Jag börjar mer och mer hålla med om ettan och tvåan. Det är värre med risken att det går att bygga snabbare och dyrare master om dessa ändringar genomförs. Då blir det ännu svårare för hembyggare att hänga med.

Medarna däremot. Där finns två fel i länken. Det första är antagandet om priset. Om man använder avbrutna hockeyklubbor som är gratis blir det inte dyrt. Det andra är att limningen mellan stål och kroppen släpper lika lätt är faktisk åxå fel. Med stora vattenskurna hål kan man om regeln tillåter trä fiberband genom hålen och runt längsgående profiler av tex hockeyklubbor. En avancerad byggare bygger såklart två halvor som limmas ihop på något sinnrikt sätt genom de strukturellla hålen i stålet. Om detta byggs i glasfiber blir det inte alls särskilt dyrt. Dessa felaktigheter är dock inte huvudargumentet för en förändring. Det viktigaste är att vi gör det lättare för hembyggare att förstå regeln. Nu är det få som med säkerhet kan berätta vad som gäller.

I agree it is a big risk if we change like 1 and two. Most of us think a lighter device is faster than a heavy. To you that do not agree, check every sport in the world. Almost always weight is decreasing performance. Even if it would not the top sailors would get lighter masts and sail fast with them. Everyone else want the same gears. At least it is a risk that it will happen. Are you willing to chance?

About the runners i think we have an other story. We have two opinions about the rule. Some mean it is pretty clear and others that it is not. I think it is very unclear. My english make this a bit hard so i will only tell you my worst issues. Rules E.2.a-d tell us (a) thickness of body, (b)length, (c)height of at least that part contained by chock and (d)thickness contained by chock. I misunderstood this when i made my four first runners. I thought the wood had to be 1-1/32 to 31/32 in the chock. Now when we in Sweden discussed this i realized that the wood has to be the same in the chock as outside (a). What thickness does d. mean then? My chocks are wider (27mm) than max width in the chock (d). How do i handle the gap? It can not be stiffening element. If so rule d. would be needless. I am sure some of you have an explanation. In Sweden no one had. After a while in the discussion some guy noticed that the height only is regulated in the chock. Height on the runner or the wood is the following question. Another thing i noticed this autumn before this discussion was that we are allowed to put all material except wood, steel and that yellow fibre (i forgot the name)(of course i can be wrong here, but it was my understanding of the rule). I started a project to build runners with a very wide slot. In the slot i planned to put half ice hockey clubs that is available in every arena for that sport. I collected material for six runners. I have the steel with big structural holes to put fibre of glass thru. Some thin faner would meet the rule. I know some think this is a nasty way to find holes in the rule that is not ok. I have read some expression in the threads that describes persons trying to make as good equipment as possible inside the rule. Every builder does that so it is only a personal opinion that have no value. It is not cheating to read the rule and make what it say. I want you all to know that i require a readable rule. We can not have the written rule so far from what is ok. The written rule should be what is legal. For me that is very very important. Otherwise i always have to worry if i make my gears ok or not. If outside and inside a chock does mean something else than, you know, between the aluminium that holds the runner i can not thrust anything else in the rule. I have shown a cheap way to home build stiff and light runners. The sides will be better glued together with that fibers. The only problem with this is that old runners are going to be more heavy than the new ones. That may be bad, but it is worse that home builders like me can not read the rule and make his own runners without the risk of making it illegal or unnecessarily bad because the difficulty of reading the rule. I imagine the professional builders easy will make two cleaver halves and glue them together thru the big water cut structural holes. Maybe this will be cheaper than it is today because it need less time of work. I do not know this, but it definitely would for me if i made more than 10 runners.

We maybe are too polarized. I can understand Peter. The ideas are technically very good. I also respect the conservative Americans fear of changing too much. We need to find a way that many sailors like. 


We have to accept unmeasurable rules. If we want to change that on the whole boat we need to change a lot. Forget about that argument.


I think it is unlucky we have to use wood in hull, plank and runners. Some builders think it is more complicated with wood, but that we can live with. My problem is to understand the rule. I believe the Americans think i am a rule cheater. Maybe you are right. I am maybe squared in my mind. I do not like to guess what the intention was. Honestly i think that argument about the intention is as bad as Peters idea that everything has to be measured. I want you to also forget this argument.

As you all know my biggest problem is the description of the wood body in our runners. We leave it for now, i am afraid it is going to be a complicated discussion. My point is in phase with the desire to make the class easy to handle for home builders. If we can´t understand the rule it is the opposite to easy. 2010 when i was new i got a lot of help from Paul, thanx for that. It would have helped me more if i could read in the rule what i wondered. 

About the little piece of glue on the chock. After Paul corrected me about ”depth” i think we should not tolerate any glue at all over the chock or fore and aft of the plank. If you want a radius you have to shorten the width of the plank. Easy to build, change, understand and measure. We do not need tho change anything, just tell the measure man to check it.

Someone asked for a description to build cheap runners without wood. Actually i planned to build runners with a big slot. Inside it i planned to put half ice hockey sticks. Broken ones are available in every hockey arena. This is cheap. I am glad i did not make them before this discussion. 

Peter, even if i think your ideas are pretty nice i do not think the biggest changes are possible to get people to accept. If we get some of the changes we will vote on we have to se the result and move on from that. 

One problem we got is that some masts do not measure correct. I believe some masts on WC was illegal, some CompoTech at least. If we keep that weight point after the voting we need to measure it on WC. Now they measure the complete unnecessary boom stripe. It is a joke to measure that point! 

I do not like a system of punishment for wrong build parts. Someone can be judged too hard if the jury think is was in purpose and it was not. Remember we can read the rule different. If a misunderstanding of the intention of the rule looks for the jury as trying to find holes in the rule it will be wrong. It is way to open for opinions.


I hope i got all my thoughts here. I know we all love the class and want the best for it. 

Känslomässig bergochdalbana.
Jag blev ombedd att gästspela på bloggen såhär efter säsongen. Richard har börjat fokusera på landet nu men än så länge ska vi väl kunna åtminstone tänka isjakt ett tag till?

Denna säsong har varit en känslomässig bergochdalbana ända från första träningsdagen på Oresjön tills i måndags.

Jag vet att jag kan hänga med riktigt snabba seglare när det blåser mycket. Tyvärr har vi bara haft två sådana dagar under säsongen, den första och sista, därav bergochdalbanan.

SM började med en startlott på övre halvan av fältet. Oresjön är ju liten och det vrider ordentligt hela tiden. Jag hängde bra med i de tre första kören med resultatet 7, 7 och 8. Så långt väldigt nöjd i och med att det inte var mina förhållanden.Till fjärde mojnade det något, insåg jag under första varvet. Jag är för dålig på att känna skillnaden och ta ett beslut på att trimma om, på grund av det fick jag inte masten att jobba och slutade därför på en trettondeplats. Sämre men ingen katastrof, det skulle bli värre. I sista racet hade jag samma problem plus att jag tappade acceleration under varv ett. Resultat, 22! Sjukt frustrerad och irriterad packade jag ihop grejerna fort som f_n och åkte till Furudals bruk. Trevligt umgänge och lite mat bättrade på humöret. Jag kommer inte ihåg placeringen i halvtid men för långt ner för att jag skulle vara nöjd.
(Orsaken till tappad acceleration var att jag seglat på något och skadat babordsmeden ordentligt, den blir till att slipa om helt till nästa säsong.)

