EDIT: uppdaterat 29/2. Jag har skapat ett nytt kapitel under DN/reglerna. Där är det tänkt att få in olika tankar om redskapsreglerna.

REDSKAPSREGLERNA

På lördag blir det ganska lite vind. Om man istället spetsar in sig på söndagen vinner man två saker. Mer vind och en rekad yta. Någon tar sig alltid ut och kollar en lördag.
Nackdelen med söndagen är snö.

Följande idé postade jag för många år sedan. Än idag kör jag på den.
Om man använder bara en app så lär man sig hur den brukar slå in. I kommunikationen med andra kan man inte använda den erfarenheten, de vet ju inte vilken rutin man har. Själv vet man hur säker man kan känna sig på ett beslut byggd på en prognos.
Alternativet är att kolla många appar och göra sig en bild av läget. Det blir lätt en snedvriden värdering. Många tenderar att välja den mest positiva.
Den förstnämnda metoden är säkert lite sämre för den erfarne, men den går fortare att lära sig.

Det är för dålig vindprogge på lördag. Faktiskt har jag sällan sett svagare vindprognos. Bilden är visserligen för Furudal, men den är lite skojig.
Det är tveksamt att åka upp för en söndag i snöfall. Det brukar ställas in pga dålig sikt.

Det långsiktiga projektet med att förstå dynamiken i trimmöjligheterna har tagit ett språng. Nu gäller det medarna. 

 

Ulf och jag fick en jättebra relation när vi bodde på Bruket i januari.
Han hörde av sig till och ville boka in mig. Fredrik och jag blev inbokade i Stallet.
Om tävlingen hamnar på annan ort går det bra att boka av.

Fredrik bokade i Rättvik åt oss. Jag hänger bara på....

Innan VM pratades det om att Dalarna är känt för svag vind. Det bekräftades av veckan som gått.
Det är trots, och kanske lite tack vare, det som David och jag förstått vidden av medarnas chimsning. Slarvar man med detta hamnar medarna ganska fel. Mina sämsta låg på 3/1000 ihop. De bästa på 1/1000 isär.
Det är nu dags att intressera sig för detta. Schweitsarna hade ett mätsystem som var lätt att tillverka och lätt att förstå. Det kommer att säkerställa kunskap om medarnas vinklar.
Tack för det Max!

Isen var för sårig för fortsatt segling. Nu är det tid att ladda för nästa tävling.

Idag blir det inte mycket vind, men rejs kommer det nog att bli. Jag förstår de som är kvar i Orsa. Nu vill de få en chans till. De som gått bra vill visa det igen och de som inte gjort det vill få revanch. Vissa har säkert idéer de vill testa.
Nu bodde ju jag med David och Max och vänskapen växte sig lite starkare. Det skall bli kul att se hur de går idag, men framförallt skall det bli roligt att mötas på banan om två veckor.

Vi har haft en riktig helkväll! Alla har varit på superhumör.
Vi hetsar varandra både på banan och i stugorna. Nu är klockan 23:15 och grabbarna ger sig inte. 45 minuter sedan gick vi förbi Stefan, Tomas och Stefan. Då stod stefan och slipade en med.
Dagens erfarenheter på banan är som vanligt intressanta. Pallar inte redogöra för det nu. Jag hade kul på isen idag.
Jag ger mig nu och tackar Rickard för bowlingmatchen som jag torskade med 150-163.

Det här var ju inte så lätt. Rigg och segel känns jättebra. Det är ett sånt där läge då man om man var ensam på isen tyckt att allt var perfekt. Nu när man harvar i mitten av alla deltagare märks det att något inte är som det brukar.
David har samma problem. Vi tror, och hoppas, att det beror på medarna. Om ni läser det jag skrivit om medar så kanske det låter bra. Det stämmer lite för bra. Med långa ingångar lyfter medarna för högt i isen så att greppet försvinner för mycket. Det verkar vara bättre att ha långt vasst och justera bärigheten med vinkeln istället.
Då kan man ta ner åkytan till mer allround 400-500. Kanske till och med 300. Experimenteringen får fortsätta.
I morgon blir det hårdare is. Vi hoppas på att de långa åkytorna funkar bättre på den än dagens vattendränkta is.

