Nedan publiceras löpande texter som i huvudsak handlar om DN.

2020 > 08

Regel E.4. tänkte jag översätta till svenska. Rätta mig om jag har fel. Översättningen är justerad så att den innehåller det jag uppfattar som det viktiga och beskriver vad den syftar på. 


E.4. Förstyvare skall inte vara bredare än 76,2mm från eggen. Om förstyvaren används som viktbärande element (kontaktyta mot snö och/eller is) måste den ytan befinna sig helt inom en bredd av 2413mm.

Det innebär att man inte kan bygga glidbara ytor av förstyvaren på de bakre medarnas utsidor. Inget konstigt.

Det som är klurigt är vad de menar med viktbärande element. en förstyvare bär ju vikt om stålet sjunker ner i slask eller snö. Den definitionen är otydlig. Men, nu när jag skriver detta inser jag att gråzonen från en vanlig förstyvare till en förstyvare som på ett fördelaktigt sätt kan bära vikt är stor. Så stor att det inte går att bygga den utan att tydligt bryta mot regeln. Man lär sig saker här. Det var mest detta jag inte fattade.

Nu kommer det viktigaste. Regeln säger ju att om meden är byggd på ett sådant bra sätt att den kan glida över en kompakt snöhög istället för att skära igenom så skall hela meden ligga inom ett 2413 brett spår. Alltså är det uttryckligen tillåtet att bygga en sådan med om den ligger inom den bredden. Styrmeden ligger inom det området. Alltså kan man bygga den som en skida nästan utan begränsningar. Max 914mm lång och 152,4mm bred.

Frågan är alltså om regeln bara förbjuder saker eller om man kan tolka in att den tillåter nämnd funktion.

David och jag har diskuterat detta en del. Kan någon mer lägga sig i diskussionen? Skicka din åsikt på messenger eller på annat sätt.

Okejar ni detta kommer jag med en sådan på första regattan.

Läs hela inlägget »

Jag och Hanna sitter och fikar på landet. En vecka senare var det en strid ström med båtar utanför oss. Nu är det någon enstaka som puttrar förbi.
Väderprognosen spådde 13mm regn, ganska mycket. Det kom 3mm i natt och nu är det en varm molnig dag med måttlig vind.
Skrämde prognosen bort dem? Troligen.
Då skrattar jag till när söndagmorgonen på årets SM dök upp i minnet. Det var en ruggig morgon med hård vind och duggregn från sjön rakt in i bakluckan. Några av deltagarna ville banga och hittade på ursäkter som att sikten var dålig och isen var dålig. Det stämde inte. De gick nog mest på obehaget med kallt duggregn i nacken.
Jag brukar ju banga när isen och vinden är så dåliga att vi riskerar att bli stående.
Vi har olika premisser för vad som är bra väder och hur man smartast hanterar prognoser och rådande förhållanden. Vissa är tokdedikerade och är med på allt medan vissa har svårt att ta ledigt från jobb eller familj. Vissa är bara bekväma eller tycker inte att det är så viktigt. Vissa drar sig för reskostnader.
När hela gänget samlas på regattorna stretchar man lite på sina hinder och ser till att komma. Speciellt när det är helg, blankis, sol, 5m/s och nära Mälardalen.

Läs hela inlägget »

Jag kom på en sak. Styrmedar utsätts inte för så stora belastningar, dessutom är vikt där mycket sämre än på de bakre medarna.
Man kan ta bort väldigt mycket stål och använda extra lätta material om hållfastheten inte överdrivs.

Läs hela inlägget »

2020 > 08

Regel E.4. tänkte jag översätta till svenska. Rätta mig om jag har fel. Översättningen är justerad så att den innehåller det jag uppfattar som det viktiga och beskriver vad den syftar på. 


E.4. Förstyvare skall inte vara bredare än 76,2mm från eggen. Om förstyvaren används som viktbärande element (kontaktyta mot snö och/eller is) måste den ytan befinna sig helt inom en bredd av 2413mm.

Det innebär att man inte kan bygga glidbara ytor av förstyvaren på de bakre medarnas utsidor. Inget konstigt.