Söndag morgon, vind! Mycket vind, jag hade inget emot det men var skeptisk till isen i och med temperaturomslaget på morgonen. Under EM hände samma sak och Orsasjön klarade inte det då.
Väntade ett tag innan jag riggade eftersom det blev uppskjutet en timme.
Ut och testade ett varv innan start ihop med Eriksson, bägge gjorde piruetter på undanvinden så det blev till att byta medar till vassare. Från 480mm 100 graders till 600mm 95 graders. Detta rullade på bättre och jag fick fäste.
Första racet startade jag vänster, gjorde en bra start och lyckades slå så att jag träffade dollymärket riktigt bra. Rundade i toppen och började få lite självförtroende igen. Det fortsatte ungefär likadant till sista undanvinden som var otrolig, jag seglade för långt och det kostar placeringar. I mål som fyra, nu jäklar var det kul! Jag kände att jag gick lite för lågt på kryssen och spände vantskruven två varv i pausen. Larsson startade i lovart om mig och sa redan innan att han har respekt för mina starter, han menade på att han inte riktigt har samma acceleration så nu var det dags att se om det stämde. 
Lyckades göra en bra start, träffade dollymärket perfekt och rundade som etta, undanvindarna sumpades igen, men på kryssen tuggade jag ifatt Fredrik. Sista undanvinden satsade jag och försökte segla ikapp honom, det gick nästan. Han är ett par meter före mig i mål. Jag skulle vilja påstå att största skillnaden mellan Fredrik och Lindgren och oss bakom är att de har en jäkla förmåga att hitta bästa vägen runt banan, det visade Fredrik verkligen i detta race. Hånad av Lindgren i pausen för att jag seglar undanvind som ett arsle, det höll jag med om och kunde skratta åt det. Vi hade pratat om det i pausen innan, hade jag seglat undanvinden rätt hade jag vunnit racet.
Race 8, start från mitten. Speciell känsla.
Lyckades hålla mig i topp tre hela racet, hade väldigt roliga fighter med framförallt Larsson på kryssarna. Nu skulle jag ju visa Lindgren att jag lyssnat på vad han sa. Jodå, men överkompenserade ju naturligtvis och det går inte heller bra....
Larsson lyckades vinna sista racet och jag är väldigt glad för hans skull, vi jobbar mycket ihop med utrustningen tillsammans med Max för att gemensamt kunna öka vår fart och ge gubbarna i topp en rejäl mach framöver.
Stackars Max förresten, han gjorde en rejäl rova när plankan släppte mellan race sju och åtta. Han lyckades få ihop jakten igen men hade slagit i både hand och handled och valde att stå över sista seglingen, tyvärr men han kände att det var säkrast efter det som hänt. 
Tyvärr blev det inte fler race och vi packade ihop och väntade på prisutdelningen. Fredrik, Larsson och Max på pallen. Stort grattis till dem! Dags att åka hem, körde för övrigt fast bil och släp i sanden ordentligt men ett bra lagarbete löste det, tack för hjälpen!

I bilen på väg hem hade jag tid att gå igenom dagens seglingar i huvudet, jag var nöjd med dagen och grämdes mest åt de sista två seglingarna på lördagen, hade de varit bättre hade jag haft chans på medalj. Nåja, så är det med tävling, nu var prio på att komma hem till familjen och sedan förstå varför jag slutade dåligt på lördagen. Det var först när jag lastade ur bilen jag såg skadan på meden.
När jag vaknade måndag morgon och tittade på telefonen hade jag fått några grattis på sms och Messenger, jag fattade ingenting förrän Witt skrev grattis till bronset. Wohooooo! SM brons! Det känns fantastiskt att detta händer tredje säsongen efter att jag började med DN igen. Orsaken till förvirringen berodde på att man stryker två seglingar efter åtta seglade race, inte nio som flera med mig trodde. Max och jag bytte faktiskt placering på grund av detta. 
Nu saknar vi bara en tredje seglare i VIJK för att kunna utmana SIK och NYIS om lag-SM, det kommer nog bli svårt tyvärr.
Till nästa säsong ska hela utrustningen vara i ordning i tid, flera nya medar är under tillverkning. Så fort vi flyttat ska jag skaffa en frysbox så att jag kan slipa medar oavsett temperatur, hösten är för kort för att kunna kyla dem utomhus.
Nu är det spänt här hemma, första visningen på vårt hus är imorgon.
Hoppas ni får en trevlig sommar och att vi ses på årsmötet i höst. Mvh #s1croner

Tankarna efter SM har dykt upp då och då. Silvret har gjort sig påmint mer och mer. Första dagarna var den största behållningen upplevelserna på isen på söndagen. Jag gick ju ut först då många tyckte att det blöta snöfallet i den hårda vinden kändes lite ruggig. Eller hur Henrik? Jag låg ju nia efter lördagens lätta vind med den för hårda masten jag valt. Min prio ligger på hård vind. Ett poäng upp till fjärde plats där Max låg. 

På samlingen där man sköt upp en timme hade jag lite puls. Jag tror att jag lyckades dölja min upphetsning väl. Alltså, stå och vänta på vind i solsken går bra, men om det är kallt på nästippen vill man inte tävla. Jag tydliggjorde att säkerheten inte påverkades av sikten då vi såg andra sidan sjön. Vinden var under 12m/s som verkar vara en säkerhetsgräns. Isen var hel. Det enda (svepskälet) var att isen var kexig. 

Väl ute helt ensam var det rätt pirrigt. Jag fegade runt ett varv, stannandes och trimmade. Någon påpekade att jag hade masten längst fram på min korta mastskena. Då flyttade jag bak till det mittersta av de tre lägena. Sluttrimmet var längst fram pga den tröga isen. Jag har var med om samma sdak förra året på den tröga Stora Värtan. Mjukmasten i hård vind och trög is behövdes mjukas till. 

Andra eller tredje varvet började jag lita på isen och gasade på lite mer. Då kom Stefan ut. Det gladde mig massor vilket jag berättade för honom. Vad han fegade på sitt första varv! Det var kul att se. Alla tyckte nog att det var lite otäckt i början. Jävlar vad det bar iväg uppe vid fallningen. Jag har aldrig släppt ut så mycket skot i en lovartrundning förut. 110,2 km/h visade gpsen när jag kolladfe efter ett riktigt pulver. Det på 100-graders rostfria medar nedslöade till 10 cm framför medbulten. De greppade mer och mer när isen värmdes under dagen. 

Det nya seglet, F-speed från 1D har en underbar frambuk på compotechmasten. Minnesbilden av seglets form var det starkaste intrycket de första dagarna. 

Så mycket likes på mitt inlägg och kommentarer irl gjorde mig stolt och glad över silvermedaljen. Det har gått tungt resultatmässigt de senaste två säsongerna så några större sportsliga förhoppningar fanns inte. En silvermedalj är ju ett bra kvitto på att man kan segla. Det känns bra att få det dokumenterat. Eller hur Patrik? 

Henrik var en helt annan människa efter rejsen på söndagen än vad han visade innan. "Jag blev inte varvad i sista rejset!" Det är jättekul att vi alla lär oss och hittar glädje på våra olika sätt. 

Alla är viktiga för att en regatta skall bli minnesvärd.

Vi har bättre rejsing nu än vi haft förut. Som Fredrik sa, t.o.m. junisarna är uppe och hugger ibland. Vi är ett jättegäng som slåss om att spöa Fredrik och Tomas då och då. Nästa år skall någon av oss andra ta spikarna, delar vi på det ansvaret kan storfräsarna få slåss om andraplatserna. 
 

Fan vad trött jag blir. Hemma med sjukt barn och ett mail dyker upp. Skall vi tillåta fler material i medarna eller inte. Jag svarar efter bästa förmåga. Dessutom söker jag hjälp i fejsbookgruppen svenska aktiva seglare. Söderman svarar, Tomek svarar som TC-ledamot. Båda ger ett svar som ger fler frågor än svar.
Jag har byggt medar efter min dåliga tolkning och därmed inte fått plats med kolfiber. Två st har gått av! Det är inte ok att byggare inte förstår reglerna. Jag med 10 år i klassen, tekniskt intresserad, medlem i TC och har byggt flera medar vet inte vad regeln säger. Jag känner mig dum. Samtidigt som jag känner lukten av ett logiskt fel i 2.a-d. och tre interpretations. Hittar jag felet blir jag omvänd från dum till ledare av alla medbyggare sedan tidernas begynnelse.
Detta måste redas ut om vi inte stryker träkravet.
Just nu väntar jag på att Paul Goodwin skall vakna och svara mig och Tomek.
Vab idag ger mig tid att fundera på detta.

Det här är ditt nya blogginlägg. Vi har lagt till denna text och bild som exempel på vad du kan göra. Nu är det bara för dig att skriva din egna text, lägga in bilder, video… ja, vad som helst. Du kan ändra allt och även ta bort det du inte vill ha.

För att redigera denna text, peka här och klicka på knappen ”Redigera text”. Bilden kan du ändra eller ta bort i ”Ändra bild”. För att dra in nya block klickar du först på knappen ”Skapa innehåll” och väljer sedan vad du vill ha.

Tre rejs idag. Vinden var låg på 8-12m/s. Det passar mig bra. Isen var kexig även idag. Min uppfattning är att det gjorde att trim och styrning hade ett smalare område.
Med hjälp från Tomas, Fredrik och David lyckades jag hitta ett bra trim som var hanterbart, gav bra höjd på kryssen och var lika snabbt som de andras.
Det finaste var undanvinden. Där var trimmet lite extra bra. Spåret att styra i var jättetydligt. Lovade jag så lyfte det och när jag föll kom masten in. Det var en stor hjälp att ha en så tydlig undanvindskurs. Tilläggas bör att seglet är sprillans nytt.
Men oj vad det bar iväg i lovartrundningarna! Mycket skot matades ut och seglet drog iväg ekipaget med en j-a acceleration. På en testrunda loggade jag 110 knyck, det var troligen precis efter fallningen.
Tomas ledde överlägset igår och stod över idag pga att hans mast kanske skulle gått av. Fredrik vann. Jag kom tvåa och Max trea. Max gav bort andraplatsen genom att köra sönder sin båt.
SIK vann lagSM.
Nu plockar jag undan grejerna och tar nya tag i höst.
Tack alla fina kamrater!

