detta retar mig till vansinne då det är ett farligt domslut. Skulle folk bete sig så skulle det bli riktigt farligt. Snälla, kolla noga igenom de två dokumenten jag gjort. Du kan dra lärdom så att inte du råkar göra en lika farlig undanmanöver. I powerpointfilen skall du högerklicka var som helst och välja bildspel så att presentationen med rörlig grafik drar igång.
- Möte på isen 2.pdf 40 KB
- Möte på kryssen.pptx 78 KB
Dnjakt är en superkul klass att kappsegla i
Ni som vill börja segla isjakt skall definitivt välja en dnjakt. Det finns snabbare, klass 3 och IV-jakter, men de är tyngre och färre. Isabella var på g ett tag, men de syns inte till längre. Jag tror att de tröttnade på att bli rundade av dnjakterna som är enormt mycket snabbare i alla vindstyrkor.
Ni som gärna skulle vilja provsegla kan göra det om ni kommer ut på isen där vi seglar. Det bästa är att vara med som funktionär på en regatta. Då får ni hotellrum mm betalt av förbundet och har chansen att se hur det går till. Det är inga problem att ordna så att du får provsegla några båtar före och efter tävlingarna. Vi är i stort sett alltid i behov av funktionärer och vi är alltid i behov av fler deltagare. Ta kontakt med mig så hjälper jag dig.
En viktig sak när man funderar på att börja segla är att acceptera att det kostar pengar att ha kul. Många andra intressen kostar också en massa pengar. Att segla 606 som jag gör har kostat oss 55 tusen i inköp, slipa hela botten, spackla kölen, köpa en trailer för 10 tusen, bygga om den så att den passar, masttransportstöttor, ny bom, en massa block, råttor och linor, två kompletta segelställ, hamnkapell och olika avgifter för att kunna vara med. Det räcker inte med 100 tusen för att köpa de grejjerna. Om man köper en sportbil eller en motorcykel kan det kosta vad som helst. Om man kitesurfar, seglar radiostyrt eller dyker blir det lite billigare, men man måste även där lägga minst 20 tusen för att det skall funka. Jag köpte min första utrustning för 25 tusen. Med de grejjerna har jag haft riktigt kul, men plankan och masten har gått sönder. Snart är det bara bom och några medar som är kvar från de ursprungliga delarna och det är värt varenda spänn. Jag vet att det tar emot att lägga 50 tusen på en leksak, men många gör det. Det gäller bara att inse att man köper riktigt coola upplevelser i många vintrar framöver när man ger sig in i klassen. Ni som är kappseglare kommer att tycka att den internationella prägeln känns ganska inspirerande. Polackerna och andra är riktigt seriösa. Jag har ambitionen att det svenska laget skall vara starka om några år. Det är en av anledningarna till att jag skriver detta och har denna hemsida. Om ni går och funderar på något om dnjakten, ta kontakt med mig. Även om ni inte bor i närheten går det utmärkt att kontakta mig, jag vet vilka som är aktiva i Sverige som ni kanske kan träffa. Alla aktiva vill ha med fler i gänget.
Träning
Fredagen före varje regatta tränar alltid ett gäng. Alla är välkomna, även de utan tävlingslicens. Om någon mjukvattenkappseglare är sugen på att prova är det ett bra läge på fredagarna. Jag kan inte garantera att man får segla mycket, men minst en liten sväng om förhållandena tillåter.
Träningen går till så att vi ställer upp oss 30-50m lä om rundningsflaggan. Vi kollar av hur läget är med deltagarna och när det är dags att köra skriker någon att vi kör om en minut. Vi bestämmer även om vi startar för styrbord eller babord. Det är mest likt tävling om alla kör åt samma håll. Två varv och avslutning med att runda länsmärket. Sedan ställer vi upp och diskuterar banan, vinden, medval, segelval mm. Sedan kör vi igen. Det är viktigt att inte stå och mysa för länge mellan racen så att vi får ut så mycket som möjligt av tiden.
Ta med medar, segel, verktyg, mat och dryck så att du inte bränner tid på att åka in och byta prylar eller käka. I värsta fall orkar man inte byta och prova grejjer vilket vi verkligen behöver göra. Det är världens chans att testa konstiga medar eller nya trim. Det är viktigt att vid ALLA stopp göra en justering av något så att man lär sig hur de olika trimfunktionerna påverkar ekipaget. Om man inte har något speciellt att justera kan man ju känna på skotavståndet åt båda hållen. Jag lovar att många kommer att hitta något att fundera på med den utvärderingen.
Länkar
Dn Sweden har en hemsida där du bl.a. hittar information om tävlingar och resultat.
På Facebook sker den största aktiviteten. Där hittar man den bästa israpporteringen. Om någon skall cruisa någonstans brukar man skriva det så att andra kan haka på. Inför och under tävligarna brukar det bli ett ganska bra flöde.
Här på bloggen till vänster vill jag gärna ha kommentarer av alla typer. Det ni inte vågar skriva på Fejan kan ni skriva här. Om någon har någon idé av teknisk eller sportslig karaktär är det extra välkommet.
Mina kontaktuppgifter hittar du på mitt företags hemsida.
Min personliga epost: richardlarssons@gmail.com