Idag när jag kom såg man sjön från vägen. Ingen ute?!? Väl vid stranden visade det sig att det blåste för mycket. Inte egentligen, men eftersom det är ett mästerskap vill man inte riskera materialet precis innan. Dessutom väntas betydligt lägre vindstyrka i morrn så träningen hade inte gett något för VM.
Max, David och jag bor i en liten mysig stuga. De jobbar febrilt med medarna.
Jag är inte incheckad än. Det skall jag fixa snart.
Middag kl 19 i campingens restaurang.

Nu är det aktivitet i TC. Vi har bra dialog och har saker på g.

Om vi ger oss lite tid att lära känna varandra blir vi nog en bra grupp som tar uppgiften med heder och respekt.

Ett litet tjafs kan ibland föra oss närmare varandra.

Nu tillhör man ligan med seriös utrustning. En lite för tidig 50-årspresent från min fru och några släktingar damp ner nu.
Det blir ett välkommet tillskott till min i övrigt ganska bra utrustning. Jag hoppas att isjaktsegel har samma påverkan som segelbåtsegel. På Laser, Express och 606 är skillnaden på ett utseglat segel och ett nytt enorm. Båten känns som att den håller farten själv. Det är bara att hänga med.
Dessutom förväntar jag mig att detta segel är mer allround så att det går att använda även i lite långsammare lägen än mitt gamla North klarar.

Max tog upp två frågor.

1. Vad ska man ha för spridare egentligen? Dels ska den göra så vanten inte fastnar på ovansidan (som min gör). Men bredden är mer spännande - hur bred ska den vara? Bredare = mer mastrotation efter slaget så mer frambuk under acceleration. Dessutom böjer den lättare då eftersom den är smalare. Men sen när man kommer upp i fart, blir det svårare att minska luftmotståndet från den roterade masten?

Denna är svår. Så som du tänker om det positiva i acceleration stämmer nog. När masten böjer är det svårt att avgöra hur spridaren påverkar. Jag tror att man tjänar på en kort pga att en lång vrider masten åt lovart med ökat luftmotstånd som följd.
Det skulle även kunna vara så att segelduken mitt i mastböjen (1,5m upp ca) håller bak masten där och därmed hindrar rotation. Om man fick ha en lina från mastens maxböjposition bak till skothornet skulle man med den hålla tillbaka masten och därmed få mindre rotation. Det skulle kanske även ge mer buk, men det är ett hjälpmedel för tanken på att seglet drar masten bakåt.  Hur stor denna effekt är i förhållande till spridarens motsatta effekt vet jag inte.
En tanke med lång spridare, upp till 12cm, är att vrida runt masten i slagen. Det är ett problem om man seglar med (för) stort skotavstånd. När man får problem med det minskar man skotavståndet med ett läge i taget tills det känns bra.
Jag har valt en smal med minimal storlek för att spara vikt och luftmotstånd. Inga rörliga delar. Den funkar bra
 för mig.
Jag minns hur min vridbara spridare vred vajern uppåt vid riggning när jag använde den. Om du har den vridbara spridaren så har de den egenskapen. Fasta håller bättre styrsel på vajern. Man kan ju svetsa på några loppor som hindrar rotationen i oöskade vinklar. 


2. Vid starter, hur ska man hantera de två problem som kan uppstå. Antingen att lovartsbåten springer fort och lägre, så man blir rädd för kollision eller att bli rullad. Eller att läbåten springer fort och högt, så man inte kan falla av efter man har hoppat i.

Denna fråga ger mig lite dåligt samvete. Det har hänt allt för ofta att jag missbedömt läbåten och fallit för nära. Det får man ju inte. Som läbåt är det bara att lova hur man vill, ingen har blivit diskad för det vad jag vet. Skrik om det blir tajt. Kampen mot lovartbåten vinns genom att göra en bättre start. 
Läbåten är båten att anpassa sig efter. Mot den vill man under springförloppet bygga avstånd i lä så att det finns plats att falla. Principen är att i lätt vind inte sluta springa förrän läbåten gör det. I hård vind göra en så bra och kort löpning som möjlgt med skotet rätt och tryck i seglet när man kliver i. Hela tiden rätt skotat och rätt styrning mot vinden. 

Jag vet att du vet detta Max, men ågot kanske du kan ta till dig. Många andra måste lära sig detta. Du är ju missnöjd med dina starter så du behöver bara träna på det du vet att du skall kunna.

