Våga fatta beslut

Bankappseglingen har fostrat mig att våga fatta beslut även när man inte har en bestämd uppfattning. Beslutet måste komma innan en viss  punkt. Ofta måste man som rorsman fatta beslut utan att höra med besättningen. Jag kan ibland verka lite för säker när jag inte riktigt vet. Min fru kan ibland bli provocerad när jag säger att vi skall göra på ett visst sätt eller att det förhåller sig på ett visst sätt. Det hände i kväll och jag insåg att det är en egenskap som är gynnsam i vissa fall och ogynnsam i andra. Om man alltid måste ha värsta underlaget vid varje tyckande kan det ibland bli lite tungrott och om man tvärtom häver ur sig osanningar hela tiden blir tillvaron inte så exakt. Precis som i kappsegling bör beslut och åsikter träffa rätt tillräckligt ofta så att man är framgångsrik. Detta kan nog gälla på jobbet åxå. I isjakten är det så att osäkra beslut måste tas. Att besluta sig för att inte vidta en åtgärd är ett beslut det med. Det är inte så att man klarar sig bara för att man inte agerar. Det känns ju så, men i sport räknas inte sådana sociala saker som att man klarar sig bra om man sejfar. Att hålla med andra är väldigt framgångsrikt i vardagslivet. Det kan vara en risk att göra det i idrott. Har man koll under en tävling är det bättre att göra som man själv tror är bäst än att ta fasta på vad andra säger. 

Bara lite reflektioner.....