Ytterligare en sak dök upp i solen i går. Det är det där med mastens lutning. På söndagen på SM snackade jag med en tysk om riggen. Vi pratade en hel del. Han hade fortfarande uppfattningen att själva vinkeln har en betydelse. Jag kanske har missat något men det är ganska självklart att vinkeln i sig inte påverkar farten. Det finns inte en bästa vinkel som man gör bäst i att ha konstant. I 606 drabbades en del av denna idé och körde med dubbla förstag för att masten skulle stå kvar i samma vinkel när man släppte på förstaget som seglet var halsat på. Det är ju som ett skämt! Man gör ju, på 606, förstaget lösare för att få sagg så att framkanten i seglet får mer buk. Det gör man ofta när det är lätt vind. Precis i lätt vind vill man ha mer rodertryck så att rorsman känner båtens balans lättare. Därför vill man ju att masten skall fällas bakåt i lätt vind. Jag sitter här och blir lite förbannad så vi lämnar det och går vidare till DN.

Vi vill åxå ha balans. Balans är bra för att känna båten. Kanske finns någon fysikalisk nytta med det, men jag nöjer mig med antagandet att lite lovgirighet är bra. DN är svår att få lovgirig.

Det är lite svårt att få styrsystemet att fungera så att sidokrafterna där framme känns. Två sätt känner jag till. Det lättaste är att slipa bort egg framför medbulten och ha kvar all egg ända bak bakom. En sak vi borde jobba på är att sätta medbulten lite bakom hjärtstocken. Jag tror att en till två cm skulle göra att sidokrafterna där framme skulle fortplanta sig fint bak till styrkryckan. Jag vet inte vad reglerna säger om det.

Lovgirighet från riggen uppnås när masten står längst bak. När masten böjer ut långt får vi riktigt mycket lovgirighet. Man bör alltså hitta en mast som är så mjuk att man ofta seglar med den längst bak. Se aktre nederdelen som en stor klaff som styr mycket av sidotrycket. Om den ytan hamnar långt bak påverkas lovgirigheten mer än om toppen är långt bak. Varfördårå? Jo, toppen spiller ju vind medan klaffytan inte påverkas nämnvärt av mastböjen.

Nu kommer vi til det roliga. Vi tar min mast som exempel. Nu är den för mjuk för riktigt manlig segling. Jag råkar ha väldigt små block fram och därmed stort utrymme att fälla masten ännu mer framåt. Det vill jag ju för att kunna trimma den ännu styvare. Nu är det så att enligt mina beräkningar kommer detta att göra masten ännu mer dynamisk i vindförändringarna. Kul va? Hur det kommer sig? Jo, läs nu noga; Masten böjer sig åt sidan av två orsaker. Den kraft seglet drar masten åt sidan plus kompressionen från riggen. Fallet, förstag och lovart sidovant drar masten neråt och den vill fjonga ut. Kompressionskraften bedömer jag vara långsam och trög jämfört med seglets sidokraft. Med masten upprätt måste vi sänka seglet för att få rätt skotavstånd. När vi sänker seglet hamnar ju mer sidoskapande segelduk i området mellan mastfoten och mastnäsan. Med en upprätt minskar riggens inverkan på mastböjen samtidigt som seglets inverkan ökar. 

Med vi har en mast som står längst bak och är väldigt upprätt kan vi hamna nära det optimala med avseende på lovgirighet och dynamik i mastböj. Dessa två parametrar är direkt avgörande för farten, inte mastens vinkel. 

De flesta vet inte vad det innebär att kontemplera. Det är när man sitter och funderar koncentrerat kring något specifikt. Det gjorde jag i solstolen vid söderfasaden. 

Det var seglet som uppförde sig så fint på SM när det fanns vind. Det som funkade fint var att akterliket tvistade ut så att seglet puttade på frtamåt istället för åt sidan. Med kentmasten var det inte så, den höll kvar akterliket. Jag funderade på hur det kan komma sig. Tomas har fått mätvärden från Vladislav som säger att masten är styv i längsled. Då borde ju masten hålla tillbaka akterliket. Då mindes jag att toppen är väldigt kort framifrån och bak. Jag tyckte att kentmasten var så fin med sin långa och smala profil i toppen och att CompoTech hade lite dålig strömlinjeform med sin korta profil. Kanske flexar min mast i toppen så att akterliket jobbar på ett bra sätt.

Det är en ny dimension i riggen för mig. Det är fantastiskt med en mast som jobbar i två ledder samtidigt. Första gången jag testade masten i Kungsängen upplevde jag att masten var väldigt rörlig. Det kändes som att botten och toppen rörde sig oberoende av varandra. Nu har det landat i mina tankar och jag är djupt imponerad.

Jag har epostkontakt med CompoTechs mastchef. Deras master byggs på ett kostnadseffektivt sätt och jag ser gärna att klassen använder deras master istället för andra med massa problem. Därför ger jag honom feedback då och då. Så här ser det senaste ut:

Thx for the mast. 


The first i noticed were that it is bent to a side. I am not worried about it, but u have to solve that somehow for the production of new masts. Fredrik and Tomas would never accept that.

On the Swedish Championship it was slow conditions. When the speed is more than 40 km/h or 4 m/s on not so fast ice i could bend it really much. The sail got nice twist an pushed me forward perfectly. I am really happy about how it behave. It helps me to steer better. Now i know how to sail a soft mast and it is great fun. 

Some swedes check your tablet on bendvalues and maststiffness. I think you should update it with a change of recommendation by the sailors weight. Number 85 is perfect for a 95 kg sailor. My weight is 96 kg. My plank bend 38mm with 100 kg. If a sailor have a looser (more normal) plank a 90 may be good for a 95-guy. That tablet could be a new standard of measuring masts. People talk about it. I will put it on my webpage.

I am going to cut a lot of the top to get less drag. You will now in the autumn.  

Now is my iceseason over and i look forward to Finland week 46. Next season i will sail WC and with some wind i think it could be a very good performance from me and my boat.