Oresjön bjöd på en kall dag med klar himmel och lagom stark vind. Den kexiga isen tog ner farten en hel del. Skiftande iskvalitet, vindstyrkor och vindriktningar gjorde det extra intressant. Man var tvungen att anpassa sig till de för stunden rådande förhållanden. 

Gänget har kompletterats med nytt folk de senaste åren. Tillskottet medför att vi har ett större gäng och vi har kul med varandra. Det gäller såklart på banan, men även på kvällarna. På banan har seglingen blivit tightare vilket är riktigt roligt.

I morrn drar vi vidare till Orsasjön pga att vind och storlek är mer gynnsamt. 
 

Vad mysigt! Tillbaka till Furudal som vi var i januari. Det blir kul att träffa Ulf, föreståndaren för Bruket där vi bor.
Isen och vinden ser jättebra ut. Kanske får man segla nytt F-speed.
Patrik och jag samåker i eftermiddag.
Vi ses i Furudal!

Nu är sprintlådan påfylld. Dessa är fantastiskt enkla att jobba med ute på isen. De känns mjuka och sköna. Låg vikt och lågt luftmotstånd får man på köpet.

Som ni ser nedan har det blivit en del inlägg denna vecka. Extra kul är mina kommentarer på vissa regler som handlar om utrustningen. Tanken är att regler kommer på tal rätt ofta, sedan glöms det bort, kommer upp igen o.s.v. Det snurrar på i en cirkel. Det är ju samma sak med parallelliteten, andra har jobbat med frågan och även skrivit om det. Nu vill jag börja samla ihop kunskaperna och sätta min prägel på dem. 

Min prägel skrev jag. Med det menar jag att regler, metoder, och delar hålls på en mittimellannivå. Vissa av er som känner mig vet att jag gärna förenklar. Ibland, som med slipen, spårar jag ur och löper linan ut. Detta kräver så sjukt mycket tid och pengar så lagom bra passar mig utmärkt. Eller en lagom takt kanske man skall säga. Till slut kommer allt att vara rätt bra ändå. 

Det senaste är parallellmätning. Den är klar och väntar på att användas. På SM kommer det vara lika intressant att mäta och utvärdera medar som att tävla. Chansen är rätt stor att jag seglar på fredagen så att den dagen ägnas åt medarna. 

SM ja. Idag har vi vår i Stockholm. På sydsidor kunde man var ute i T-shirt idag. 

Till sist vill jag rekommendera Drive To Survive på Netflix. Kolla först säsong ett som är en dukumentär av formel1-säsongen 2018. Sedan har du den nysläppta 2019-säsongen kvar. Serien är gjord på ett så där traileraktigt vis med bra musik, snabba klipp och tuffa kommentarer för att även passa icke F1-fans. 

3vlig helg!

Hej Richard !
 
Läser med intresse din blogg.
Jag vill delge den metod jag använde för att ställa in parallellitet
med fruns badrumsvåg och min domkraft se bif. fil. 
 
På arbetsbänken ställdes två stöd, bockarna till plankan.
Plankan fästes i arbetsbänken med en förlängning till vantfästet.
I centrum under plankan placerades på arbetsbänken fruns 
badrumsvåg, min domkraft, mellan domkraften och plankan en 
stabil träskiva med samma bredd som isjaktkroppen och plankan.
Parallelliteten mättes med en U-profil i aluminium något längre 
än plankan, i profilen rullades två ”korvar” av en kladdfri
tätmassa vilka trycktes in i profilen över medläget.
 
Parallelliteten mättes sedan.
Plankan  obelastastad.
Avtryck över medbulten, därefter 200m.m.
framför och 200m.m. bakom medbulten.
 
Plankan belastad med rorsman vikt, här användes
domkraft och våg.
Avtryck  över medbulten, därefter 200m.m.
framför och 200m.m. bakom medbulten.
 
Det här en simpel metod men det som avslöjades
var intressant.
För det första hur mycket spårvidden ändras från
obelastad till belastad planka.
Är inte medbeslagen parallellt monterade ändras
parallelliteten från obelastad till belastad planka.
Parallelliteten, chimsningen gjordes i belastat läge.
 
Toe in eller Toe out ?

Teorin var följande, när lämeden blir belastad vill den vinkla in 
mot centrum har man då toe out skulle den ställa sig parallell 
med lovartsmeden som gick obelastad.
Toe in valdes inte då detta ökade tendens till plogning. 
 
Mvh
Jörgen Lantz

Jag håller på att träna på Sketchup. Det är som med allt, det är lätt när man gör rätt men det är inte lätt att göra rätt.
Här kommer en bild på den minsta träkroppen man kan baka in i ett fiberskal. Jag gjorde träet 1mm, men det går bra med vilken faner som helst. Sidobitarna skall ha ett yttermått på minst 24,7mm. Det innebär ju att man får plats med max 1,15mm kolfiber utanpå för att komma ner i medbeslagets 27mm. Normalt ställer det en del krav på medbyggaren att denne inte underskrider trämåttet för att få plats med kolet. 

Runt träet skall det formas ett lätt och starkt skal med mått som gör att man får in ett stål och mäter rätt i yttermått.
Om någon hittar ett fel i resonemanget vill jag gärna höra det före hösten när medbyggandet drar igång.

David, Max och jag har startat ett projekt. Vi tänkte ta tag i det här med parallellitet. Projektet beskrivs här.

Jag börjar mer och mer hålla med om ettan och tvåan. Det är värre med risken att det går att bygga snabbare och dyrare master om dessa ändringar genomförs. Då blir det ännu svårare för hembyggare att hänga med.

Medarna däremot. Där finns två fel i länken. Det första är antagandet om priset. Om man använder avbrutna hockeyklubbor som är gratis blir det inte dyrt. Det andra är att limningen mellan stål och kroppen släpper lika lätt är faktisk åxå fel. Med stora vattenskurna hål kan man om regeln tillåter trä fiberband genom hålen och runt längsgående profiler av tex hockeyklubbor. En avancerad byggare bygger såklart två halvor som limmas ihop på något sinnrikt sätt genom de strukturellla hålen i stålet. Om detta byggs i glasfiber blir det inte alls särskilt dyrt. Dessa felaktigheter är dock inte huvudargumentet för en förändring. Det viktigaste är att vi gör det lättare för hembyggare att förstå regeln. Nu är det få som med säkerhet kan berätta vad som gäller.

I agree it is a big risk if we change like 1 and two. Most of us think a lighter device is faster than a heavy. To you that do not agree, check every sport in the world. Almost always weight is decreasing performance. Even if it would not the top sailors would get lighter masts and sail fast with them. Everyone else want the same gears. At least it is a risk that it will happen. Are you willing to chance?

About the runners i think we have an other story. We have two opinions about the rule. Some mean it is pretty clear and others that it is not. I think it is very unclear. My english make this a bit hard so i will only tell you my worst issues. Rules E.2.a-d tell us (a) thickness of body, (b)length, (c)height of at least that part contained by chock and (d)thickness contained by chock. I misunderstood this when i made my four first runners. I thought the wood had to be 1-1/32 to 31/32 in the chock. Now when we in Sweden discussed this i realized that the wood has to be the same in the chock as outside (a). What thickness does d. mean then? My chocks are wider (27mm) than max width in the chock (d). How do i handle the gap? It can not be stiffening element. If so rule d. would be needless. I am sure some of you have an explanation. In Sweden no one had. After a while in the discussion some guy noticed that the height only is regulated in the chock. Height on the runner or the wood is the following question. Another thing i noticed this autumn before this discussion was that we are allowed to put all material except wood, steel and that yellow fibre (i forgot the name)(of course i can be wrong here, but it was my understanding of the rule). I started a project to build runners with a very wide slot. In the slot i planned to put half ice hockey clubs that is available in every arena for that sport. I collected material for six runners. I have the steel with big structural holes to put fibre of glass thru. Some thin faner would meet the rule. I know some think this is a nasty way to find holes in the rule that is not ok. I have read some expression in the threads that describes persons trying to make as good equipment as possible inside the rule. Every builder does that so it is only a personal opinion that have no value. It is not cheating to read the rule and make what it say. I want you all to know that i require a readable rule. We can not have the written rule so far from what is ok. The written rule should be what is legal. For me that is very very important. Otherwise i always have to worry if i make my gears ok or not. If outside and inside a chock does mean something else than, you know, between the aluminium that holds the runner i can not thrust anything else in the rule. I have shown a cheap way to home build stiff and light runners. The sides will be better glued together with that fibers. The only problem with this is that old runners are going to be more heavy than the new ones. That may be bad, but it is worse that home builders like me can not read the rule and make his own runners without the risk of making it illegal or unnecessarily bad because the difficulty of reading the rule. I imagine the professional builders easy will make two cleaver halves and glue them together thru the big water cut structural holes. Maybe this will be cheaper than it is today because it need less time of work. I do not know this, but it definitely would for me if i made more than 10 runners.

