Ullna

Vilken jävla vånda! Hela kvällen har gått åt att oroa sig för hur det skall bli.
Jag har lagt upp en strategi för säsongen. En stoor del i den är att minimera stillstånd på isen och restid. Det ligger alltså i linje med den att välja Sthlm i det här läget.
En stor del av beslutsångesten låg i att jag sagt till Tomas att jag skulle åka med. Jag gillar själv inte när kompisar bangar en överenskommelse sä det satt långt inne. När jag och Hanna snackade om detta hjälpte hon mig att förstå att jag egentligen ville slippa besväret med att åka bort. Ibland är det svårt att reda ut känslorna.
Nu är beslutet fattat och det känns skönt, men jag kan ändå inte somna.
Det är det som är grejen med isjakt. Engagemanget är så stort. Man blir upphetsad som ett barn innan julafton när det börjar dra ihop sig.