Cheers,
Richard Larsson 

Det blev ett ganska händelserikt SM. Mest var det väntan på vind men när det blåste lite hettade det till. Lördagens enda race var jobbigt för min del. Varje pust förvaltades på bästa sätt hela tiden. Svåra beslut tvingades fram ur tvivlet som hela tiden gnagde. Väl nere i mål var det ovisst. Det visade sig att de ca fem springningarna på sista länsen hade lönat sig. Vissa som legat bra framme hela tiden halkade ner där. Jag har en rätt bra teknik för detta. Den bygger på att inte behöva stanna när man skall springa. När farten är under 17 km/h lönar det sig att springa, det kan ni se 5:15 in i denna film (https://youtu.be/XySlqPeBwYc). Jag slutade 11:a vilket var bättre än väntat. 

Detta race skapade fyra spörsmål. Hur lågt får man springa på länsen? Vad gäller om man kör över linan om den inte finns, det inte blåser, den inte är rätt utmärkt? Vad händer med varvade båtar om det inte finns en korrekt utmärkt mållinje? Vad händer när rundningsprotokollet inte är rätt ifyllt?

Söndagen började likadant som på lördagen med vackert väder. Jag gick och lade mig i bilen och vaknade av att det skramlade. Yrvaken märkte jag att folk seglade. Snabbt ute på banan med mitt kära mellansegel, Tiger från 1996,  jag ville testa istället för R-IP. Skotavståndet satte jag på de vanliga 30 cm som visade sig vara perfekt. När vi kom upp i toppfart böjde masten fint och akterliket flexade ut lagom så att sidotrycket på medarna inte blev för stort i sörjan. Väl ute på banan kände jag att det var stordåd på gång. Dagge hade problem, Stefan hängde nästan på och Gunnar hade bättre höjd men samma vmg. 

Första racet började med en kanonstart. En väl avvägd layline tog mig upp rätt bra bakom båtarna från den gynnade vänsterkanten. Nu blandas racen ihop, så jag vet inte i vilket race följande händelse hör hemma. Jag tror att det var första. Gustring rundar lämärket strax bakom mig. Jag slår direkt pga att det blåser mer på vänsterkanten. Det går bättre och bättre. Den större ön av de tre i banan närmar sig. Isen känns hårdare. Kan man segla runt ön? Layline blir nog lite fet då, men fuck it. Jag testar! Det blev en fet layline så i full rulle ser jag stackars Richard låååångt nere i lä.

I andra ser jag något som jag uppfattade som märket. Det visade sig vara fel. Förseglad kändes det rätt segt att runda bakom många igen. Den roliga händelsen denna gång var när Gunnar och jag kom upp mot sista krysslayline. Jag tappade tålamodet och tog en snål layline. Då kom ny vind från höger så märket nåddes utan problem. Det gick att gippa nästan direkt och ändå klara dollymärket. Jag förväntade mig att gunnar skulle hänga på, men han tyckte det var vågat att gippa där. Det var ett ganska bra vägval, men inte så bra att jag kunde passera Bokis som rundade före.

Sjua på regattan och fyra på SM är jättebra i dessa förhållanden. Tack Vladislav för den fina masten. Se upp på VM 2018!

Jag har en plan att ta fram någon form av underlag för tävlingsledningen och tävlande så att risken för oklarheter minskar. Det behövs, eller hur Max?

Det blev bara ett race idag. Svag vind före och efter.
Patrik, Gunnar och Nisse rundade först. Gustring blev bästa svensk.
Jag kom 11:a vilket är jättebra i förhållanden som inte passar mig.

Det blev Yngaren i Nyköping. Jag tränar inte i morgon då fredagen börjar utan vind. Lördag morgon åker jag dit.

Vladislav från Tjeckien har en kolfiberfabrik. Som tur är seglar han DN. Han gör master proffessionellt med en programmerbar maskin. Han har full koll på fibern och epixin. Många (alla) andra har problem att designa när de byter typ av material. Idag fick min nya 85:a smaka på kraft. En gång böjde den så mycket att jag trodde den fick en kompressionsskada. Det syntes inget fel och den höll resten av dagen.

Stefan har en spritt ny Hamrak som small rakt av. Det är ju klart besvärande för Hamrak att vi tappar förtroendet för masterna. Med en sådan mast måste man fega/vara försiktig i stark vind. Det är ett sportsligt handikapp precis som att få ett mastbrott på en regatta är.

Min mast stod så långt bak det går. Riggen var spänd så att det blev lite bökigt att få över masten i slagen och med de fasta sidovanten kunde jag inte räta upp den mer. Med det trimmet är den lite för mjuk om det blir mer vind, snabbare is och längre bana. Det finns 10-15 cm kvar mellan de två främre blocken. Därför skall jag ha justering på sidovanten. De är ritade för vattenskärning och beställda. Blir de bra kommer jag att kunna ta fram fler. 

Gunnar fick prova min båt och kunde absolut inte böja masten. Vi stod och skrattade när han försökte segla. Det såg ut som det var min dotter som seglade. Den hårda plankan ihop med masten som är ganska hård gör ekipaget riktigt hårt. 

Idag blir det hårdvindsträning. Tre Oxelösundare kommer upp.

Isen är ganska hård, helt torr. Lite fluffig snö. Bra m vind i morse. Nu lite svårt, vi byter medar och släpper på riggen. Jag har svårt att anpassa mig när vinden ändras.

Nu slöa 100graders tunna T.

När det står i överskriften att det är ett blogginlägg beror det på att jag glömt att byta det mot ett nytt.

Nytt skot från Liros. 7,4 m långt med 2m 5mm lina. Tjocka änden heter 10 mm men är 12mm.

Jag tänkte göra två trimbeslag till sidovanten. Det verkade jobbigt så jag ritade dem istället. Max är medskyldig till detta då han beställde ett par. Vattenskärning blir väldigt kostnadseffektivt när det blir några stycken. Jag beställde bara 3 par för att kunna göra små justeringar. Det brukar sällan bli perfekt på första försöket. En cool funktion är hålen som är 6,4 i övre halvan så att sprinten på 6,2 ligger an fint. Undre halvan är ca 1mm större så att det blir lättare att få i sprinten. De avlånga hålen i mitten är för att vikningen skall bli centrerad. Om man vill förbättra aerodynamiken får man tejpa framkanten. Bakkanten blir öppen för att lättare pricka hålet.