We maybe are too polarized. I can understand Peter. The ideas are technically very good. I also respect the conservative Americans fear of changing too much. We need to find a way that many sailors like. 


We have to accept unmeasurable rules. If we want to change that on the whole boat we need to change a lot. Forget about that argument.


I think it is unlucky we have to use wood in hull, plank and runners. Some builders think it is more complicated with wood, but that we can live with. My problem is to understand the rule. I believe the Americans think i am a rule cheater. Maybe you are right. I am maybe squared in my mind. I do not like to guess what the intention was. Honestly i think that argument about the intention is as bad as Peters idea that everything has to be measured. I want you to also forget this argument.

As you all know my biggest problem is the description of the wood body in our runners. We leave it for now, i am afraid it is going to be a complicated discussion. My point is in phase with the desire to make the class easy to handle for home builders. If we can´t understand the rule it is the opposite to easy. 2010 when i was new i got a lot of help from Paul, thanx for that. It would have helped me more if i could read in the rule what i wondered. 

About the little piece of glue on the chock. After Paul corrected me about ”depth” i think we should not tolerate any glue at all over the chock or fore and aft of the plank. If you want a radius you have to shorten the width of the plank. Easy to build, change, understand and measure. We do not need tho change anything, just tell the measure man to check it.

Someone asked for a description to build cheap runners without wood. Actually i planned to build runners with a big slot. Inside it i planned to put half ice hockey sticks. Broken ones are available in every hockey arena. This is cheap. I am glad i did not make them before this discussion. 

Peter, even if i think your ideas are pretty nice i do not think the biggest changes are possible to get people to accept. If we get some of the changes we will vote on we have to se the result and move on from that. 

One problem we got is that some masts do not measure correct. I believe some masts on WC was illegal, some CompoTech at least. If we keep that weight point after the voting we need to measure it on WC. Now they measure the complete unnecessary boom stripe. It is a joke to measure that point! 

I do not like a system of punishment for wrong build parts. Someone can be judged too hard if the jury think is was in purpose and it was not. Remember we can read the rule different. If a misunderstanding of the intention of the rule looks for the jury as trying to find holes in the rule it will be wrong. It is way to open for opinions.


I hope i got all my thoughts here. I know we all love the class and want the best for it. 

Känslomässig bergochdalbana.
Jag blev ombedd att gästspela på bloggen såhär efter säsongen. Richard har börjat fokusera på landet nu men än så länge ska vi väl kunna åtminstone tänka isjakt ett tag till?

Denna säsong har varit en känslomässig bergochdalbana ända från första träningsdagen på Oresjön tills i måndags.

Jag vet att jag kan hänga med riktigt snabba seglare när det blåser mycket. Tyvärr har vi bara haft två sådana dagar under säsongen, den första och sista, därav bergochdalbanan.

SM började med en startlott på övre halvan av fältet. Oresjön är ju liten och det vrider ordentligt hela tiden. Jag hängde bra med i de tre första kören med resultatet 7, 7 och 8. Så långt väldigt nöjd i och med att det inte var mina förhållanden.Till fjärde mojnade det något, insåg jag under första varvet. Jag är för dålig på att känna skillnaden och ta ett beslut på att trimma om, på grund av det fick jag inte masten att jobba och slutade därför på en trettondeplats. Sämre men ingen katastrof, det skulle bli värre. I sista racet hade jag samma problem plus att jag tappade acceleration under varv ett. Resultat, 22! Sjukt frustrerad och irriterad packade jag ihop grejerna fort som f_n och åkte till Furudals bruk. Trevligt umgänge och lite mat bättrade på humöret. Jag kommer inte ihåg placeringen i halvtid men för långt ner för att jag skulle vara nöjd.
(Orsaken till tappad acceleration var att jag seglat på något och skadat babordsmeden ordentligt, den blir till att slipa om helt till nästa säsong.)

Söndag morgon, vind! Mycket vind, jag hade inget emot det men var skeptisk till isen i och med temperaturomslaget på morgonen. Under EM hände samma sak och Orsasjön klarade inte det då.
Väntade ett tag innan jag riggade eftersom det blev uppskjutet en timme.
Ut och testade ett varv innan start ihop med Eriksson, bägge gjorde piruetter på undanvinden så det blev till att byta medar till vassare. Från 480mm 100 graders till 600mm 95 graders. Detta rullade på bättre och jag fick fäste.
Första racet startade jag vänster, gjorde en bra start och lyckades slå så att jag träffade dollymärket riktigt bra. Rundade i toppen och började få lite självförtroende igen. Det fortsatte ungefär likadant till sista undanvinden som var otrolig, jag seglade för långt och det kostar placeringar. I mål som fyra, nu jäklar var det kul! Jag kände att jag gick lite för lågt på kryssen och spände vantskruven två varv i pausen. Larsson startade i lovart om mig och sa redan innan att han har respekt för mina starter, han menade på att han inte riktigt har samma acceleration så nu var det dags att se om det stämde. 
Lyckades göra en bra start, träffade dollymärket perfekt och rundade som etta, undanvindarna sumpades igen, men på kryssen tuggade jag ifatt Fredrik. Sista undanvinden satsade jag och försökte segla ikapp honom, det gick nästan. Han är ett par meter före mig i mål. Jag skulle vilja påstå att största skillnaden mellan Fredrik och Lindgren och oss bakom är att de har en jäkla förmåga att hitta bästa vägen runt banan, det visade Fredrik verkligen i detta race. Hånad av Lindgren i pausen för att jag seglar undanvind som ett arsle, det höll jag med om och kunde skratta åt det. Vi hade pratat om det i pausen innan, hade jag seglat undanvinden rätt hade jag vunnit racet.
Race 8, start från mitten. Speciell känsla.
Lyckades hålla mig i topp tre hela racet, hade väldigt roliga fighter med framförallt Larsson på kryssarna. Nu skulle jag ju visa Lindgren att jag lyssnat på vad han sa. Jodå, men överkompenserade ju naturligtvis och det går inte heller bra....
Larsson lyckades vinna sista racet och jag är väldigt glad för hans skull, vi jobbar mycket ihop med utrustningen tillsammans med Max för att gemensamt kunna öka vår fart och ge gubbarna i topp en rejäl mach framöver.
Stackars Max förresten, han gjorde en rejäl rova när plankan släppte mellan race sju och åtta. Han lyckades få ihop jakten igen men hade slagit i både hand och handled och valde att stå över sista seglingen, tyvärr men han kände att det var säkrast efter det som hänt. 
Tyvärr blev det inte fler race och vi packade ihop och väntade på prisutdelningen. Fredrik, Larsson och Max på pallen. Stort grattis till dem! Dags att åka hem, körde för övrigt fast bil och släp i sanden ordentligt men ett bra lagarbete löste det, tack för hjälpen!

I bilen på väg hem hade jag tid att gå igenom dagens seglingar i huvudet, jag var nöjd med dagen och grämdes mest åt de sista två seglingarna på lördagen, hade de varit bättre hade jag haft chans på medalj. Nåja, så är det med tävling, nu var prio på att komma hem till familjen och sedan förstå varför jag slutade dåligt på lördagen. Det var först när jag lastade ur bilen jag såg skadan på meden.
När jag vaknade måndag morgon och tittade på telefonen hade jag fått några grattis på sms och Messenger, jag fattade ingenting förrän Witt skrev grattis till bronset. Wohooooo! SM brons! Det känns fantastiskt att detta händer tredje säsongen efter att jag började med DN igen. Orsaken till förvirringen berodde på att man stryker två seglingar efter åtta seglade race, inte nio som flera med mig trodde. Max och jag bytte faktiskt placering på grund av detta. 
Nu saknar vi bara en tredje seglare i VIJK för att kunna utmana SIK och NYIS om lag-SM, det kommer nog bli svårt tyvärr.
Till nästa säsong ska hela utrustningen vara i ordning i tid, flera nya medar är under tillverkning. Så fort vi flyttat ska jag skaffa en frysbox så att jag kan slipa medar oavsett temperatur, hösten är för kort för att kunna kyla dem utomhus.
Nu är det spänt här hemma, första visningen på vårt hus är imorgon.
Hoppas ni får en trevlig sommar och att vi ses på årsmötet i höst. Mvh #s1croner

Tankarna efter SM har dykt upp då och då. Silvret har gjort sig påmint mer och mer. Första dagarna var den största behållningen upplevelserna på isen på söndagen. Jag gick ju ut först då många tyckte att det blöta snöfallet i den hårda vinden kändes lite ruggig. Eller hur Henrik? Jag låg ju nia efter lördagens lätta vind med den för hårda masten jag valt. Min prio ligger på hård vind. Ett poäng upp till fjärde plats där Max låg. 

