Summering

Nu har det gått några dagar och familjens och jobbets uppdämda behov har tillgodosetts.

Det var vansinnigt kul att ligga och köra mot täten. På lördagkvällen bestämde jag mig för att vara tidig på isen med allt förberett så att en testrunda skulle hinnas med före skepparmötet. På den rundan gick det fort. 100 grader på bb och 97 grader på sb hade bra grepp, men det var onödigt bukigt med mellanseglet. Tillbaka in i depån åkte plana seglet på.

När seglet var uppe skulle jag torrskota en extra gång för att se hur det såg ut. Då lossnade blocken i bommen. Två M5, tejp och två långa bits blev räddningen. Några befintliga hål borrades upp lite och dessa stack jag genom bommen. Tejp på utsidorna höll dem på plats. Blocken råkade hamna för långt fram så det gick inte under hela dagen att skota block i block.

Ute på banan hade det mojnat och jag sejfade med mellanseglet iallafall. Det funkade bra några rejs. Vinden ökade och det platta åkte på igen. Det rejset funkade båten åxå bra. Då åkte jag in i hamnen och hämtade en styrmede med bra grepp så att mina greppigaste bakmedar kunde matchas.

Lite orolig för att de tre vassa medarna skulle skära ner i isen för mycket startade jag bredvid Tomas Ebler. Han startade lite bättre men jag hängde på. När vi närmade oss märket dunkade Ben Kloos in mellan oss. Nästa kryss kunde jag segla riktigt högt för babord. Vinden vred nog åt vänster från det att Tomas rundade till jag gjorde det. Ben kunde hålla en kurs mittemellan mig och Tomas. Fredrik låg bakom mig med samma höjd. Uppe på layline hade Tomas tappat mest och jag var även förbi Ben, men inte med mycket. Vi tampades in i mål med mig som etta.

I näst sista starten blev det en kamp mellan mig och Tomas. De andra såg jag bara första kryssen. På andra kryssen gick jag med min fina höjd ikapp och kunde slå bara lite i tid efter honom, men närmre märket. Han är en jävel på att accelerera och dök ner i lä med högre fart. Jag hängde inte riktigt med. Jag gippade tidigare än honom varje gång och tog in lite på det. Med fin höjd på sista kryssen kom jag närmare igen. På sista länsen gick han ännu längre än vi gjort tidigare och jag såg en chans att gå förbi med en snål gipp. Jag var före från gippen och nästan ända in i mål. Oscar som skötte målgången berättade efter att det rörde sig om en meter till min nackdel.

I sista gick det typ lika bra. Tvåa igen.

Trimmet? Jag har en massa intryck och erfarenheter som säger att hårt i riggen är snabbt, därför mjukade jag till masten med ett hål fram i mastfoten och spände förstaget så att båten blev skön att segla. Lite extra skotavstånd lade jag nog på någon gång där i mitten. Det var Fredriks råd att göra det så att chansen finns att dra ut masten. Det funkade.

I första starten seglade Nisse fortare på min högersida och Tomas fortare på min vänstersida. Då kommer jag ihåg att jag beslutade mig för att koncentrera mig på styrningen mer. Det gav fart direkt. Samma erfarenhet har jag från 606. Många gånger har vi kunnat segla högre med samma fart bara genom koncentration i styrningen. Det är märkligt, men jag tror att vi har en inövad känsla för vad som är bra som vi inte kan plocka fram hur lätt som helst. Jag är ju tung och har en fördel av det men jag känner mig även mer "ett med båten" i höga farter. I låga är det svårare att få till den goa känslan. Den har dock dykt upp även då då och då. 

Första bilden visar giggen till två tävlingsskridskor. En tränare och några ungar satt i korridoren och slipade. Fredrik och jag snackade med dem om hur de slipar. De lägger ner mer möda än oss, den saken är klar.