Robin kajtade på Ullnasjön idag. Det är 55mm is. Han slipade sina grillor på min slipmaskin. Vi var osäkra på hur den långa åkytan eller den stora radien skulle upplevas. Det funkade bra vilket gläder mig. 

Igår rätade jag ut några frågetecken och bestämde mig för att delta. Det känns kul nu.
Planen är att dra upp på söndag kväll.
All utrustning är ok och det är bara försäkringspapper som skall letas upp och medlemsavgift till IDNIYRA som skall betalas.
Isen har tunn snö nu som troligen saknar betydelse efter söndagkvällens förväntade nederbörd.
Kl 13 på måndag startar jag i kvalet. Vi får se om jag lyckas ta mig upp till A-fleet. Den här gången kommer jag inte att ta det så allvarligt som jag gjort på tidigare VM/EM. Sjukt nervöst har det varit, men det vill jag helst slippa. Troligen funkar inte det och så sköljer stissigheten över en när det gäller. Vi får se. Målet är i alla fall att hålla huvudet kallt och segla konservativt. Det behöver inte alltid betyda hörnen och feta laylines, men oftast är det vägen till anständig och trevlig segling.

Nu har vi tydligen gått ut med att regeln för segelduk inte behöver ändras.
Det finns tydligen segel ute med otillåten duk. Det som skrevs på IDNIYRA.eu var rätt vettigt. Nu är det typ förbjudet med dessa dukar. Hur man avgör det är en annan femma.
Det ser ut som att vi enhälligt står bakom texten. Jag såg den på nätet för första gången.

EDIT: uppdaterat 29/2. Jag har skapat ett nytt kapitel under DN/reglerna. Där är det tänkt att få in olika tankar om redskapsreglerna.

REDSKAPSREGLERNA

På lördag blir det ganska lite vind. Om man istället spetsar in sig på söndagen vinner man två saker. Mer vind och en rekad yta. Någon tar sig alltid ut och kollar en lördag.
Nackdelen med söndagen är snö.

Följande idé postade jag för många år sedan. Än idag kör jag på den.
Om man använder bara en app så lär man sig hur den brukar slå in. I kommunikationen med andra kan man inte använda den erfarenheten, de vet ju inte vilken rutin man har. Själv vet man hur säker man kan känna sig på ett beslut byggd på en prognos.
Alternativet är att kolla många appar och göra sig en bild av läget. Det blir lätt en snedvriden värdering. Många tenderar att välja den mest positiva.
Den förstnämnda metoden är säkert lite sämre för den erfarne, men den går fortare att lära sig.

Det är för dålig vindprogge på lördag. Faktiskt har jag sällan sett svagare vindprognos. Bilden är visserligen för Furudal, men den är lite skojig.
Det är tveksamt att åka upp för en söndag i snöfall. Det brukar ställas in pga dålig sikt.

Det långsiktiga projektet med att förstå dynamiken i trimmöjligheterna har tagit ett språng. Nu gäller det medarna. 

 

Ulf och jag fick en jättebra relation när vi bodde på Bruket i januari.
Han hörde av sig till och ville boka in mig. Fredrik och jag blev inbokade i Stallet.
Om tävlingen hamnar på annan ort går det bra att boka av.

Fredrik bokade i Rättvik åt oss. Jag hänger bara på....

Innan VM pratades det om att Dalarna är känt för svag vind. Det bekräftades av veckan som gått.
Det är trots, och kanske lite tack vare, det som David och jag förstått vidden av medarnas chimsning. Slarvar man med detta hamnar medarna ganska fel. Mina sämsta låg på 3/1000 ihop. De bästa på 1/1000 isär.
Det är nu dags att intressera sig för detta. Schweitsarna hade ett mätsystem som var lätt att tillverka och lätt att förstå. Det kommer att säkerställa kunskap om medarnas vinklar.
Tack för det Max!

Isen var för sårig för fortsatt segling. Nu är det tid att ladda för nästa tävling.

Idag blir det inte mycket vind, men rejs kommer det nog att bli. Jag förstår de som är kvar i Orsa. Nu vill de få en chans till. De som gått bra vill visa det igen och de som inte gjort det vill få revanch. Vissa har säkert idéer de vill testa.
Nu bodde ju jag med David och Max och vänskapen växte sig lite starkare. Det skall bli kul att se hur de går idag, men framförallt skall det bli roligt att mötas på banan om två veckor.