På samlingen där man sköt upp en timme hade jag lite puls. Jag tror att jag lyckades dölja min upphetsning väl. Alltså, stå och vänta på vind i solsken går bra, men om det är kallt på nästippen vill man inte tävla. Jag tydliggjorde att säkerheten inte påverkades av sikten då vi såg andra sidan sjön. Vinden var under 12m/s som verkar vara en säkerhetsgräns. Isen var hel. Det enda (svepskälet) var att isen var kexig. 

Väl ute helt ensam var det rätt pirrigt. Jag fegade runt ett varv, stannandes och trimmade. Någon påpekade att jag hade masten längst fram på min korta mastskena. Då flyttade jag bak till det mittersta av de tre lägena. Sluttrimmet var längst fram pga den tröga isen. Jag har var med om samma sdak förra året på den tröga Stora Värtan. Mjukmasten i hård vind och trög is behövdes mjukas till. 

Andra eller tredje varvet började jag lita på isen och gasade på lite mer. Då kom Stefan ut. Det gladde mig massor vilket jag berättade för honom. Vad han fegade på sitt första varv! Det var kul att se. Alla tyckte nog att det var lite otäckt i början. Jävlar vad det bar iväg uppe vid fallningen. Jag har aldrig släppt ut så mycket skot i en lovartrundning förut. 110,2 km/h visade gpsen när jag kolladfe efter ett riktigt pulver. Det på 100-graders rostfria medar nedslöade till 10 cm framför medbulten. De greppade mer och mer när isen värmdes under dagen. 

Det nya seglet, F-speed från 1D har en underbar frambuk på compotechmasten. Minnesbilden av seglets form var det starkaste intrycket de första dagarna. 

Så mycket likes på mitt inlägg och kommentarer irl gjorde mig stolt och glad över silvermedaljen. Det har gått tungt resultatmässigt de senaste två säsongerna så några större sportsliga förhoppningar fanns inte. En silvermedalj är ju ett bra kvitto på att man kan segla. Det känns bra att få det dokumenterat. Eller hur Patrik? 

Henrik var en helt annan människa efter rejsen på söndagen än vad han visade innan. "Jag blev inte varvad i sista rejset!" Det är jättekul att vi alla lär oss och hittar glädje på våra olika sätt. 

Alla är viktiga för att en regatta skall bli minnesvärd.

Vi har bättre rejsing nu än vi haft förut. Som Fredrik sa, t.o.m. junisarna är uppe och hugger ibland. Vi är ett jättegäng som slåss om att spöa Fredrik och Tomas då och då. Nästa år skall någon av oss andra ta spikarna, delar vi på det ansvaret kan storfräsarna få slåss om andraplatserna. 
 

Fan vad trött jag blir. Hemma med sjukt barn och ett mail dyker upp. Skall vi tillåta fler material i medarna eller inte. Jag svarar efter bästa förmåga. Dessutom söker jag hjälp i fejsbookgruppen svenska aktiva seglare. Söderman svarar, Tomek svarar som TC-ledamot. Båda ger ett svar som ger fler frågor än svar.
Jag har byggt medar efter min dåliga tolkning och därmed inte fått plats med kolfiber. Två st har gått av! Det är inte ok att byggare inte förstår reglerna. Jag med 10 år i klassen, tekniskt intresserad, medlem i TC och har byggt flera medar vet inte vad regeln säger. Jag känner mig dum. Samtidigt som jag känner lukten av ett logiskt fel i 2.a-d. och tre interpretations. Hittar jag felet blir jag omvänd från dum till ledare av alla medbyggare sedan tidernas begynnelse.
Detta måste redas ut om vi inte stryker träkravet.
Just nu väntar jag på att Paul Goodwin skall vakna och svara mig och Tomek.
Vab idag ger mig tid att fundera på detta.

Det här är ditt nya blogginlägg. Vi har lagt till denna text och bild som exempel på vad du kan göra. Nu är det bara för dig att skriva din egna text, lägga in bilder, video… ja, vad som helst. Du kan ändra allt och även ta bort det du inte vill ha.

För att redigera denna text, peka här och klicka på knappen ”Redigera text”. Bilden kan du ändra eller ta bort i ”Ändra bild”. För att dra in nya block klickar du först på knappen ”Skapa innehåll” och väljer sedan vad du vill ha.

Tre rejs idag. Vinden var låg på 8-12m/s. Det passar mig bra. Isen var kexig även idag. Min uppfattning är att det gjorde att trim och styrning hade ett smalare område.
Med hjälp från Tomas, Fredrik och David lyckades jag hitta ett bra trim som var hanterbart, gav bra höjd på kryssen och var lika snabbt som de andras.
Det finaste var undanvinden. Där var trimmet lite extra bra. Spåret att styra i var jättetydligt. Lovade jag så lyfte det och när jag föll kom masten in. Det var en stor hjälp att ha en så tydlig undanvindskurs. Tilläggas bör att seglet är sprillans nytt.
Men oj vad det bar iväg i lovartrundningarna! Mycket skot matades ut och seglet drog iväg ekipaget med en j-a acceleration. På en testrunda loggade jag 110 knyck, det var troligen precis efter fallningen.
Tomas ledde överlägset igår och stod över idag pga att hans mast kanske skulle gått av. Fredrik vann. Jag kom tvåa och Max trea. Max gav bort andraplatsen genom att köra sönder sin båt.
SIK vann lagSM.
Nu plockar jag undan grejerna och tar nya tag i höst.
Tack alla fina kamrater!

Oresjön bjöd på en kall dag med klar himmel och lagom stark vind. Den kexiga isen tog ner farten en hel del. Skiftande iskvalitet, vindstyrkor och vindriktningar gjorde det extra intressant. Man var tvungen att anpassa sig till de för stunden rådande förhållanden. 

Gänget har kompletterats med nytt folk de senaste åren. Tillskottet medför att vi har ett större gäng och vi har kul med varandra. Det gäller såklart på banan, men även på kvällarna. På banan har seglingen blivit tightare vilket är riktigt roligt.

I morrn drar vi vidare till Orsasjön pga att vind och storlek är mer gynnsamt. 
 

Vad mysigt! Tillbaka till Furudal som vi var i januari. Det blir kul att träffa Ulf, föreståndaren för Bruket där vi bor.
Isen och vinden ser jättebra ut. Kanske får man segla nytt F-speed.
Patrik och jag samåker i eftermiddag.
Vi ses i Furudal!

Nu är sprintlådan påfylld. Dessa är fantastiskt enkla att jobba med ute på isen. De känns mjuka och sköna. Låg vikt och lågt luftmotstånd får man på köpet.

Som ni ser nedan har det blivit en del inlägg denna vecka. Extra kul är mina kommentarer på vissa regler som handlar om utrustningen. Tanken är att regler kommer på tal rätt ofta, sedan glöms det bort, kommer upp igen o.s.v. Det snurrar på i en cirkel. Det är ju samma sak med parallelliteten, andra har jobbat med frågan och även skrivit om det. Nu vill jag börja samla ihop kunskaperna och sätta min prägel på dem. 

Min prägel skrev jag. Med det menar jag att regler, metoder, och delar hålls på en mittimellannivå. Vissa av er som känner mig vet att jag gärna förenklar. Ibland, som med slipen, spårar jag ur och löper linan ut. Detta kräver så sjukt mycket tid och pengar så lagom bra passar mig utmärkt. Eller en lagom takt kanske man skall säga. Till slut kommer allt att vara rätt bra ändå. 

Det senaste är parallellmätning. Den är klar och väntar på att användas. På SM kommer det vara lika intressant att mäta och utvärdera medar som att tävla. Chansen är rätt stor att jag seglar på fredagen så att den dagen ägnas åt medarna. 

SM ja. Idag har vi vår i Stockholm. På sydsidor kunde man var ute i T-shirt idag. 