Fredrik, Tomas och jag kör Kungsängen i morgon. Jag flexar in någon gång mellan 9-10.

En sak som gäckat mig i ca tio år är luftmotståndet i wirar och linor. En högst respekterad riggare sa till mig att en grov wire och en tunn ger ungefär samma motstånd. Självklart stämmer inte det, men jag har inte kunnat motbevisa påståendet. 

Max har nu köpt 3mm förstag. Det ville jag göra när jag var ny i klassen, men blev avrådd av två skäl. För det första går de av och dessutom töjs de. Inget av detta stämmer om man får tro Benns. 

Jag var inte så på pga tvivlet på att det ger så mycket lägre luftmotstånd. Nu har jag försökt kolla upp detta. Wikipedia påstår följande: 
Luftmotståndet beräknas som

Fd=1/2C ρ A v2
där
Fd är luftmotståndet
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform, till exempel 0,25 till 0,45 för en personbil
ρ är luftens densitet
A är föremålets tvärsnittsarea
v är föremålets relativa hastighet genom luften

Formeln visar att tvärsnittsarean, alltså diametern, påverkar luftmotståndet direkt proportioneligt. Dubbleras diametern dubbleras motståndet.

Fan vad trött jag blir på experter som inte är det. Folk från presidenter till arbetare kan föra vidare vad de hört utan att fundera på konsekvenserna om de skulle ha fel. Max förstag har 25% lägre luftmotstånd än mitt. Enligt wikipedia alltså. De brukar ha rätt väl underbyggd information. Dessutom stämmer den med det som är självklart, även kallad rimlighetsprincipen.

Fattar ni allvaret i dagens jävla postmodernism/sanningsrelativism? I detta fall är det inte så dramatiskt, men kan vi inte hålla oss till sanningen? Tre saker som talar mot att köra med tunnare förstag verkar vara fel alla tre. Tre fel av tre är inte klokt. Det är inte säkert att Benns och Wikipedia har rätt, men då är skandalen än värre.

Max har rätt attityd och kommer att bli snabb om ett par år.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftmotstånd

Det verkar som att vi kan segla i Kungsängen i helgen. Preliminärt seglar Fredrik, jag och förhoppningsvis några till där på lördag. Vi utgår alltså inte från Görvelns Slott.

Vi räknar med att lämna båtarna där och segla på söndag. Då kommer Gunnar med två kompisar från Oxelösund.

Många kommer att hålla till på Ullna, vi tror att det blir trångt på bilparkeringen där om vi fem plus andra skulle komma dit.

Även Görveln ser bra ut lördag och söndag. Det blir bara lite nederbörd på fredag i Nyköping och I Jakobsberg. Riktigt blåsigt på båda platserna. 

Nyköping ser ut att få jättelite nederbörd tidigare än Järfälla. Inget på lördag så jag tror att träningen blir där.

Jag hittade ett par broddar i järnaffären mellan Särna och Idre idag. Som tur var hade jag kängorna på mig och kunde prova. Riktigt gummi gjorde att de satt perfekt. Nu kan jag träna i mina varma, sköna kängor kalla dagar. Om vi tävlar i 12 minus någon gång kanska jag tar dem då med.

Masten ligger och väntar. Det skall bli kul att tillverka detaljer för att kunna staga upp henne ordentligt.

Det ser lovande ut i Nyköping. Fredag snö och senare regn. Om det kan bli vatten innan det fryser på lördag kan det bli bra.

Jag är nu på skidsemester. Mitt knä är inte bra. Dålig kombo innan SM. Fegåkning med löst knäppta pjäxor har spart knät bra. Det öppnade sig en möjlighet att få åka i sveriges brantaste pist som öppnade för säsongen. Två åk fick det bli och knät höll. Det känns faktiskt bättre nu än innan skidåkningen. Lite mjukträning kanske är bra för lederna ändå.

Ytterligare en sak dök upp i solen i går. Det är det där med mastens lutning. På söndagen på SM snackade jag med en tysk om riggen. Vi pratade en hel del. Han hade fortfarande uppfattningen att själva vinkeln har en betydelse. Jag kanske har missat något men det är ganska självklart att vinkeln i sig inte påverkar farten. Det finns inte en bästa vinkel som man gör bäst i att ha konstant. I 606 drabbades en del av denna idé och körde med dubbla förstag för att masten skulle stå kvar i samma vinkel när man släppte på förstaget som seglet var halsat på. Det är ju som ett skämt! Man gör ju, på 606, förstaget lösare för att få sagg så att framkanten i seglet får mer buk. Det gör man ofta när det är lätt vind. Precis i lätt vind vill man ha mer rodertryck så att rorsman känner båtens balans lättare. Därför vill man ju att masten skall fällas bakåt i lätt vind. Jag sitter här och blir lite förbannad så vi lämnar det och går vidare till DN.

Vi vill åxå ha balans. Balans är bra för att känna båten. Kanske finns någon fysikalisk nytta med det, men jag nöjer mig med antagandet att lite lovgirighet är bra. DN är svår att få lovgirig.

Det är lite svårt att få styrsystemet att fungera så att sidokrafterna där framme känns. Två sätt känner jag till. Det lättaste är att slipa bort egg framför medbulten och ha kvar all egg ända bak bakom. En sak vi borde jobba på är att sätta medbulten lite bakom hjärtstocken. Jag tror att en till två cm skulle göra att sidokrafterna där framme skulle fortplanta sig fint bak till styrkryckan. Jag vet inte vad reglerna säger om det.

Lovgirighet från riggen uppnås när masten står längst bak. När masten böjer ut långt får vi riktigt mycket lovgirighet. Man bör alltså hitta en mast som är så mjuk att man ofta seglar med den längst bak. Se aktre nederdelen som en stor klaff som styr mycket av sidotrycket. Om den ytan hamnar långt bak påverkas lovgirigheten mer än om toppen är långt bak. Varfördårå? Jo, toppen spiller ju vind medan klaffytan inte påverkas nämnvärt av mastböjen.

