Inställt

Oxelösundsregattan snöade bort. Då var det ju helt plötsligt bra planerat. Se förra inlägget.
-
När man funderar på bra känslor med seglingen är det en, bland andra, som är speciell. Detta gäller både 606 och DN. Innan start har man en uppfattning om vad som borde ske och hur man skall genomföra det. När man lyckas seglar man på i början av kryssen rätt nöjd, men fortfarande kan det vara några andra som hittat något. När man börjar närma sig märket och det visar sig att man är först, då känns det riktigt bekvämt. Direkt läggs strategin om till att segla mer mot de bakom. Där njuter jag. I isjakt har det inte hänt så många gånger än så det blir lite svårt att hantera, men det kommer. På Runn senast på uppvärmningsheatet rundade jag precis före Vaiko och hade ingen att styra efter. Då körde jag bort mig själv, alldeles för högt. Vaiko och Gustring (tror jag) smet förbi. Jag borde kollat i mina backspeglar på handskarna och märkt mitt misstag tidigare.