Till sist vill jag rekommendera Drive To Survive på Netflix. Kolla först säsong ett som är en dukumentär av formel1-säsongen 2018. Sedan har du den nysläppta 2019-säsongen kvar. Serien är gjord på ett så där traileraktigt vis med bra musik, snabba klipp och tuffa kommentarer för att även passa icke F1-fans. 

3vlig helg!

Hej Richard !
 
Läser med intresse din blogg.
Jag vill delge den metod jag använde för att ställa in parallellitet
med fruns badrumsvåg och min domkraft se bif. fil. 
 
På arbetsbänken ställdes två stöd, bockarna till plankan.
Plankan fästes i arbetsbänken med en förlängning till vantfästet.
I centrum under plankan placerades på arbetsbänken fruns 
badrumsvåg, min domkraft, mellan domkraften och plankan en 
stabil träskiva med samma bredd som isjaktkroppen och plankan.
Parallelliteten mättes med en U-profil i aluminium något längre 
än plankan, i profilen rullades två ”korvar” av en kladdfri
tätmassa vilka trycktes in i profilen över medläget.
 
Parallelliteten mättes sedan.
Plankan  obelastastad.
Avtryck över medbulten, därefter 200m.m.
framför och 200m.m. bakom medbulten.
 
Plankan belastad med rorsman vikt, här användes
domkraft och våg.
Avtryck  över medbulten, därefter 200m.m.
framför och 200m.m. bakom medbulten.
 
Det här en simpel metod men det som avslöjades
var intressant.
För det första hur mycket spårvidden ändras från
obelastad till belastad planka.
Är inte medbeslagen parallellt monterade ändras
parallelliteten från obelastad till belastad planka.
Parallelliteten, chimsningen gjordes i belastat läge.
 
Toe in eller Toe out ?

Teorin var följande, när lämeden blir belastad vill den vinkla in 
mot centrum har man då toe out skulle den ställa sig parallell 
med lovartsmeden som gick obelastad.
Toe in valdes inte då detta ökade tendens till plogning. 
 
Mvh
Jörgen Lantz

Jag håller på att träna på Sketchup. Det är som med allt, det är lätt när man gör rätt men det är inte lätt att göra rätt.
Här kommer en bild på den minsta träkroppen man kan baka in i ett fiberskal. Jag gjorde träet 1mm, men det går bra med vilken faner som helst. Sidobitarna skall ha ett yttermått på minst 24,7mm. Det innebär ju att man får plats med max 1,15mm kolfiber utanpå för att komma ner i medbeslagets 27mm. Normalt ställer det en del krav på medbyggaren att denne inte underskrider trämåttet för att få plats med kolet. 

Runt träet skall det formas ett lätt och starkt skal med mått som gör att man får in ett stål och mäter rätt i yttermått.
Om någon hittar ett fel i resonemanget vill jag gärna höra det före hösten när medbyggandet drar igång.

David, Max och jag har startat ett projekt. Vi tänkte ta tag i det här med parallellitet. Projektet beskrivs här.

Jag börjar mer och mer hålla med om ettan och tvåan. Det är värre med risken att det går att bygga snabbare och dyrare master om dessa ändringar genomförs. Då blir det ännu svårare för hembyggare att hänga med.

Medarna däremot. Där finns två fel i länken. Det första är antagandet om priset. Om man använder avbrutna hockeyklubbor som är gratis blir det inte dyrt. Det andra är att limningen mellan stål och kroppen släpper lika lätt är faktisk åxå fel. Med stora vattenskurna hål kan man om regeln tillåter trä fiberband genom hålen och runt längsgående profiler av tex hockeyklubbor. En avancerad byggare bygger såklart två halvor som limmas ihop på något sinnrikt sätt genom de strukturellla hålen i stålet. Om detta byggs i glasfiber blir det inte alls särskilt dyrt. Dessa felaktigheter är dock inte huvudargumentet för en förändring. Det viktigaste är att vi gör det lättare för hembyggare att förstå regeln. Nu är det få som med säkerhet kan berätta vad som gäller.

I agree it is a big risk if we change like 1 and two. Most of us think a lighter device is faster than a heavy. To you that do not agree, check every sport in the world. Almost always weight is decreasing performance. Even if it would not the top sailors would get lighter masts and sail fast with them. Everyone else want the same gears. At least it is a risk that it will happen. Are you willing to chance?

About the runners i think we have an other story. We have two opinions about the rule. Some mean it is pretty clear and others that it is not. I think it is very unclear. My english make this a bit hard so i will only tell you my worst issues. Rules E.2.a-d tell us (a) thickness of body, (b)length, (c)height of at least that part contained by chock and (d)thickness contained by chock. I misunderstood this when i made my four first runners. I thought the wood had to be 1-1/32 to 31/32 in the chock. Now when we in Sweden discussed this i realized that the wood has to be the same in the chock as outside (a). What thickness does d. mean then? My chocks are wider (27mm) than max width in the chock (d). How do i handle the gap? It can not be stiffening element. If so rule d. would be needless. I am sure some of you have an explanation. In Sweden no one had. After a while in the discussion some guy noticed that the height only is regulated in the chock. Height on the runner or the wood is the following question. Another thing i noticed this autumn before this discussion was that we are allowed to put all material except wood, steel and that yellow fibre (i forgot the name)(of course i can be wrong here, but it was my understanding of the rule). I started a project to build runners with a very wide slot. In the slot i planned to put half ice hockey clubs that is available in every arena for that sport. I collected material for six runners. I have the steel with big structural holes to put fibre of glass thru. Some thin faner would meet the rule. I know some think this is a nasty way to find holes in the rule that is not ok. I have read some expression in the threads that describes persons trying to make as good equipment as possible inside the rule. Every builder does that so it is only a personal opinion that have no value. It is not cheating to read the rule and make what it say. I want you all to know that i require a readable rule. We can not have the written rule so far from what is ok. The written rule should be what is legal. For me that is very very important. Otherwise i always have to worry if i make my gears ok or not. If outside and inside a chock does mean something else than, you know, between the aluminium that holds the runner i can not thrust anything else in the rule. I have shown a cheap way to home build stiff and light runners. The sides will be better glued together with that fibers. The only problem with this is that old runners are going to be more heavy than the new ones. That may be bad, but it is worse that home builders like me can not read the rule and make his own runners without the risk of making it illegal or unnecessarily bad because the difficulty of reading the rule. I imagine the professional builders easy will make two cleaver halves and glue them together thru the big water cut structural holes. Maybe this will be cheaper than it is today because it need less time of work. I do not know this, but it definitely would for me if i made more than 10 runners.

We maybe are too polarized. I can understand Peter. The ideas are technically very good. I also respect the conservative Americans fear of changing too much. We need to find a way that many sailors like. 


We have to accept unmeasurable rules. If we want to change that on the whole boat we need to change a lot. Forget about that argument.


I think it is unlucky we have to use wood in hull, plank and runners. Some builders think it is more complicated with wood, but that we can live with. My problem is to understand the rule. I believe the Americans think i am a rule cheater. Maybe you are right. I am maybe squared in my mind. I do not like to guess what the intention was. Honestly i think that argument about the intention is as bad as Peters idea that everything has to be measured. I want you to also forget this argument.

As you all know my biggest problem is the description of the wood body in our runners. We leave it for now, i am afraid it is going to be a complicated discussion. My point is in phase with the desire to make the class easy to handle for home builders. If we can´t understand the rule it is the opposite to easy. 2010 when i was new i got a lot of help from Paul, thanx for that. It would have helped me more if i could read in the rule what i wondered. 

About the little piece of glue on the chock. After Paul corrected me about ”depth” i think we should not tolerate any glue at all over the chock or fore and aft of the plank. If you want a radius you have to shorten the width of the plank. Easy to build, change, understand and measure. We do not need tho change anything, just tell the measure man to check it.

Someone asked for a description to build cheap runners without wood. Actually i planned to build runners with a big slot. Inside it i planned to put half ice hockey sticks. Broken ones are available in every hockey arena. This is cheap. I am glad i did not make them before this discussion. 

Peter, even if i think your ideas are pretty nice i do not think the biggest changes are possible to get people to accept. If we get some of the changes we will vote on we have to se the result and move on from that. 

One problem we got is that some masts do not measure correct. I believe some masts on WC was illegal, some CompoTech at least. If we keep that weight point after the voting we need to measure it on WC. Now they measure the complete unnecessary boom stripe. It is a joke to measure that point! 

I do not like a system of punishment for wrong build parts. Someone can be judged too hard if the jury think is was in purpose and it was not. Remember we can read the rule different. If a misunderstanding of the intention of the rule looks for the jury as trying to find holes in the rule it will be wrong. It is way to open for opinions.