Nu kommer vi til det roliga. Vi tar min mast som exempel. Nu är den för mjuk för riktigt manlig segling. Jag råkar ha väldigt små block fram och därmed stort utrymme att fälla masten ännu mer framåt. Det vill jag ju för att kunna trimma den ännu styvare. Nu är det så att enligt mina beräkningar kommer detta att göra masten ännu mer dynamisk i vindförändringarna. Kul va? Hur det kommer sig? Jo, läs nu noga; Masten böjer sig åt sidan av två orsaker. Den kraft seglet drar masten åt sidan plus kompressionen från riggen. Fallet, förstag och lovart sidovant drar masten neråt och den vill fjonga ut. Kompressionskraften bedömer jag vara långsam och trög jämfört med seglets sidokraft. Med masten upprätt måste vi sänka seglet för att få rätt skotavstånd. När vi sänker seglet hamnar ju mer sidoskapande segelduk i området mellan mastfoten och mastnäsan. Med en upprätt minskar riggens inverkan på mastböjen samtidigt som seglets inverkan ökar. 

Med vi har en mast som står längst bak och är väldigt upprätt kan vi hamna nära det optimala med avseende på lovgirighet och dynamik i mastböj. Dessa två parametrar är direkt avgörande för farten, inte mastens vinkel. 

De flesta vet inte vad det innebär att kontemplera. Det är när man sitter och funderar koncentrerat kring något specifikt. Det gjorde jag i solstolen vid söderfasaden. 

Det var seglet som uppförde sig så fint på SM när det fanns vind. Det som funkade fint var att akterliket tvistade ut så att seglet puttade på frtamåt istället för åt sidan. Med kentmasten var det inte så, den höll kvar akterliket. Jag funderade på hur det kan komma sig. Tomas har fått mätvärden från Vladislav som säger att masten är styv i längsled. Då borde ju masten hålla tillbaka akterliket. Då mindes jag att toppen är väldigt kort framifrån och bak. Jag tyckte att kentmasten var så fin med sin långa och smala profil i toppen och att CompoTech hade lite dålig strömlinjeform med sin korta profil. Kanske flexar min mast i toppen så att akterliket jobbar på ett bra sätt.

Det är en ny dimension i riggen för mig. Det är fantastiskt med en mast som jobbar i två ledder samtidigt. Första gången jag testade masten i Kungsängen upplevde jag att masten var väldigt rörlig. Det kändes som att botten och toppen rörde sig oberoende av varandra. Nu har det landat i mina tankar och jag är djupt imponerad.

Jag har epostkontakt med CompoTechs mastchef. Deras master byggs på ett kostnadseffektivt sätt och jag ser gärna att klassen använder deras master istället för andra med massa problem. Därför ger jag honom feedback då och då. Så här ser det senaste ut:

Thx for the mast. 


The first i noticed were that it is bent to a side. I am not worried about it, but u have to solve that somehow for the production of new masts. Fredrik and Tomas would never accept that.

On the Swedish Championship it was slow conditions. When the speed is more than 40 km/h or 4 m/s on not so fast ice i could bend it really much. The sail got nice twist an pushed me forward perfectly. I am really happy about how it behave. It helps me to steer better. Now i know how to sail a soft mast and it is great fun. 

Some swedes check your tablet on bendvalues and maststiffness. I think you should update it with a change of recommendation by the sailors weight. Number 85 is perfect for a 95 kg sailor. My weight is 96 kg. My plank bend 38mm with 100 kg. If a sailor have a looser (more normal) plank a 90 may be good for a 95-guy. That tablet could be a new standard of measuring masts. People talk about it. I will put it on my webpage.

I am going to cut a lot of the top to get less drag. You will now in the autumn.  

Now is my iceseason over and i look forward to Finland week 46. Next season i will sail WC and with some wind i think it could be a very good performance from me and my boat.

Cheers,
Richard Larsson 

Det blev ett ganska händelserikt SM. Mest var det väntan på vind men när det blåste lite hettade det till. Lördagens enda race var jobbigt för min del. Varje pust förvaltades på bästa sätt hela tiden. Svåra beslut tvingades fram ur tvivlet som hela tiden gnagde. Väl nere i mål var det ovisst. Det visade sig att de ca fem springningarna på sista länsen hade lönat sig. Vissa som legat bra framme hela tiden halkade ner där. Jag har en rätt bra teknik för detta. Den bygger på att inte behöva stanna när man skall springa. När farten är under 17 km/h lönar det sig att springa, det kan ni se 5:15 in i denna film (https://youtu.be/XySlqPeBwYc). Jag slutade 11:a vilket var bättre än väntat. 

Detta race skapade fyra spörsmål. Hur lågt får man springa på länsen? Vad gäller om man kör över linan om den inte finns, det inte blåser, den inte är rätt utmärkt? Vad händer med varvade båtar om det inte finns en korrekt utmärkt mållinje? Vad händer när rundningsprotokollet inte är rätt ifyllt?

Söndagen började likadant som på lördagen med vackert väder. Jag gick och lade mig i bilen och vaknade av att det skramlade. Yrvaken märkte jag att folk seglade. Snabbt ute på banan med mitt kära mellansegel, Tiger från 1996,  jag ville testa istället för R-IP. Skotavståndet satte jag på de vanliga 30 cm som visade sig vara perfekt. När vi kom upp i toppfart böjde masten fint och akterliket flexade ut lagom så att sidotrycket på medarna inte blev för stort i sörjan. Väl ute på banan kände jag att det var stordåd på gång. Dagge hade problem, Stefan hängde nästan på och Gunnar hade bättre höjd men samma vmg. 

Första racet började med en kanonstart. En väl avvägd layline tog mig upp rätt bra bakom båtarna från den gynnade vänsterkanten. Nu blandas racen ihop, så jag vet inte i vilket race följande händelse hör hemma. Jag tror att det var första. Gustring rundar lämärket strax bakom mig. Jag slår direkt pga att det blåser mer på vänsterkanten. Det går bättre och bättre. Den större ön av de tre i banan närmar sig. Isen känns hårdare. Kan man segla runt ön? Layline blir nog lite fet då, men fuck it. Jag testar! Det blev en fet layline så i full rulle ser jag stackars Richard låååångt nere i lä.