Det som är klurigt är vad de menar med viktbärande element. en förstyvare bär ju vikt om stålet sjunker ner i slask eller snö. Den definitionen är otydlig. Men, nu när jag skriver detta inser jag att gråzonen från en vanlig förstyvare till en förstyvare som på ett fördelaktigt sätt kan bära vikt är stor. Så stor att det inte går att bygga den utan att tydligt bryta mot regeln. Man lär sig saker här. Det var mest detta jag inte fattade.

Nu kommer det viktigaste. Regeln säger ju att om meden är byggd på ett sådant bra sätt att den kan glida över en kompakt snöhög istället för att skära igenom så skall hela meden ligga inom ett 2413 brett spår. Alltså är det uttryckligen tillåtet att bygga en sådan med om den ligger inom den bredden. Styrmeden ligger inom det området. Alltså kan man bygga den som en skida nästan utan begränsningar. Max 914mm lång och 152,4mm bred.

Frågan är alltså om regeln bara förbjuder saker eller om man kan tolka in att den tillåter nämnd funktion.

David och jag har diskuterat detta en del. Kan någon mer lägga sig i diskussionen? Skicka din åsikt på messenger eller på annat sätt.

Okejar ni detta kommer jag med en sådan på första regattan.

Läs hela inlägget »

Jag och Hanna sitter och fikar på landet. En vecka senare var det en strid ström med båtar utanför oss. Nu är det någon enstaka som puttrar förbi.
Väderprognosen spådde 13mm regn, ganska mycket. Det kom 3mm i natt och nu är det en varm molnig dag med måttlig vind.
Skrämde prognosen bort dem? Troligen.
Då skrattar jag till när söndagmorgonen på årets SM dök upp i minnet. Det var en ruggig morgon med hård vind och duggregn från sjön rakt in i bakluckan. Några av deltagarna ville banga och hittade på ursäkter som att sikten var dålig och isen var dålig. Det stämde inte. De gick nog mest på obehaget med kallt duggregn i nacken.
Jag brukar ju banga när isen och vinden är så dåliga att vi riskerar att bli stående.
Vi har olika premisser för vad som är bra väder och hur man smartast hanterar prognoser och rådande förhållanden. Vissa är tokdedikerade och är med på allt medan vissa har svårt att ta ledigt från jobb eller familj. Vissa är bara bekväma eller tycker inte att det är så viktigt. Vissa drar sig för reskostnader.
När hela gänget samlas på regattorna stretchar man lite på sina hinder och ser till att komma. Speciellt när det är helg, blankis, sol, 5m/s och nära Mälardalen.

Läs hela inlägget »

Jag kom på en sak. Styrmedar utsätts inte för så stora belastningar, dessutom är vikt där mycket sämre än på de bakre medarna.
Man kan ta bort väldigt mycket stål och använda extra lätta material om hållfastheten inte överdrivs.

Läs hela inlägget »

2020 > 08

Regel E.4. tänkte jag översätta till svenska. Rätta mig om jag har fel. Översättningen är justerad så att den innehåller det jag uppfattar som det viktiga och beskriver vad den syftar på. 


E.4. Förstyvare skall inte vara bredare än 76,2mm från eggen. Om förstyvaren används som viktbärande element (kontaktyta mot snö och/eller is) måste den ytan befinna sig helt inom en bredd av 2413mm.

Det innebär att man inte kan bygga glidbara ytor av förstyvaren på de bakre medarnas utsidor. Inget konstigt.

Det som är klurigt är vad de menar med viktbärande element. en förstyvare bär ju vikt om stålet sjunker ner i slask eller snö. Den definitionen är otydlig. Men, nu när jag skriver detta inser jag att gråzonen från en vanlig förstyvare till en förstyvare som på ett fördelaktigt sätt kan bära vikt är stor. Så stor att det inte går att bygga den utan att tydligt bryta mot regeln. Man lär sig saker här. Det var mest detta jag inte fattade.