Vi har haft en riktig helkväll! Alla har varit på superhumör.
Vi hetsar varandra både på banan och i stugorna. Nu är klockan 23:15 och grabbarna ger sig inte. 45 minuter sedan gick vi förbi Stefan, Tomas och Stefan. Då stod stefan och slipade en med.
Dagens erfarenheter på banan är som vanligt intressanta. Pallar inte redogöra för det nu. Jag hade kul på isen idag.
Jag ger mig nu och tackar Rickard för bowlingmatchen som jag torskade med 150-163.

Det här var ju inte så lätt. Rigg och segel känns jättebra. Det är ett sånt där läge då man om man var ensam på isen tyckt att allt var perfekt. Nu när man harvar i mitten av alla deltagare märks det att något inte är som det brukar.
David har samma problem. Vi tror, och hoppas, att det beror på medarna. Om ni läser det jag skrivit om medar så kanske det låter bra. Det stämmer lite för bra. Med långa ingångar lyfter medarna för högt i isen så att greppet försvinner för mycket. Det verkar vara bättre att ha långt vasst och justera bärigheten med vinkeln istället.
Då kan man ta ner åkytan till mer allround 400-500. Kanske till och med 300. Experimenteringen får fortsätta.
I morgon blir det hårdare is. Vi hoppas på att de långa åkytorna funkar bättre på den än dagens vattendränkta is.

Idag när jag kom såg man sjön från vägen. Ingen ute?!? Väl vid stranden visade det sig att det blåste för mycket. Inte egentligen, men eftersom det är ett mästerskap vill man inte riskera materialet precis innan. Dessutom väntas betydligt lägre vindstyrka i morrn så träningen hade inte gett något för VM.
Max, David och jag bor i en liten mysig stuga. De jobbar febrilt med medarna.
Jag är inte incheckad än. Det skall jag fixa snart.
Middag kl 19 i campingens restaurang.

Nu är det aktivitet i TC. Vi har bra dialog och har saker på g.

Om vi ger oss lite tid att lära känna varandra blir vi nog en bra grupp som tar uppgiften med heder och respekt.

Ett litet tjafs kan ibland föra oss närmare varandra.

Nu tillhör man ligan med seriös utrustning. En lite för tidig 50-årspresent från min fru och några släktingar damp ner nu.
Det blir ett välkommet tillskott till min i övrigt ganska bra utrustning. Jag hoppas att isjaktsegel har samma påverkan som segelbåtsegel. På Laser, Express och 606 är skillnaden på ett utseglat segel och ett nytt enorm. Båten känns som att den håller farten själv. Det är bara att hänga med.
Dessutom förväntar jag mig att detta segel är mer allround så att det går att använda även i lite långsammare lägen än mitt gamla North klarar.

Max tog upp två frågor.

1. Vad ska man ha för spridare egentligen? Dels ska den göra så vanten inte fastnar på ovansidan (som min gör). Men bredden är mer spännande - hur bred ska den vara? Bredare = mer mastrotation efter slaget så mer frambuk under acceleration. Dessutom böjer den lättare då eftersom den är smalare. Men sen när man kommer upp i fart, blir det svårare att minska luftmotståndet från den roterade masten?

Denna är svår. Så som du tänker om det positiva i acceleration stämmer nog. När masten böjer är det svårt att avgöra hur spridaren påverkar. Jag tror att man tjänar på en kort pga att en lång vrider masten åt lovart med ökat luftmotstånd som följd.
Det skulle även kunna vara så att segelduken mitt i mastböjen (1,5m upp ca) håller bak masten där och därmed hindrar rotation. Om man fick ha en lina från mastens maxböjposition bak till skothornet skulle man med den hålla tillbaka masten och därmed få mindre rotation. Det skulle kanske även ge mer buk, men det är ett hjälpmedel för tanken på att seglet drar masten bakåt.  Hur stor denna effekt är i förhållande till spridarens motsatta effekt vet jag inte.
En tanke med lång spridare, upp till 12cm, är att vrida runt masten i slagen. Det är ett problem om man seglar med (för) stort skotavstånd. När man får problem med det minskar man skotavståndet med ett läge i taget tills det känns bra.
Jag har valt en smal med minimal storlek för att spara vikt och luftmotstånd. Inga rörliga delar. Den funkar bra
 för mig.
Jag minns hur min vridbara spridare vred vajern uppåt vid riggning när jag använde den. Om du har den vridbara spridaren så har de den egenskapen. Fasta håller bättre styrsel på vajern. Man kan ju svetsa på några loppor som hindrar rotationen i oöskade vinklar. 