I andra ser jag något som jag uppfattade som märket. Det visade sig vara fel. Förseglad kändes det rätt segt att runda bakom många igen. Den roliga händelsen denna gång var när Gunnar och jag kom upp mot sista krysslayline. Jag tappade tålamodet och tog en snål layline. Då kom ny vind från höger så märket nåddes utan problem. Det gick att gippa nästan direkt och ändå klara dollymärket. Jag förväntade mig att gunnar skulle hänga på, men han tyckte det var vågat att gippa där. Det var ett ganska bra vägval, men inte så bra att jag kunde passera Bokis som rundade före.

Sjua på regattan och fyra på SM är jättebra i dessa förhållanden. Tack Vladislav för den fina masten. Se upp på VM 2018!

Jag har en plan att ta fram någon form av underlag för tävlingsledningen och tävlande så att risken för oklarheter minskar. Det behövs, eller hur Max?

Det blev bara ett race idag. Svag vind före och efter.
Patrik, Gunnar och Nisse rundade först. Gustring blev bästa svensk.
Jag kom 11:a vilket är jättebra i förhållanden som inte passar mig.

Det blev Yngaren i Nyköping. Jag tränar inte i morgon då fredagen börjar utan vind. Lördag morgon åker jag dit.

Vladislav från Tjeckien har en kolfiberfabrik. Som tur är seglar han DN. Han gör master proffessionellt med en programmerbar maskin. Han har full koll på fibern och epixin. Många (alla) andra har problem att designa när de byter typ av material. Idag fick min nya 85:a smaka på kraft. En gång böjde den så mycket att jag trodde den fick en kompressionsskada. Det syntes inget fel och den höll resten av dagen.

Stefan har en spritt ny Hamrak som small rakt av. Det är ju klart besvärande för Hamrak att vi tappar förtroendet för masterna. Med en sådan mast måste man fega/vara försiktig i stark vind. Det är ett sportsligt handikapp precis som att få ett mastbrott på en regatta är.

Min mast stod så långt bak det går. Riggen var spänd så att det blev lite bökigt att få över masten i slagen och med de fasta sidovanten kunde jag inte räta upp den mer. Med det trimmet är den lite för mjuk om det blir mer vind, snabbare is och längre bana. Det finns 10-15 cm kvar mellan de två främre blocken. Därför skall jag ha justering på sidovanten. De är ritade för vattenskärning och beställda. Blir de bra kommer jag att kunna ta fram fler. 

Gunnar fick prova min båt och kunde absolut inte böja masten. Vi stod och skrattade när han försökte segla. Det såg ut som det var min dotter som seglade. Den hårda plankan ihop med masten som är ganska hård gör ekipaget riktigt hårt. 

Idag blir det hårdvindsträning. Tre Oxelösundare kommer upp.

Isen är ganska hård, helt torr. Lite fluffig snö. Bra m vind i morse. Nu lite svårt, vi byter medar och släpper på riggen. Jag har svårt att anpassa mig när vinden ändras.

Nu slöa 100graders tunna T.

När det står i överskriften att det är ett blogginlägg beror det på att jag glömt att byta det mot ett nytt.

Nytt skot från Liros. 7,4 m långt med 2m 5mm lina. Tjocka änden heter 10 mm men är 12mm.

Jag tänkte göra två trimbeslag till sidovanten. Det verkade jobbigt så jag ritade dem istället. Max är medskyldig till detta då han beställde ett par. Vattenskärning blir väldigt kostnadseffektivt när det blir några stycken. Jag beställde bara 3 par för att kunna göra små justeringar. Det brukar sällan bli perfekt på första försöket. En cool funktion är hålen som är 6,4 i övre halvan så att sprinten på 6,2 ligger an fint. Undre halvan är ca 1mm större så att det blir lättare att få i sprinten. De avlånga hålen i mitten är för att vikningen skall bli centrerad. Om man vill förbättra aerodynamiken får man tejpa framkanten. Bakkanten blir öppen för att lättare pricka hålet.

Fredrik, Tomas och jag kör Kungsängen i morgon. Jag flexar in någon gång mellan 9-10.

En sak som gäckat mig i ca tio år är luftmotståndet i wirar och linor. En högst respekterad riggare sa till mig att en grov wire och en tunn ger ungefär samma motstånd. Självklart stämmer inte det, men jag har inte kunnat motbevisa påståendet. 

Max har nu köpt 3mm förstag. Det ville jag göra när jag var ny i klassen, men blev avrådd av två skäl. För det första går de av och dessutom töjs de. Inget av detta stämmer om man får tro Benns. 

Jag var inte så på pga tvivlet på att det ger så mycket lägre luftmotstånd. Nu har jag försökt kolla upp detta. Wikipedia påstår följande: 
Luftmotståndet beräknas som

Fd=1/2C ρ A v2
där
Fd är luftmotståndet
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform, till exempel 0,25 till 0,45 för en personbil
ρ är luftens densitet
A är föremålets tvärsnittsarea
v är föremålets relativa hastighet genom luften

Formeln visar att tvärsnittsarean, alltså diametern, påverkar luftmotståndet direkt proportioneligt. Dubbleras diametern dubbleras motståndet.

Fan vad trött jag blir på experter som inte är det. Folk från presidenter till arbetare kan föra vidare vad de hört utan att fundera på konsekvenserna om de skulle ha fel. Max förstag har 25% lägre luftmotstånd än mitt. Enligt wikipedia alltså. De brukar ha rätt väl underbyggd information. Dessutom stämmer den med det som är självklart, även kallad rimlighetsprincipen.

Fattar ni allvaret i dagens jävla postmodernism/sanningsrelativism? I detta fall är det inte så dramatiskt, men kan vi inte hålla oss till sanningen? Tre saker som talar mot att köra med tunnare förstag verkar vara fel alla tre. Tre fel av tre är inte klokt. Det är inte säkert att Benns och Wikipedia har rätt, men då är skandalen än värre.