I hope i got all my thoughts here. I know we all love the class and want the best for it. 

Känslomässig bergochdalbana.
Jag blev ombedd att gästspela på bloggen såhär efter säsongen. Richard har börjat fokusera på landet nu men än så länge ska vi väl kunna åtminstone tänka isjakt ett tag till?

Denna säsong har varit en känslomässig bergochdalbana ända från första träningsdagen på Oresjön tills i måndags.

Jag vet att jag kan hänga med riktigt snabba seglare när det blåser mycket. Tyvärr har vi bara haft två sådana dagar under säsongen, den första och sista, därav bergochdalbanan.

SM började med en startlott på övre halvan av fältet. Oresjön är ju liten och det vrider ordentligt hela tiden. Jag hängde bra med i de tre första kören med resultatet 7, 7 och 8. Så långt väldigt nöjd i och med att det inte var mina förhållanden.Till fjärde mojnade det något, insåg jag under första varvet. Jag är för dålig på att känna skillnaden och ta ett beslut på att trimma om, på grund av det fick jag inte masten att jobba och slutade därför på en trettondeplats. Sämre men ingen katastrof, det skulle bli värre. I sista racet hade jag samma problem plus att jag tappade acceleration under varv ett. Resultat, 22! Sjukt frustrerad och irriterad packade jag ihop grejerna fort som f_n och åkte till Furudals bruk. Trevligt umgänge och lite mat bättrade på humöret. Jag kommer inte ihåg placeringen i halvtid men för långt ner för att jag skulle vara nöjd.
(Orsaken till tappad acceleration var att jag seglat på något och skadat babordsmeden ordentligt, den blir till att slipa om helt till nästa säsong.)

Söndag morgon, vind! Mycket vind, jag hade inget emot det men var skeptisk till isen i och med temperaturomslaget på morgonen. Under EM hände samma sak och Orsasjön klarade inte det då.
Väntade ett tag innan jag riggade eftersom det blev uppskjutet en timme.
Ut och testade ett varv innan start ihop med Eriksson, bägge gjorde piruetter på undanvinden så det blev till att byta medar till vassare. Från 480mm 100 graders till 600mm 95 graders. Detta rullade på bättre och jag fick fäste.
Första racet startade jag vänster, gjorde en bra start och lyckades slå så att jag träffade dollymärket riktigt bra. Rundade i toppen och började få lite självförtroende igen. Det fortsatte ungefär likadant till sista undanvinden som var otrolig, jag seglade för långt och det kostar placeringar. I mål som fyra, nu jäklar var det kul! Jag kände att jag gick lite för lågt på kryssen och spände vantskruven två varv i pausen. Larsson startade i lovart om mig och sa redan innan att han har respekt för mina starter, han menade på att han inte riktigt har samma acceleration så nu var det dags att se om det stämde. 
Lyckades göra en bra start, träffade dollymärket perfekt och rundade som etta, undanvindarna sumpades igen, men på kryssen tuggade jag ifatt Fredrik. Sista undanvinden satsade jag och försökte segla ikapp honom, det gick nästan. Han är ett par meter före mig i mål. Jag skulle vilja påstå att största skillnaden mellan Fredrik och Lindgren och oss bakom är att de har en jäkla förmåga att hitta bästa vägen runt banan, det visade Fredrik verkligen i detta race. Hånad av Lindgren i pausen för att jag seglar undanvind som ett arsle, det höll jag med om och kunde skratta åt det. Vi hade pratat om det i pausen innan, hade jag seglat undanvinden rätt hade jag vunnit racet.
Race 8, start från mitten. Speciell känsla.
Lyckades hålla mig i topp tre hela racet, hade väldigt roliga fighter med framförallt Larsson på kryssarna. Nu skulle jag ju visa Lindgren att jag lyssnat på vad han sa. Jodå, men överkompenserade ju naturligtvis och det går inte heller bra....
Larsson lyckades vinna sista racet och jag är väldigt glad för hans skull, vi jobbar mycket ihop med utrustningen tillsammans med Max för att gemensamt kunna öka vår fart och ge gubbarna i topp en rejäl mach framöver.
Stackars Max förresten, han gjorde en rejäl rova när plankan släppte mellan race sju och åtta. Han lyckades få ihop jakten igen men hade slagit i både hand och handled och valde att stå över sista seglingen, tyvärr men han kände att det var säkrast efter det som hänt. 
Tyvärr blev det inte fler race och vi packade ihop och väntade på prisutdelningen. Fredrik, Larsson och Max på pallen. Stort grattis till dem! Dags att åka hem, körde för övrigt fast bil och släp i sanden ordentligt men ett bra lagarbete löste det, tack för hjälpen!

I bilen på väg hem hade jag tid att gå igenom dagens seglingar i huvudet, jag var nöjd med dagen och grämdes mest åt de sista två seglingarna på lördagen, hade de varit bättre hade jag haft chans på medalj. Nåja, så är det med tävling, nu var prio på att komma hem till familjen och sedan förstå varför jag slutade dåligt på lördagen. Det var först när jag lastade ur bilen jag såg skadan på meden.
När jag vaknade måndag morgon och tittade på telefonen hade jag fått några grattis på sms och Messenger, jag fattade ingenting förrän Witt skrev grattis till bronset. Wohooooo! SM brons! Det känns fantastiskt att detta händer tredje säsongen efter att jag började med DN igen. Orsaken till förvirringen berodde på att man stryker två seglingar efter åtta seglade race, inte nio som flera med mig trodde. Max och jag bytte faktiskt placering på grund av detta. 
Nu saknar vi bara en tredje seglare i VIJK för att kunna utmana SIK och NYIS om lag-SM, det kommer nog bli svårt tyvärr.
Till nästa säsong ska hela utrustningen vara i ordning i tid, flera nya medar är under tillverkning. Så fort vi flyttat ska jag skaffa en frysbox så att jag kan slipa medar oavsett temperatur, hösten är för kort för att kunna kyla dem utomhus.
Nu är det spänt här hemma, första visningen på vårt hus är imorgon.
Hoppas ni får en trevlig sommar och att vi ses på årsmötet i höst. Mvh #s1croner

Tankarna efter SM har dykt upp då och då. Silvret har gjort sig påmint mer och mer. Första dagarna var den största behållningen upplevelserna på isen på söndagen. Jag gick ju ut först då många tyckte att det blöta snöfallet i den hårda vinden kändes lite ruggig. Eller hur Henrik? Jag låg ju nia efter lördagens lätta vind med den för hårda masten jag valt. Min prio ligger på hård vind. Ett poäng upp till fjärde plats där Max låg. 

På samlingen där man sköt upp en timme hade jag lite puls. Jag tror att jag lyckades dölja min upphetsning väl. Alltså, stå och vänta på vind i solsken går bra, men om det är kallt på nästippen vill man inte tävla. Jag tydliggjorde att säkerheten inte påverkades av sikten då vi såg andra sidan sjön. Vinden var under 12m/s som verkar vara en säkerhetsgräns. Isen var hel. Det enda (svepskälet) var att isen var kexig. 

Väl ute helt ensam var det rätt pirrigt. Jag fegade runt ett varv, stannandes och trimmade. Någon påpekade att jag hade masten längst fram på min korta mastskena. Då flyttade jag bak till det mittersta av de tre lägena. Sluttrimmet var längst fram pga den tröga isen. Jag har var med om samma sdak förra året på den tröga Stora Värtan. Mjukmasten i hård vind och trög is behövdes mjukas till. 

Andra eller tredje varvet började jag lita på isen och gasade på lite mer. Då kom Stefan ut. Det gladde mig massor vilket jag berättade för honom. Vad han fegade på sitt första varv! Det var kul att se. Alla tyckte nog att det var lite otäckt i början. Jävlar vad det bar iväg uppe vid fallningen. Jag har aldrig släppt ut så mycket skot i en lovartrundning förut. 110,2 km/h visade gpsen när jag kolladfe efter ett riktigt pulver. Det på 100-graders rostfria medar nedslöade till 10 cm framför medbulten. De greppade mer och mer när isen värmdes under dagen. 

Det nya seglet, F-speed från 1D har en underbar frambuk på compotechmasten. Minnesbilden av seglets form var det starkaste intrycket de första dagarna. 

Så mycket likes på mitt inlägg och kommentarer irl gjorde mig stolt och glad över silvermedaljen. Det har gått tungt resultatmässigt de senaste två säsongerna så några större sportsliga förhoppningar fanns inte. En silvermedalj är ju ett bra kvitto på att man kan segla. Det känns bra att få det dokumenterat. Eller hur Patrik? 