Nu kommer det viktigaste. Regeln säger ju att om meden är byggd på ett sådant bra sätt att den kan glida över en kompakt snöhög istället för att skära igenom så skall hela meden ligga inom ett 2413 brett spår. Alltså är det uttryckligen tillåtet att bygga en sådan med om den ligger inom den bredden. Styrmeden ligger inom det området. Alltså kan man bygga den som en skida nästan utan begränsningar. Max 914mm lång och 152,4mm bred.

Frågan är alltså om regeln bara förbjuder saker eller om man kan tolka in att den tillåter nämnd funktion.

David och jag har diskuterat detta en del. Kan någon mer lägga sig i diskussionen? Skicka din åsikt på messenger eller på annat sätt.

Okejar ni detta kommer jag med en sådan på första regattan.

Läs hela inlägget »

Jag och Hanna sitter och fikar på landet. En vecka senare var det en strid ström med båtar utanför oss. Nu är det någon enstaka som puttrar förbi.
Väderprognosen spådde 13mm regn, ganska mycket. Det kom 3mm i natt och nu är det en varm molnig dag med måttlig vind.
Skrämde prognosen bort dem? Troligen.
Då skrattar jag till när söndagmorgonen på årets SM dök upp i minnet. Det var en ruggig morgon med hård vind och duggregn från sjön rakt in i bakluckan. Några av deltagarna ville banga och hittade på ursäkter som att sikten var dålig och isen var dålig. Det stämde inte. De gick nog mest på obehaget med kallt duggregn i nacken.
Jag brukar ju banga när isen och vinden är så dåliga att vi riskerar att bli stående.
Vi har olika premisser för vad som är bra väder och hur man smartast hanterar prognoser och rådande förhållanden. Vissa är tokdedikerade och är med på allt medan vissa har svårt att ta ledigt från jobb eller familj. Vissa är bara bekväma eller tycker inte att det är så viktigt. Vissa drar sig för reskostnader.
När hela gänget samlas på regattorna stretchar man lite på sina hinder och ser till att komma. Speciellt när det är helg, blankis, sol, 5m/s och nära Mälardalen.

Läs hela inlägget »

Jag kom på en sak. Styrmedar utsätts inte för så stora belastningar, dessutom är vikt där mycket sämre än på de bakre medarna.
Man kan ta bort väldigt mycket stål och använda extra lätta material om hållfastheten inte överdrivs.

Läs hela inlägget »

Fara!

Jag var i januari 2018 med om en rejäl krock. Protestkommittén ignorerade regel B.5 och dömde mig till ansvarig för incidenten. Detta retar mig till vansinne då det är ett farligt domslut. Skulle folk bete sig så skulle det bli riktigt farligt. Snälla, kolla noga igenom de två dokumenten jag gjort. Du kan dra lärdom så att inte du råkar göra en lika farlig undanmanöver. I powerpointfilen skall du högerklicka var som helst och välja bildspel så att presentationen med rörlig grafik drar igång. 

loading...

Dnjakt är en superkul klass att kappsegla i

Att börja segla isjakt innebär att man ger sig in på ett totalt nytt område. Det liknar inget man tidigare sysslat med. När jag köpte min och funderade på trim, starter, medar mm trodde jag att jag förstod ungefär hur det fungerade. Det visade sig att man måste börja från början med att reda ut hur maskinen fungerar. Själva kappseglingen har exakt samma grundutmaningar som all bankappsegling, vara bra i starten, segla fort, växla trim i olika förhållanden, träffa layline, läsa av banan, ha bra båthantering osv...

Ni som vill börja segla isjakt skall definitivt välja en dnjakt. Det finns snabbare, klass 3 och IV-jakter, men de är tyngre och färre. Isabella var på g ett tag, men de syns inte till längre. Jag tror att de tröttnade på att bli rundade av dnjakterna som är enormt mycket snabbare i alla vindstyrkor. 

Ni som gärna skulle vilja provsegla kan göra det om ni kommer ut på isen där vi seglar. Det bästa är att vara med som funktionär på en regatta. Då får ni hotellrum mm betalt av förbundet och har chansen att se hur det går till. Det är inga problem att ordna så att du får provsegla några båtar före och efter tävlingarna. Vi är i stort sett alltid i behov av funktionärer och vi är alltid i behov av fler deltagare. Ta kontakt med mig så hjälper jag dig.