Max har rätt attityd och kommer att bli snabb om ett par år.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftmotstånd

Det verkar som att vi kan segla i Kungsängen i helgen. Preliminärt seglar Fredrik, jag och förhoppningsvis några till där på lördag. Vi utgår alltså inte från Görvelns Slott.

Vi räknar med att lämna båtarna där och segla på söndag. Då kommer Gunnar med två kompisar från Oxelösund.

Många kommer att hålla till på Ullna, vi tror att det blir trångt på bilparkeringen där om vi fem plus andra skulle komma dit.

Även Görveln ser bra ut lördag och söndag. Det blir bara lite nederbörd på fredag i Nyköping och I Jakobsberg. Riktigt blåsigt på båda platserna. 

Nyköping ser ut att få jättelite nederbörd tidigare än Järfälla. Inget på lördag så jag tror att träningen blir där.

Jag hittade ett par broddar i järnaffären mellan Särna och Idre idag. Som tur var hade jag kängorna på mig och kunde prova. Riktigt gummi gjorde att de satt perfekt. Nu kan jag träna i mina varma, sköna kängor kalla dagar. Om vi tävlar i 12 minus någon gång kanska jag tar dem då med.

Masten ligger och väntar. Det skall bli kul att tillverka detaljer för att kunna staga upp henne ordentligt.

Det ser lovande ut i Nyköping. Fredag snö och senare regn. Om det kan bli vatten innan det fryser på lördag kan det bli bra.

Jag är nu på skidsemester. Mitt knä är inte bra. Dålig kombo innan SM. Fegåkning med löst knäppta pjäxor har spart knät bra. Det öppnade sig en möjlighet att få åka i sveriges brantaste pist som öppnade för säsongen. Två åk fick det bli och knät höll. Det känns faktiskt bättre nu än innan skidåkningen. Lite mjukträning kanske är bra för lederna ändå.

Ytterligare en sak dök upp i solen i går. Det är det där med mastens lutning. På söndagen på SM snackade jag med en tysk om riggen. Vi pratade en hel del. Han hade fortfarande uppfattningen att själva vinkeln har en betydelse. Jag kanske har missat något men det är ganska självklart att vinkeln i sig inte påverkar farten. Det finns inte en bästa vinkel som man gör bäst i att ha konstant. I 606 drabbades en del av denna idé och körde med dubbla förstag för att masten skulle stå kvar i samma vinkel när man släppte på förstaget som seglet var halsat på. Det är ju som ett skämt! Man gör ju, på 606, förstaget lösare för att få sagg så att framkanten i seglet får mer buk. Det gör man ofta när det är lätt vind. Precis i lätt vind vill man ha mer rodertryck så att rorsman känner båtens balans lättare. Därför vill man ju att masten skall fällas bakåt i lätt vind. Jag sitter här och blir lite förbannad så vi lämnar det och går vidare till DN.

Vi vill åxå ha balans. Balans är bra för att känna båten. Kanske finns någon fysikalisk nytta med det, men jag nöjer mig med antagandet att lite lovgirighet är bra. DN är svår att få lovgirig.

Det är lite svårt att få styrsystemet att fungera så att sidokrafterna där framme känns. Två sätt känner jag till. Det lättaste är att slipa bort egg framför medbulten och ha kvar all egg ända bak bakom. En sak vi borde jobba på är att sätta medbulten lite bakom hjärtstocken. Jag tror att en till två cm skulle göra att sidokrafterna där framme skulle fortplanta sig fint bak till styrkryckan. Jag vet inte vad reglerna säger om det.

Lovgirighet från riggen uppnås när masten står längst bak. När masten böjer ut långt får vi riktigt mycket lovgirighet. Man bör alltså hitta en mast som är så mjuk att man ofta seglar med den längst bak. Se aktre nederdelen som en stor klaff som styr mycket av sidotrycket. Om den ytan hamnar långt bak påverkas lovgirigheten mer än om toppen är långt bak. Varfördårå? Jo, toppen spiller ju vind medan klaffytan inte påverkas nämnvärt av mastböjen.

Nu kommer vi til det roliga. Vi tar min mast som exempel. Nu är den för mjuk för riktigt manlig segling. Jag råkar ha väldigt små block fram och därmed stort utrymme att fälla masten ännu mer framåt. Det vill jag ju för att kunna trimma den ännu styvare. Nu är det så att enligt mina beräkningar kommer detta att göra masten ännu mer dynamisk i vindförändringarna. Kul va? Hur det kommer sig? Jo, läs nu noga; Masten böjer sig åt sidan av två orsaker. Den kraft seglet drar masten åt sidan plus kompressionen från riggen. Fallet, förstag och lovart sidovant drar masten neråt och den vill fjonga ut. Kompressionskraften bedömer jag vara långsam och trög jämfört med seglets sidokraft. Med masten upprätt måste vi sänka seglet för att få rätt skotavstånd. När vi sänker seglet hamnar ju mer sidoskapande segelduk i området mellan mastfoten och mastnäsan. Med en upprätt minskar riggens inverkan på mastböjen samtidigt som seglets inverkan ökar. 

Med vi har en mast som står längst bak och är väldigt upprätt kan vi hamna nära det optimala med avseende på lovgirighet och dynamik i mastböj. Dessa två parametrar är direkt avgörande för farten, inte mastens vinkel. 

De flesta vet inte vad det innebär att kontemplera. Det är när man sitter och funderar koncentrerat kring något specifikt. Det gjorde jag i solstolen vid söderfasaden. 

Det var seglet som uppförde sig så fint på SM när det fanns vind. Det som funkade fint var att akterliket tvistade ut så att seglet puttade på frtamåt istället för åt sidan. Med kentmasten var det inte så, den höll kvar akterliket. Jag funderade på hur det kan komma sig. Tomas har fått mätvärden från Vladislav som säger att masten är styv i längsled. Då borde ju masten hålla tillbaka akterliket. Då mindes jag att toppen är väldigt kort framifrån och bak. Jag tyckte att kentmasten var så fin med sin långa och smala profil i toppen och att CompoTech hade lite dålig strömlinjeform med sin korta profil. Kanske flexar min mast i toppen så att akterliket jobbar på ett bra sätt.