2. Vid starter, hur ska man hantera de två problem som kan uppstå. Antingen att lovartsbåten springer fort och lägre, så man blir rädd för kollision eller att bli rullad. Eller att läbåten springer fort och högt, så man inte kan falla av efter man har hoppat i.

Denna fråga ger mig lite dåligt samvete. Det har hänt allt för ofta att jag missbedömt läbåten och fallit för nära. Det får man ju inte. Som läbåt är det bara att lova hur man vill, ingen har blivit diskad för det vad jag vet. Skrik om det blir tajt. Kampen mot lovartbåten vinns genom att göra en bättre start. 
Läbåten är båten att anpassa sig efter. Mot den vill man under springförloppet bygga avstånd i lä så att det finns plats att falla. Principen är att i lätt vind inte sluta springa förrän läbåten gör det. I hård vind göra en så bra och kort löpning som möjlgt med skotet rätt och tryck i seglet när man kliver i. Hela tiden rätt skotat och rätt styrning mot vinden. 

Jag vet att du vet detta Max, men ågot kanske du kan ta till dig. Många andra måste lära sig detta. Du är ju missnöjd med dina starter så du behöver bara träna på det du vet att du skall kunna.

Robin kajtade på Ullnasjön idag. Det är 55mm is. Han slipade sina grillor på min slipmaskin. Vi var osäkra på hur den långa åkytan eller den stora radien skulle upplevas. Det funkade bra vilket gläder mig. 

Igår rätade jag ut några frågetecken och bestämde mig för att delta. Det känns kul nu.
Planen är att dra upp på söndag kväll.
All utrustning är ok och det är bara försäkringspapper som skall letas upp och medlemsavgift till IDNIYRA som skall betalas.
Isen har tunn snö nu som troligen saknar betydelse efter söndagkvällens förväntade nederbörd.
Kl 13 på måndag startar jag i kvalet. Vi får se om jag lyckas ta mig upp till A-fleet. Den här gången kommer jag inte att ta det så allvarligt som jag gjort på tidigare VM/EM. Sjukt nervöst har det varit, men det vill jag helst slippa. Troligen funkar inte det och så sköljer stissigheten över en när det gäller. Vi får se. Målet är i alla fall att hålla huvudet kallt och segla konservativt. Det behöver inte alltid betyda hörnen och feta laylines, men oftast är det vägen till anständig och trevlig segling.

Nu har vi tydligen gått ut med att regeln för segelduk inte behöver ändras.
Det finns tydligen segel ute med otillåten duk. Det som skrevs på IDNIYRA.eu var rätt vettigt. Nu är det typ förbjudet med dessa dukar. Hur man avgör det är en annan femma.
Det ser ut som att vi enhälligt står bakom texten. Jag såg den på nätet för första gången.

EDIT: uppdaterat 29/2. Jag har skapat ett nytt kapitel under DN/reglerna. Där är det tänkt att få in olika tankar om redskapsreglerna.

REDSKAPSREGLERNA

På lördag blir det ganska lite vind. Om man istället spetsar in sig på söndagen vinner man två saker. Mer vind och en rekad yta. Någon tar sig alltid ut och kollar en lördag.
Nackdelen med söndagen är snö.

Följande idé postade jag för många år sedan. Än idag kör jag på den.
Om man använder bara en app så lär man sig hur den brukar slå in. I kommunikationen med andra kan man inte använda den erfarenheten, de vet ju inte vilken rutin man har. Själv vet man hur säker man kan känna sig på ett beslut byggd på en prognos.
Alternativet är att kolla många appar och göra sig en bild av läget. Det blir lätt en snedvriden värdering. Många tenderar att välja den mest positiva.
Den förstnämnda metoden är säkert lite sämre för den erfarne, men den går fortare att lära sig.

Det är för dålig vindprogge på lördag. Faktiskt har jag sällan sett svagare vindprognos. Bilden är visserligen för Furudal, men den är lite skojig.
Det är tveksamt att åka upp för en söndag i snöfall. Det brukar ställas in pga dålig sikt.

Det långsiktiga projektet med att förstå dynamiken i trimmöjligheterna har tagit ett språng. Nu gäller det medarna. 