Henrik var en helt annan människa efter rejsen på söndagen än vad han visade innan. "Jag blev inte varvad i sista rejset!" Det är jättekul att vi alla lär oss och hittar glädje på våra olika sätt. 

Alla är viktiga för att en regatta skall bli minnesvärd.

Vi har bättre rejsing nu än vi haft förut. Som Fredrik sa, t.o.m. junisarna är uppe och hugger ibland. Vi är ett jättegäng som slåss om att spöa Fredrik och Tomas då och då. Nästa år skall någon av oss andra ta spikarna, delar vi på det ansvaret kan storfräsarna få slåss om andraplatserna. 
 

Fan vad trött jag blir. Hemma med sjukt barn och ett mail dyker upp. Skall vi tillåta fler material i medarna eller inte. Jag svarar efter bästa förmåga. Dessutom söker jag hjälp i fejsbookgruppen svenska aktiva seglare. Söderman svarar, Tomek svarar som TC-ledamot. Båda ger ett svar som ger fler frågor än svar.
Jag har byggt medar efter min dåliga tolkning och därmed inte fått plats med kolfiber. Två st har gått av! Det är inte ok att byggare inte förstår reglerna. Jag med 10 år i klassen, tekniskt intresserad, medlem i TC och har byggt flera medar vet inte vad regeln säger. Jag känner mig dum. Samtidigt som jag känner lukten av ett logiskt fel i 2.a-d. och tre interpretations. Hittar jag felet blir jag omvänd från dum till ledare av alla medbyggare sedan tidernas begynnelse.
Detta måste redas ut om vi inte stryker träkravet.
Just nu väntar jag på att Paul Goodwin skall vakna och svara mig och Tomek.
Vab idag ger mig tid att fundera på detta.

Det här är ditt nya blogginlägg. Vi har lagt till denna text och bild som exempel på vad du kan göra. Nu är det bara för dig att skriva din egna text, lägga in bilder, video… ja, vad som helst. Du kan ändra allt och även ta bort det du inte vill ha.

För att redigera denna text, peka här och klicka på knappen ”Redigera text”. Bilden kan du ändra eller ta bort i ”Ändra bild”. För att dra in nya block klickar du först på knappen ”Skapa innehåll” och väljer sedan vad du vill ha.

Tre rejs idag. Vinden var låg på 8-12m/s. Det passar mig bra. Isen var kexig även idag. Min uppfattning är att det gjorde att trim och styrning hade ett smalare område.
Med hjälp från Tomas, Fredrik och David lyckades jag hitta ett bra trim som var hanterbart, gav bra höjd på kryssen och var lika snabbt som de andras.
Det finaste var undanvinden. Där var trimmet lite extra bra. Spåret att styra i var jättetydligt. Lovade jag så lyfte det och när jag föll kom masten in. Det var en stor hjälp att ha en så tydlig undanvindskurs. Tilläggas bör att seglet är sprillans nytt.
Men oj vad det bar iväg i lovartrundningarna! Mycket skot matades ut och seglet drog iväg ekipaget med en j-a acceleration. På en testrunda loggade jag 110 knyck, det var troligen precis efter fallningen.
Tomas ledde överlägset igår och stod över idag pga att hans mast kanske skulle gått av. Fredrik vann. Jag kom tvåa och Max trea. Max gav bort andraplatsen genom att köra sönder sin båt.
SIK vann lagSM.
Nu plockar jag undan grejerna och tar nya tag i höst.
Tack alla fina kamrater!

Oresjön bjöd på en kall dag med klar himmel och lagom stark vind. Den kexiga isen tog ner farten en hel del. Skiftande iskvalitet, vindstyrkor och vindriktningar gjorde det extra intressant. Man var tvungen att anpassa sig till de för stunden rådande förhållanden. 

Gänget har kompletterats med nytt folk de senaste åren. Tillskottet medför att vi har ett större gäng och vi har kul med varandra. Det gäller såklart på banan, men även på kvällarna. På banan har seglingen blivit tightare vilket är riktigt roligt.

I morrn drar vi vidare till Orsasjön pga att vind och storlek är mer gynnsamt. 
 

Vad mysigt! Tillbaka till Furudal som vi var i januari. Det blir kul att träffa Ulf, föreståndaren för Bruket där vi bor.
Isen och vinden ser jättebra ut. Kanske får man segla nytt F-speed.
Patrik och jag samåker i eftermiddag.
Vi ses i Furudal!

Nu är sprintlådan påfylld. Dessa är fantastiskt enkla att jobba med ute på isen. De känns mjuka och sköna. Låg vikt och lågt luftmotstånd får man på köpet.

Som ni ser nedan har det blivit en del inlägg denna vecka. Extra kul är mina kommentarer på vissa regler som handlar om utrustningen. Tanken är att regler kommer på tal rätt ofta, sedan glöms det bort, kommer upp igen o.s.v. Det snurrar på i en cirkel. Det är ju samma sak med parallelliteten, andra har jobbat med frågan och även skrivit om det. Nu vill jag börja samla ihop kunskaperna och sätta min prägel på dem. 

Min prägel skrev jag. Med det menar jag att regler, metoder, och delar hålls på en mittimellannivå. Vissa av er som känner mig vet att jag gärna förenklar. Ibland, som med slipen, spårar jag ur och löper linan ut. Detta kräver så sjukt mycket tid och pengar så lagom bra passar mig utmärkt. Eller en lagom takt kanske man skall säga. Till slut kommer allt att vara rätt bra ändå. 

Det senaste är parallellmätning. Den är klar och väntar på att användas. På SM kommer det vara lika intressant att mäta och utvärdera medar som att tävla. Chansen är rätt stor att jag seglar på fredagen så att den dagen ägnas åt medarna. 

SM ja. Idag har vi vår i Stockholm. På sydsidor kunde man var ute i T-shirt idag. 

Till sist vill jag rekommendera Drive To Survive på Netflix. Kolla först säsong ett som är en dukumentär av formel1-säsongen 2018. Sedan har du den nysläppta 2019-säsongen kvar. Serien är gjord på ett så där traileraktigt vis med bra musik, snabba klipp och tuffa kommentarer för att även passa icke F1-fans. 

3vlig helg!

Hej Richard !
 
Läser med intresse din blogg.
Jag vill delge den metod jag använde för att ställa in parallellitet
med fruns badrumsvåg och min domkraft se bif. fil. 
 
På arbetsbänken ställdes två stöd, bockarna till plankan.
Plankan fästes i arbetsbänken med en förlängning till vantfästet.
I centrum under plankan placerades på arbetsbänken fruns 
badrumsvåg, min domkraft, mellan domkraften och plankan en 
stabil träskiva med samma bredd som isjaktkroppen och plankan.
Parallelliteten mättes med en U-profil i aluminium något längre 
än plankan, i profilen rullades två ”korvar” av en kladdfri
tätmassa vilka trycktes in i profilen över medläget.
 
Parallelliteten mättes sedan.
Plankan  obelastastad.
Avtryck över medbulten, därefter 200m.m.
framför och 200m.m. bakom medbulten.
 
Plankan belastad med rorsman vikt, här användes
domkraft och våg.
Avtryck  över medbulten, därefter 200m.m.
framför och 200m.m. bakom medbulten.
 
Det här en simpel metod men det som avslöjades
var intressant.
För det första hur mycket spårvidden ändras från
obelastad till belastad planka.
Är inte medbeslagen parallellt monterade ändras
parallelliteten från obelastad till belastad planka.
Parallelliteten, chimsningen gjordes i belastat läge.
 
Toe in eller Toe out ?

Teorin var följande, när lämeden blir belastad vill den vinkla in 
mot centrum har man då toe out skulle den ställa sig parallell 
med lovartsmeden som gick obelastad.
Toe in valdes inte då detta ökade tendens till plogning. 
 
Mvh
Jörgen Lantz

Jag håller på att träna på Sketchup. Det är som med allt, det är lätt när man gör rätt men det är inte lätt att göra rätt.
Här kommer en bild på den minsta träkroppen man kan baka in i ett fiberskal. Jag gjorde träet 1mm, men det går bra med vilken faner som helst. Sidobitarna skall ha ett yttermått på minst 24,7mm. Det innebär ju att man får plats med max 1,15mm kolfiber utanpå för att komma ner i medbeslagets 27mm. Normalt ställer det en del krav på medbyggaren att denne inte underskrider trämåttet för att få plats med kolet. 

Runt träet skall det formas ett lätt och starkt skal med mått som gör att man får in ett stål och mäter rätt i yttermått.
Om någon hittar ett fel i resonemanget vill jag gärna höra det före hösten när medbyggandet drar igång.

David, Max och jag har startat ett projekt. Vi tänkte ta tag i det här med parallellitet. Projektet beskrivs här.