Det är en ny dimension i riggen för mig. Det är fantastiskt med en mast som jobbar i två ledder samtidigt. Första gången jag testade masten i Kungsängen upplevde jag att masten var väldigt rörlig. Det kändes som att botten och toppen rörde sig oberoende av varandra. Nu har det landat i mina tankar och jag är djupt imponerad.

Jag har epostkontakt med CompoTechs mastchef. Deras master byggs på ett kostnadseffektivt sätt och jag ser gärna att klassen använder deras master istället för andra med massa problem. Därför ger jag honom feedback då och då. Så här ser det senaste ut:

Thx for the mast. 


The first i noticed were that it is bent to a side. I am not worried about it, but u have to solve that somehow for the production of new masts. Fredrik and Tomas would never accept that.

On the Swedish Championship it was slow conditions. When the speed is more than 40 km/h or 4 m/s on not so fast ice i could bend it really much. The sail got nice twist an pushed me forward perfectly. I am really happy about how it behave. It helps me to steer better. Now i know how to sail a soft mast and it is great fun. 

Some swedes check your tablet on bendvalues and maststiffness. I think you should update it with a change of recommendation by the sailors weight. Number 85 is perfect for a 95 kg sailor. My weight is 96 kg. My plank bend 38mm with 100 kg. If a sailor have a looser (more normal) plank a 90 may be good for a 95-guy. That tablet could be a new standard of measuring masts. People talk about it. I will put it on my webpage.

I am going to cut a lot of the top to get less drag. You will now in the autumn.  

Now is my iceseason over and i look forward to Finland week 46. Next season i will sail WC and with some wind i think it could be a very good performance from me and my boat.

Cheers,
Richard Larsson 

Det blev ett ganska händelserikt SM. Mest var det väntan på vind men när det blåste lite hettade det till. Lördagens enda race var jobbigt för min del. Varje pust förvaltades på bästa sätt hela tiden. Svåra beslut tvingades fram ur tvivlet som hela tiden gnagde. Väl nere i mål var det ovisst. Det visade sig att de ca fem springningarna på sista länsen hade lönat sig. Vissa som legat bra framme hela tiden halkade ner där. Jag har en rätt bra teknik för detta. Den bygger på att inte behöva stanna när man skall springa. När farten är under 17 km/h lönar det sig att springa, det kan ni se 5:15 in i denna film (https://youtu.be/XySlqPeBwYc). Jag slutade 11:a vilket var bättre än väntat. 

Detta race skapade fyra spörsmål. Hur lågt får man springa på länsen? Vad gäller om man kör över linan om den inte finns, det inte blåser, den inte är rätt utmärkt? Vad händer med varvade båtar om det inte finns en korrekt utmärkt mållinje? Vad händer när rundningsprotokollet inte är rätt ifyllt?

Söndagen började likadant som på lördagen med vackert väder. Jag gick och lade mig i bilen och vaknade av att det skramlade. Yrvaken märkte jag att folk seglade. Snabbt ute på banan med mitt kära mellansegel, Tiger från 1996,  jag ville testa istället för R-IP. Skotavståndet satte jag på de vanliga 30 cm som visade sig vara perfekt. När vi kom upp i toppfart böjde masten fint och akterliket flexade ut lagom så att sidotrycket på medarna inte blev för stort i sörjan. Väl ute på banan kände jag att det var stordåd på gång. Dagge hade problem, Stefan hängde nästan på och Gunnar hade bättre höjd men samma vmg. 

Första racet började med en kanonstart. En väl avvägd layline tog mig upp rätt bra bakom båtarna från den gynnade vänsterkanten. Nu blandas racen ihop, så jag vet inte i vilket race följande händelse hör hemma. Jag tror att det var första. Gustring rundar lämärket strax bakom mig. Jag slår direkt pga att det blåser mer på vänsterkanten. Det går bättre och bättre. Den större ön av de tre i banan närmar sig. Isen känns hårdare. Kan man segla runt ön? Layline blir nog lite fet då, men fuck it. Jag testar! Det blev en fet layline så i full rulle ser jag stackars Richard låååångt nere i lä.

I andra ser jag något som jag uppfattade som märket. Det visade sig vara fel. Förseglad kändes det rätt segt att runda bakom många igen. Den roliga händelsen denna gång var när Gunnar och jag kom upp mot sista krysslayline. Jag tappade tålamodet och tog en snål layline. Då kom ny vind från höger så märket nåddes utan problem. Det gick att gippa nästan direkt och ändå klara dollymärket. Jag förväntade mig att gunnar skulle hänga på, men han tyckte det var vågat att gippa där. Det var ett ganska bra vägval, men inte så bra att jag kunde passera Bokis som rundade före.

Sjua på regattan och fyra på SM är jättebra i dessa förhållanden. Tack Vladislav för den fina masten. Se upp på VM 2018!

Jag har en plan att ta fram någon form av underlag för tävlingsledningen och tävlande så att risken för oklarheter minskar. Det behövs, eller hur Max?

Det blev bara ett race idag. Svag vind före och efter.
Patrik, Gunnar och Nisse rundade först. Gustring blev bästa svensk.
Jag kom 11:a vilket är jättebra i förhållanden som inte passar mig.

Det blev Yngaren i Nyköping. Jag tränar inte i morgon då fredagen börjar utan vind. Lördag morgon åker jag dit.

Vladislav från Tjeckien har en kolfiberfabrik. Som tur är seglar han DN. Han gör master proffessionellt med en programmerbar maskin. Han har full koll på fibern och epixin. Många (alla) andra har problem att designa när de byter typ av material. Idag fick min nya 85:a smaka på kraft. En gång böjde den så mycket att jag trodde den fick en kompressionsskada. Det syntes inget fel och den höll resten av dagen.

