På söndagen den 13 december 2015 stod det klart att det fanns is i Torsåker, Piet hade anlänt där och rapporterat till Dag.

Robin och jag såg att onsdag skulle ha vind och kyla. Dessutom skulle nederbörd på torsdagen följas av värme så detta var dagen att segla. Jag bokade på måndagen om ett möte och reserverade den dagen för segling. På tisdagen kom rapport och film från Tämnaren, som ligger betydligt närmre, att den var bärig.

På onsdag morgon åkte vi till Tämnaren som vi direkt förstod var ordentligt tjock.  Klar himmel och lågt stående sol med en klar iskaka på 9 cm över hela sjön får man nog beteckna som vackert väder. Två kitare och jag mötte två vindsurfare som riggade. Jag lade en rejäl bana på den ganska stora sjön. Jag tog några varv med alldeles för lös rigg. Att det skall vara så svårt att hajja hur riggen skall stå!

Vi tog en cruising till norra delen. Tre frusna råkar bromsade jag in vid, men det hade inte behövts. På hemvägen bromsade jag, men åkte ganska bryskt över. Isen på norra delen var identisk med isen på södra delen.  Väl tillbaka åt jag köttbullar och makaroner i mattermos. När jag ätit hade kitarna ännu inte kommit tillbaka från den ca fem km långa turen. När de till slut kom tyckte de att det var tungt att kryssa så länge.

Fyra skridskoåkare, en skridskoseglare, en kitewing, fyra vindsurfare, två kitare och jag delade på sjön som är 7km lång.

MOA4   Min dotter ville skriva sitt namn och ålder.

Mätt och utvilad körde jag banan. Masten flyttades ända bak medan sidovanten var lösa. Det visade sig vara  ​för bekvämt. Jag tog hem 10 mm i taget på förstaget. 10 gav fortfarande inga lyft, 20 kändes bra och jag körde på det ett tag. Sedan testade jag 30mm vilket var riktigt sportigt. Nu var jag tvungen att släppa i byarna på kryssen. Efter ett tag var det jobbigt så jag minskade skotavståndet vilket var lite bättre, men jag blev tröttare och tröttare i armarna. Jag gick tillbaka till 20mm, det var helt rätt. Nu körde jag hela tiden och hade ont i vissa muskler. Efter ett lyft som jag släppte ner helt slog jag i sidan i sargen så att jag könde mig mör. Nu fick det räcka! In och plocka ihop.

På södra delen är det nästan som en halvö med två uddar. Halvön heter Harbonäs. Man åker förbi några byggnader och ända ner till en grävd kanal som är 2,4m mellan vassen. Kanalen är bredare längst in där man kan rigga några isjakter. Bilen står 10m från isen.