När man seglar dikt bidevind är det lite knivigt att hinna med att parera vindens skiftningar. När man seglar in i en puff får man om man trimmat masten rätt ett lyft som måste hanteras. Sätten att hantera det på är att flytta bak kroppen, lova och släppa skotet. De som seglar snabbast gör alla tre, då behövs väldigt lite av varje åtgärd. Om man har en modern mast som böjer lätt kan man trimma så att den böjer väldigt lätt och mycket, då har man inga som helst problem med lyften. Man går dock långsammare.

När man stagvänder är det snabbast att lova långsamt till vindögat och under tiden krypa fram så att hjälmen ligger mot botten i sittbrunnen. När seglet har gjort sitt på gamla bogen släpper man upp bommen så att den kan passera över hjälmen. I detta skede svänger man till ordentligt, skotar, glider bak och seglar på nya bogen. Om man har ett busigt trim eller isen är trög kan det vara effektivt att glida bak med båda armarna lovart om bommen för att burka och samtidigt kunna skota lättare. När jakten känns stabil kan man glida ner under bommen igen.

Att klättra ut med båda axlarna utanför bommen ger den extra styvheten som behövs för att ta hand om all överskottskraft innan farten får riggen började spilla vind. Den tekniken förfinas genom att krypa ner under bommen med läaxeln och skjuta bak kroppen mellan bommen och akterdäck. När bommen succesivt skotas flyttar man med kroppen framåt ända till full fart och hemskotat. Det är en smidig teknik som gör att burkningen följer med behovet.

Egentligen skall nog alla alltid burka i accelerationsfasen efter slaget. Det man vinner på det är att plankan böjer mer och därmed släpper vantet ner masten åt lä. Kompressionen ökar i masten och böjen kommer tidigare.