Fredagsfrågan om egg

Det kom ingen fråga denna vecka. Det är för få frågor från er så jag funderar på att byta rubrik. Ämnen finns det gott om och jag vet att några gillar att det dyker upp ett resonemang regelbundet.

Jag tar denna fredag upp något som är väldigt kritiskt i issegling, eggen.


Allt som man köpt, all kunskap och alla ageranden passerar eggen. Vikten ligger på isen via eggen, kraften från seglet transporteras genom delarna ända ner i eggen och över till isen, rörelserna i rorkulten hamnar i isen via eggen. Eggen släpas tre varv runt banan. Omkring en mil is passeras, gånger tre medar.


Eggen är ju rätt koncentrerad. Iofs ligger lite stål på varje sida om eggen åxå och glider mot isen, men den nedersta delen av stålet integrerar mest med isen.


Eggen är helt enkelt en vital del av ekipaget. Därför kan det vara bra att lägga lite resurser där. Om man förstorar eggen massor med gånger ser man att den inte är slät. Stålet bredvid är nog jämnare än spetsen som ofta blir alldeles fransig. Det är små stålbitar som ser ut som en sliten stålborste. Man bör nog mojsa bort dem med någon metod som inte river upp nya fransar.


Dessutom har vi ju skador att hantera. På gamla isar kör man ofta över skräp som ger små jack i eggen. Jack inåt kanske inte bromsar så våldsamt mycket, dessutom är de svåra att göra något åt. Kring jacket blir det metall som sticker ut lite, eller i dessa sammanhang mycket. Det är lätt att bryna bort. Kolla detta före varje rejs.


Hur slätt det måste vara vet vi inte. Fredrik brukar ibland prata om att köra in medarna. Det kan kanske vara så att han märkt skillnad efter några varvs segling. Vi kommer aldrig att få något svar som alla accepterar så det gäller nog att hitta en pragmatisk lösning.


Spelar temperaturen på isen någon roll för detta? Troligtvis är det känsligast på hård och slät is i lätt vind. Man kan nog säga att ju mer fartvind i förhållande till verklig vind man seglar i ju viktigare blir eggen. Detta beror på att vi seglar med väldigt litet kraftuttag. Motståndet består mest av luftmotstånd, men medarna ligger an isen väldigt lite. Nästan bara spetsen ligger mot is. När jag skriver detta inser jag att det kan vara så att man i trögföre och svag vind har ganska lite luftmotstånd och därmed blir eggen lika avgörande som på hård is och svag vind. Vi vet helt enkelt inte.


Grovleken på sliputrustning anges oftast i korn (grit på engelska). 400 är ganska fint. Med våtslip, smärgel eller diamant kan det säkert räcka. Problemet är att man inte är säker på att det räcker. 1200 och uppåt kan jag tänka mig räcker med så god marginal att man kan säga att man VET det. Allt däremellan kan vi seglare välja att acceptera.