Mer mastböj

Ytterligare en sak dök upp i solen i går. Det är det där med mastens lutning. På söndagen på SM snackade jag med en tysk om riggen. Vi pratade en hel del. Han hade fortfarande uppfattningen att själva vinkeln har en betydelse. Jag kanske har missat något men det är ganska självklart att vinkeln i sig inte påverkar farten. Det finns inte en bästa vinkel som man gör bäst i att ha konstant. I 606 drabbades en del av denna idé och körde med dubbla förstag för att masten skulle stå kvar i samma vinkel när man släppte på förstaget som seglet var halsat på. Det är ju som ett skämt! Man gör ju, på 606, förstaget lösare för att få sagg så att framkanten i seglet får mer buk. Det gör man ofta när det är lätt vind. Precis i lätt vind vill man ha mer rodertryck så att rorsman känner båtens balans lättare. Därför vill man ju att masten skall fällas bakåt i lätt vind. Jag sitter här och blir lite förbannad så vi lämnar det och går vidare till DN.

Vi vill åxå ha balans. Balans är bra för att känna båten. Kanske finns någon fysikalisk nytta med det, men jag nöjer mig med antagandet att lite lovgirighet är bra. DN är svår att få lovgirig.

Det är lite svårt att få styrsystemet att fungera så att sidokrafterna där framme känns. Två sätt känner jag till. Det lättaste är att slipa bort egg framför medbulten och ha kvar all egg ända bak bakom. En sak vi borde jobba på är att sätta medbulten lite bakom hjärtstocken. Jag tror att en till två cm skulle göra att sidokrafterna där framme skulle fortplanta sig fint bak till styrkryckan. Jag vet inte vad reglerna säger om det.

Lovgirighet från riggen uppnås när masten står längst bak. När masten böjer ut långt får vi riktigt mycket lovgirighet. Man bör alltså hitta en mast som är så mjuk att man ofta seglar med den längst bak. Se aktre nederdelen som en stor klaff som styr mycket av sidotrycket. Om den ytan hamnar långt bak påverkas lovgirigheten mer än om toppen är långt bak. Varfördårå? Jo, toppen spiller ju vind medan klaffytan inte påverkas nämnvärt av mastböjen.

Nu kommer vi til det roliga. Vi tar min mast som exempel. Nu är den för mjuk för riktigt manlig segling. Jag råkar ha väldigt små block fram och därmed stort utrymme att fälla masten ännu mer framåt. Det vill jag ju för att kunna trimma den ännu styvare. Nu är det så att enligt mina beräkningar kommer detta att göra masten ännu mer dynamisk i vindförändringarna. Kul va? Hur det kommer sig? Jo, läs nu noga; Masten böjer sig åt sidan av två orsaker. Den kraft seglet drar masten åt sidan plus kompressionen från riggen. Fallet, förstag och lovart sidovant drar masten neråt och den vill fjonga ut. Kompressionskraften bedömer jag vara långsam och trög jämfört med seglets sidokraft. Med masten upprätt måste vi sänka seglet för att få rätt skotavstånd. När vi sänker seglet hamnar ju mer sidoskapande segelduk i området mellan mastfoten och mastnäsan. Med en upprätt minskar riggens inverkan på mastböjen samtidigt som seglets inverkan ökar. 

Med vi har en mast som står längst bak och är väldigt upprätt kan vi hamna nära det optimala med avseende på lovgirighet och dynamik i mastböj. Dessa två parametrar är direkt avgörande för farten, inte mastens vinkel.