 

Ulf och jag fick en jättebra relation när vi bodde på Bruket i januari.
Han hörde av sig till och ville boka in mig. Fredrik och jag blev inbokade i Stallet.
Om tävlingen hamnar på annan ort går det bra att boka av.

Fredrik bokade i Rättvik åt oss. Jag hänger bara på....

Innan VM pratades det om att Dalarna är känt för svag vind. Det bekräftades av veckan som gått.
Det är trots, och kanske lite tack vare, det som David och jag förstått vidden av medarnas chimsning. Slarvar man med detta hamnar medarna ganska fel. Mina sämsta låg på 3/1000 ihop. De bästa på 1/1000 isär.
Det är nu dags att intressera sig för detta. Schweitsarna hade ett mätsystem som var lätt att tillverka och lätt att förstå. Det kommer att säkerställa kunskap om medarnas vinklar.
Tack för det Max!

Isen var för sårig för fortsatt segling. Nu är det tid att ladda för nästa tävling.

Idag blir det inte mycket vind, men rejs kommer det nog att bli. Jag förstår de som är kvar i Orsa. Nu vill de få en chans till. De som gått bra vill visa det igen och de som inte gjort det vill få revanch. Vissa har säkert idéer de vill testa.
Nu bodde ju jag med David och Max och vänskapen växte sig lite starkare. Det skall bli kul att se hur de går idag, men framförallt skall det bli roligt att mötas på banan om två veckor.

Vi har haft en riktig helkväll! Alla har varit på superhumör.
Vi hetsar varandra både på banan och i stugorna. Nu är klockan 23:15 och grabbarna ger sig inte. 45 minuter sedan gick vi förbi Stefan, Tomas och Stefan. Då stod stefan och slipade en med.
Dagens erfarenheter på banan är som vanligt intressanta. Pallar inte redogöra för det nu. Jag hade kul på isen idag.
Jag ger mig nu och tackar Rickard för bowlingmatchen som jag torskade med 150-163.

Det här var ju inte så lätt. Rigg och segel känns jättebra. Det är ett sånt där läge då man om man var ensam på isen tyckt att allt var perfekt. Nu när man harvar i mitten av alla deltagare märks det att något inte är som det brukar.
David har samma problem. Vi tror, och hoppas, att det beror på medarna. Om ni läser det jag skrivit om medar så kanske det låter bra. Det stämmer lite för bra. Med långa ingångar lyfter medarna för högt i isen så att greppet försvinner för mycket. Det verkar vara bättre att ha långt vasst och justera bärigheten med vinkeln istället.
Då kan man ta ner åkytan till mer allround 400-500. Kanske till och med 300. Experimenteringen får fortsätta.
I morgon blir det hårdare is. Vi hoppas på att de långa åkytorna funkar bättre på den än dagens vattendränkta is.

Idag när jag kom såg man sjön från vägen. Ingen ute?!? Väl vid stranden visade det sig att det blåste för mycket. Inte egentligen, men eftersom det är ett mästerskap vill man inte riskera materialet precis innan. Dessutom väntas betydligt lägre vindstyrka i morrn så träningen hade inte gett något för VM.
Max, David och jag bor i en liten mysig stuga. De jobbar febrilt med medarna.
Jag är inte incheckad än. Det skall jag fixa snart.
Middag kl 19 i campingens restaurang.

Nu är det aktivitet i TC. Vi har bra dialog och har saker på g.

Om vi ger oss lite tid att lära känna varandra blir vi nog en bra grupp som tar uppgiften med heder och respekt.

Ett litet tjafs kan ibland föra oss närmare varandra.

Nu tillhör man ligan med seriös utrustning. En lite för tidig 50-årspresent från min fru och några släktingar damp ner nu.
Det blir ett välkommet tillskott till min i övrigt ganska bra utrustning. Jag hoppas att isjaktsegel har samma påverkan som segelbåtsegel. På Laser, Express och 606 är skillnaden på ett utseglat segel och ett nytt enorm. Båten känns som att den håller farten själv. Det är bara att hänga med.
Dessutom förväntar jag mig att detta segel är mer allround så att det går att använda även i lite långsammare lägen än mitt gamla North klarar.

Max tog upp två frågor.

1. Vad ska man ha för spridare egentligen? Dels ska den göra så vanten inte fastnar på ovansidan (som min gör). Men bredden är mer spännande - hur bred ska den vara? Bredare = mer mastrotation efter slaget så mer frambuk under acceleration. Dessutom böjer den lättare då eftersom den är smalare. Men sen när man kommer upp i fart, blir det svårare att minska luftmotståndet från den roterade masten?

