Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?
 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 
 

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?
 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 
 

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?
 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 
 

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU