Peter Witt seglade på lördagen och berättade det för oss andra. Fredrik och jag åkte hem från Sandviken där det inte blåste. Det hade varit samma väder sedan onsdagen då fyra polacker kommit och inte kunnat segla. DN Sweden hade anordnat ett träningsläger med Vaiko Vorema som kom fyra på senaste VM.

Tävlingsdagens första morgon, lördag var det exakt samma prognos och väder som de andra dagarna så vi packade ihop och drog till Stockholm. På söndagen åkte vi till Ullnasjön med 3,8 m/s uppmätt vid Lidingöbron. Isen var hård, slät och med 7 cm fluff på. Hela dagen gick det att segla. Inte bara gick, vi hade lyft både på länsen och kryssen. Lovartsmärket låg nära land, så man var tvungen att vara rädd om farten där uppe. Jag hängde med Fredrik på Kryssen, men på länsen drog han i från. En del tack vare sina korta 100 graders plåtmedar. Jag hade bara mina nyslipade 90 graders. Den största skillnaden är dock att han vågar testa bra vägval som han lyckas att utnyttja till sin fördel. När vi snackar om fart får vi inte glömma att man kan segla i olika vindstyrka och vindriktning.

Peter och en annan DN var ute och Peter blev snabbare och snabbare hela dagen.

Kitar, kitewing, issurfing och isabella fanns det flera stycken av. Min brolla Robin var där med grillor och 17 m2 kite. Han ägde ut alla utom DN. Det är kite på skridskor när det är is och skidor när det är snö som gäller. De andra klasserna har otroligt svårt att få fart om inte förhållandena är gynnsamma.