Stefan har en spritt ny Hamrak som small rakt av. Det är ju klart besvärande för Hamrak att vi tappar förtroendet för masterna. Med en sådan mast måste man fega/vara försiktig i stark vind. Det är ett sportsligt handikapp precis som att få ett mastbrott på en regatta är.

Min mast stod så långt bak det går. Riggen var spänd så att det blev lite bökigt att få över masten i slagen och med de fasta sidovanten kunde jag inte räta upp den mer. Med det trimmet är den lite för mjuk om det blir mer vind, snabbare is och längre bana. Det finns 10-15 cm kvar mellan de två främre blocken. Därför skall jag ha justering på sidovanten. De är ritade för vattenskärning och beställda. Blir de bra kommer jag att kunna ta fram fler. 

Gunnar fick prova min båt och kunde absolut inte böja masten. Vi stod och skrattade när han försökte segla. Det såg ut som det var min dotter som seglade. Den hårda plankan ihop med masten som är ganska hård gör ekipaget riktigt hårt. 

Idag blir det hårdvindsträning. Tre Oxelösundare kommer upp.

Isen är ganska hård, helt torr. Lite fluffig snö. Bra m vind i morse. Nu lite svårt, vi byter medar och släpper på riggen. Jag har svårt att anpassa mig när vinden ändras.

Nu slöa 100graders tunna T.

När det står i överskriften att det är ett blogginlägg beror det på att jag glömt att byta det mot ett nytt.

Nytt skot från Liros. 7,4 m långt med 2m 5mm lina. Tjocka änden heter 10 mm men är 12mm.

Jag tänkte göra två trimbeslag till sidovanten. Det verkade jobbigt så jag ritade dem istället. Max är medskyldig till detta då han beställde ett par. Vattenskärning blir väldigt kostnadseffektivt när det blir några stycken. Jag beställde bara 3 par för att kunna göra små justeringar. Det brukar sällan bli perfekt på första försöket. En cool funktion är hålen som är 6,4 i övre halvan så att sprinten på 6,2 ligger an fint. Undre halvan är ca 1mm större så att det blir lättare att få i sprinten. De avlånga hålen i mitten är för att vikningen skall bli centrerad. Om man vill förbättra aerodynamiken får man tejpa framkanten. Bakkanten blir öppen för att lättare pricka hålet.

Fredrik, Tomas och jag kör Kungsängen i morgon. Jag flexar in någon gång mellan 9-10.

En sak som gäckat mig i ca tio år är luftmotståndet i wirar och linor. En högst respekterad riggare sa till mig att en grov wire och en tunn ger ungefär samma motstånd. Självklart stämmer inte det, men jag har inte kunnat motbevisa påståendet. 

Max har nu köpt 3mm förstag. Det ville jag göra när jag var ny i klassen, men blev avrådd av två skäl. För det första går de av och dessutom töjs de. Inget av detta stämmer om man får tro Benns. 

Jag var inte så på pga tvivlet på att det ger så mycket lägre luftmotstånd. Nu har jag försökt kolla upp detta. Wikipedia påstår följande: 
Luftmotståndet beräknas som

Fd=1/2C ρ A v2
där
Fd är luftmotståndet
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform, till exempel 0,25 till 0,45 för en personbil
ρ är luftens densitet
A är föremålets tvärsnittsarea
v är föremålets relativa hastighet genom luften

Formeln visar att tvärsnittsarean, alltså diametern, påverkar luftmotståndet direkt proportioneligt. Dubbleras diametern dubbleras motståndet.

Fan vad trött jag blir på experter som inte är det. Folk från presidenter till arbetare kan föra vidare vad de hört utan att fundera på konsekvenserna om de skulle ha fel. Max förstag har 25% lägre luftmotstånd än mitt. Enligt wikipedia alltså. De brukar ha rätt väl underbyggd information. Dessutom stämmer den med det som är självklart, även kallad rimlighetsprincipen.

Fattar ni allvaret i dagens jävla postmodernism/sanningsrelativism? I detta fall är det inte så dramatiskt, men kan vi inte hålla oss till sanningen? Tre saker som talar mot att köra med tunnare förstag verkar vara fel alla tre. Tre fel av tre är inte klokt. Det är inte säkert att Benns och Wikipedia har rätt, men då är skandalen än värre.

Max har rätt attityd och kommer att bli snabb om ett par år.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftmotstånd

Det verkar som att vi kan segla i Kungsängen i helgen. Preliminärt seglar Fredrik, jag och förhoppningsvis några till där på lördag. Vi utgår alltså inte från Görvelns Slott.

Vi räknar med att lämna båtarna där och segla på söndag. Då kommer Gunnar med två kompisar från Oxelösund.

Många kommer att hålla till på Ullna, vi tror att det blir trångt på bilparkeringen där om vi fem plus andra skulle komma dit.

Även Görveln ser bra ut lördag och söndag. Det blir bara lite nederbörd på fredag i Nyköping och I Jakobsberg. Riktigt blåsigt på båda platserna. 

Nyköping ser ut att få jättelite nederbörd tidigare än Järfälla. Inget på lördag så jag tror att träningen blir där.

Jag hittade ett par broddar i järnaffären mellan Särna och Idre idag. Som tur var hade jag kängorna på mig och kunde prova. Riktigt gummi gjorde att de satt perfekt. Nu kan jag träna i mina varma, sköna kängor kalla dagar. Om vi tävlar i 12 minus någon gång kanska jag tar dem då med.

Masten ligger och väntar. Det skall bli kul att tillverka detaljer för att kunna staga upp henne ordentligt.

Det ser lovande ut i Nyköping. Fredag snö och senare regn. Om det kan bli vatten innan det fryser på lördag kan det bli bra.

Jag är nu på skidsemester. Mitt knä är inte bra. Dålig kombo innan SM. Fegåkning med löst knäppta pjäxor har spart knät bra. Det öppnade sig en möjlighet att få åka i sveriges brantaste pist som öppnade för säsongen. Två åk fick det bli och knät höll. Det känns faktiskt bättre nu än innan skidåkningen. Lite mjukträning kanske är bra för lederna ändå.