En viktig sak när man funderar på att börja segla är att acceptera att det kostar pengar att ha kul. Många andra intressen kostar också en massa pengar. Att segla 606 som jag gör har kostat oss 55 tusen i inköp, slipa hela botten, spackla kölen, köpa en trailer för 10 tusen, bygga om den så att den passar, masttransportstöttor, ny bom, en massa block, råttor och linor, två kompletta segelställ, hamnkapell och olika avgifter för att kunna vara med. Det räcker inte med 100 tusen för att köpa de grejjerna. Om man köper en sportbil eller en motorcykel kan det kosta vad som helst. Om man kitesurfar, seglar radiostyrt eller dyker blir det lite billigare, men man måste även där lägga minst 20 tusen för att det skall funka. Jag köpte min första utrustning för 25 tusen. Med de grejjerna har jag haft riktigt kul, men plankan och masten har gått sönder. Snart är det bara bom och några medar som är kvar från de ursprungliga delarna och det är värt varenda spänn. Jag vet att det tar emot att lägga 50 tusen på en leksak, men många gör det. Det gäller bara att inse att man köper riktigt coola upplevelser i många vintrar framöver när man ger sig in i klassen. Ni som är kappseglare kommer att tycka att den internationella prägeln känns ganska inspirerande. Polackerna och andra är riktigt seriösa. Jag har ambitionen att det svenska laget skall vara starka om några år. Det är en av anledningarna till att jag skriver detta och har denna hemsida. Om ni går och funderar på något om dnjakten, ta kontakt med mig. Även om ni inte bor i närheten går det utmärkt att kontakta mig, jag vet vilka som är aktiva i Sverige som ni kanske kan träffa. Alla aktiva vill ha med fler i gänget.

Träning

Fredagen före varje regatta tränar alltid ett gäng. Alla är välkomna, även de utan tävlingslicens. Om någon mjukvattenkappseglare är sugen på att prova är det ett bra läge på fredagarna. Jag kan inte garantera att man får segla mycket, men minst en liten sväng om förhållandena tillåter.

Träningen går till så att vi ställer upp oss 30-50m lä om rundningsflaggan. Vi kollar av hur läget är med deltagarna och när det är dags att köra skriker någon att vi kör om en minut. Vi bestämmer även om vi startar för styrbord eller babord. Det är mest likt tävling om alla kör åt samma håll. Två varv och avslutning med att runda länsmärket. Sedan ställer vi upp och diskuterar banan, vinden, medval, segelval mm. Sedan kör vi igen. Det är viktigt att inte stå och mysa för länge mellan racen så att vi får ut så mycket som möjligt av tiden. 

Ta med medar, segel, verktyg, mat och dryck så att du inte bränner tid på att åka in och byta prylar eller käka. I värsta fall orkar man inte byta och prova grejjer vilket vi verkligen behöver göra. Det är världens chans att testa konstiga medar eller nya trim. Det är viktigt att vid ALLA stopp göra en justering av något så att man lär sig hur de olika trimfunktionerna påverkar ekipaget. Om man inte har något speciellt att justera kan man ju känna på skotavståndet åt båda hållen. Jag lovar att många kommer att hitta något att fundera på med den utvärderingen.

Länkar

Dn Sweden har en hemsida där du bl.a. hittar information om tävlingar och resultat. 

Facebook sker den största aktiviteten. Där hittar man den bästa israpporteringen. Om någon skall cruisa någonstans brukar man skriva det så att andra kan haka på. Inför och under tävligarna brukar det bli ett ganska bra flöde.

Här på bloggen till vänster vill jag gärna ha kommentarer av alla typer. Det ni inte vågar skriva på Fejan kan ni skriva här. Om någon har någon idé av teknisk eller sportslig karaktär är det extra välkommet.

Mina kontaktuppgifter hittar du på mitt företags hemsida.

Min personliga epost: richardlarssons@gmail.com
 

Kontakta mig gärna här!