Medar

Nu när jag i höst får nya masten funderar jag på vad som är lättast att förbättra. Det är tveklöst medarna. Jag försökte bygga nio medar i höstas. Alla blev mer eller mindre misslyckade på olika sätt. Det handlade om att jag ville forcera lamineringen. Det kan man inte göra. I höst tänker jag lugnt och fint ta mig an vakummetoden. Det svåraste med den är att få påsen tät, då sabbas hela lamineringen. Därför kommer jag att satsa på injicering så att ingen epoxi blandas förrän påsen är tät. Då kan man garantera ett lyckat resultat.
Andra jag pratat med har inte haft samma problem som jag. De har dessutom använt silvertejp. Jag kommer att göra tester med olika påsmaterial och olika tejper för att se vad jag lättast får tätt. En kraftig genomskinlig byggsopsäck borde passa bra för medar. En mede per påse.
Man kan ju tömma en påse i taget så att flera lamineras varje tillfälle. Fast då riskerar man att sabba fler. Jag kör nog en per gång. Då kan klockan sitta på den så att man ser trycket.

  • S-1 » Nu har 90:an fått en till mastnäsa!:  ”Nu väntar vi med spänning på utvärderingen. ”

  • Richard » Jimmy:  ”Vad kul att du hittat oss! Vi strävar efter att segla med alla tre vingar i vat..”

  • AP » Jimmy:  ”Vad händer med foilvinklarna om ekipaget lutar? AC båtarna flyger upp ur vattnet..”

  • Max » VM:  ”Kul att du hänger på!”

  • Oscar S-794 » Plankvinkel:  ”Som talesättet: "Ett par timmar i biblioteket sparar ett par månader i labbet." ”