Denna är svår. Så som du tänker om det positiva i acceleration stämmer nog. När masten böjer är det svårt att avgöra hur spridaren påverkar. Jag tror att man tjänar på en kort pga att en lång vrider masten åt lovart med ökat luftmotstånd som följd.
Det skulle även kunna vara så att segelduken mitt i mastböjen (1,5m upp ca) håller bak masten där och därmed hindrar rotation. Om man fick ha en lina från mastens maxböjposition bak till skothornet skulle man med den hålla tillbaka masten och därmed få mindre rotation. Det skulle kanske även ge mer buk, men det är ett hjälpmedel för tanken på att seglet drar masten bakåt.  Hur stor denna effekt är i förhållande till spridarens motsatta effekt vet jag inte.
En tanke med lång spridare, upp till 12cm, är att vrida runt masten i slagen. Det är ett problem om man seglar med (för) stort skotavstånd. När man får problem med det minskar man skotavståndet med ett läge i taget tills det känns bra.
Jag har valt en smal med minimal storlek för att spara vikt och luftmotstånd. Inga rörliga delar. Den funkar bra
 för mig.
Jag minns hur min vridbara spridare vred vajern uppåt vid riggning när jag använde den. Om du har den vridbara spridaren så har de den egenskapen. Fasta håller bättre styrsel på vajern. Man kan ju svetsa på några loppor som hindrar rotationen i oöskade vinklar. 


2. Vid starter, hur ska man hantera de två problem som kan uppstå. Antingen att lovartsbåten springer fort och lägre, så man blir rädd för kollision eller att bli rullad. Eller att läbåten springer fort och högt, så man inte kan falla av efter man har hoppat i.

Denna fråga ger mig lite dåligt samvete. Det har hänt allt för ofta att jag missbedömt läbåten och fallit för nära. Det får man ju inte. Som läbåt är det bara att lova hur man vill, ingen har blivit diskad för det vad jag vet. Skrik om det blir tajt. Kampen mot lovartbåten vinns genom att göra en bättre start. 
Läbåten är båten att anpassa sig efter. Mot den vill man under springförloppet bygga avstånd i lä så att det finns plats att falla. Principen är att i lätt vind inte sluta springa förrän läbåten gör det. I hård vind göra en så bra och kort löpning som möjlgt med skotet rätt och tryck i seglet när man kliver i. Hela tiden rätt skotat och rätt styrning mot vinden. 

Jag vet att du vet detta Max, men ågot kanske du kan ta till dig. Många andra måste lära sig detta. Du är ju missnöjd med dina starter så du behöver bara träna på det du vet att du skall kunna.

Robin kajtade på Ullnasjön idag. Det är 55mm is. Han slipade sina grillor på min slipmaskin. Vi var osäkra på hur den långa åkytan eller den stora radien skulle upplevas. Det funkade bra vilket gläder mig. 

Igår rätade jag ut några frågetecken och bestämde mig för att delta. Det känns kul nu.
Planen är att dra upp på söndag kväll.
All utrustning är ok och det är bara försäkringspapper som skall letas upp och medlemsavgift till IDNIYRA som skall betalas.
Isen har tunn snö nu som troligen saknar betydelse efter söndagkvällens förväntade nederbörd.
Kl 13 på måndag startar jag i kvalet. Vi får se om jag lyckas ta mig upp till A-fleet. Den här gången kommer jag inte att ta det så allvarligt som jag gjort på tidigare VM/EM. Sjukt nervöst har det varit, men det vill jag helst slippa. Troligen funkar inte det och så sköljer stissigheten över en när det gäller. Vi får se. Målet är i alla fall att hålla huvudet kallt och segla konservativt. Det behöver inte alltid betyda hörnen och feta laylines, men oftast är det vägen till anständig och trevlig segling.

Nu har vi tydligen gått ut med att regeln för segelduk inte behöver ändras.
Det finns tydligen segel ute med otillåten duk. Det som skrevs på IDNIYRA.eu var rätt vettigt. Nu är det typ förbjudet med dessa dukar. Hur man avgör det är en annan femma.
Det ser ut som att vi enhälligt står bakom texten. Jag såg den på nätet för första gången.